I denna studie har det undersökts hur svenskar, som flyttat utomlands på grund av arbeteunder en bestämd tidsperiod (minst två år), har upplevt hur det är att återinträda i det svenskasamhället. Frågeställningarna i denna uppsats är: Hur upplever personer som har arbetatutomlands processen av att återintegreras i Sverige? Hur upplever personer bemötandet frånsocialt umgänge, familj och arbete? Vi har gjort åtta semistrukturerade intervjuer medpersoner som arbetar på tre olika svenska företag. Alla som intervjuats har varitutlandsstationerade i minst två år. I tidigare forskning har fokus främst handlat om flytten tillett annat land snarare än återvändandet till det egna. Den tidigare forskningen som rör detvalda temat har inte blivit uppdaterad på många år. Detta gjorde att vi ville undersökafenomenet och hur det ser ut idag. Vi har gjort jämförelser och reflektioner från de tidigarestudierna med vårt material. Den forskning som lagt grunden för förståelsen i denna uppsatshar beskrivit fenomenet ”omvänd-kulturchock” och syftar på upplevelsen av att känna sigfrämmande i sin tidigare hemmiljö. Vi har undersökt detta genom att koppla de berättadeupplevelserna till nämnd tidigare forskning samt till teorierna KASAM, socialisering ochemotionell energi. Resultatet färgkodades i sju delar och ur detta formades fem större temansom vi analyserade efter. Resultatet i uppsatsen visar att det existerar en så kallad omvändkulturchock och att en del av den valda tidigare forskningen är relevant och kan appliceras pådenna studie. Samtliga teorier har kunnat användas, men i olika hög grad. Resultatet frånintervjuerna har även visat att personerna upplever problemen som mindre än vi förväntat oss.Den största svårigheten att hantera var omgivningens ointresse för återvändarens erfarenheter.

<p>Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till. Även i denna omvända riktning riskerar, enligt litteraturen, individen att stöta på en kulturchock. Förutom detta talas det om en oroväckande hög personalomsättning efter avslutade uppdrag. </p><p>Syfte: Med utgångspunkt i aktuell befintlig teori om repatriation ämnar vi presentera ett enkelt tillvägagångssätt för repatriation, anpassat till den svenske repatrien. </p><p>Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på fyra organisationer från både privat och offentlig sektor, i flera olika branscher. Empirisk data har samlats in med hjälp av 15 intervjuer, vilka analyserats för att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. </p><p>Resultat: Vi ser inte repatriation som ett stort problem i svenska företag idag. Vi har funnit att våra respondenter skulle uppskatta viss typ av stöd under repatriationen, men de människor som åtar sig utlandsuppdrag är ofta självgående och internationella och förväntar sig egentligen inte någon hjälp från företaget. Vi har dock funnit centrala faktorer som kan underlätta och påskynda återanpassningen till hemlandet vid återkomsten.</p>

Bakgrund: I samband med en utlandsvistelse förekommer enligt litteraturen kulturchockar. Chocken kan uttryckas på många olika sätt, exempelvis genom oro, frustration, känsla av isolering, depression eller förvirring. Genom detta påverkas våra värderingar och referenser, något vi kanske inte uppfattar förrän vi återvänder till hemlandet och inser att vi blivit främlingar. Det är lätt att tro att det inte innebär några problem att återkomma hem igen. Många faktorer hinner dock förändras under tiden expatrien är borta, kanske mestadels småsaker vilka kvarvarande människor inte ens lägger märke till. Även i denna omvända riktning riskerar, enligt litteraturen, individen att stöta på en kulturchock. Förutom detta talas det om en oroväckande hög personalomsättning efter avslutade uppdrag. Syfte: Med utgångspunkt i aktuell befintlig teori om repatriation ämnar vi presentera ett enkelt tillvägagångssätt för repatriation, anpassat till den svenske repatrien. Metod: Studien utgör en fallstudie genomförd på fyra organisationer från både privat och offentlig sektor, i flera olika branscher. Empirisk data har samlats in med hjälp av 15 intervjuer, vilka analyserats för att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte. Resultat: Vi ser inte repatriation som ett stort problem i svenska företag idag. Vi har funnit att våra respondenter skulle uppskatta viss typ av stöd under repatriationen, men de människor som åtar sig utlandsuppdrag är ofta självgående och internationella och förväntar sig egentligen inte någon hjälp från företaget. Vi har dock funnit centrala faktorer som kan underlätta och påskynda återanpassningen till hemlandet vid återkomsten.

Över 3 000 svenska studenter åker på utbytesstudier till en mer eller mindre främmande kultur varje år, av individuella anledningar och med individuella förväntningar. De flesta antas tänka mer på kulturen de åker till innan snarare än efter utbytet, men upplevelser av omvänd kulturchock har rapporterats av flera forskare på området, dock framför allt på amerikanska studenter som varit på utbyte under längre tid. Omvänd kulturchock är en andra våg av kulturchock som kan uppstå när en person återvänder till sin hemkultur efter en tid utomlands, vilket kan leda till en fas av depression. Denna studie ämnade att utforska detta på svenska studenter som hade varit på utbyte under en termin, genom att utföra semistrukturerade intervjuer med 13 studenter. Studien påbörjades av en tanke av att dessa utbytesstudenter lever i ett slags internationellt community, det vill säga att de i princip endast umgås exklusivt med andra utbytesstudenter, vilket gör att utbytesstudenterna har mindre kontakt med utbyteskulturen och därmed inte upplevde omvänd kulturchock. Detta visade sig till synes vara sant, då det bidrog till den generella bristen av anpassning som de intervjuade studenterna verkar ha gjort. Detta gjorde att de inte behövde återanpassa sig vid hemvändning och därmed inte alls eller till väldigt låg grad hade upplevelser av omvänd kulturchock. Vidare verkar den korta tiden på utbytet och bristen på stressmoment under utbytet påverkat den låga graden av anpassning.

<p>Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black & Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley & Mosakowski 2004, Shay & Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl. 2001). Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på hur en svensk utlandstjänstgörandes anpassningsprocess till den kinesiska kulturen påverkas av faktorerna företagsstorlek, bransch och verksamhetstid i Kina.</p><p>Materialet till undersökningen har huvudsakligen samlats in genom webbenkäter som skickats ut till utlandstjänstgörande svenskar i Kina. Resultaten visar att det är branschen i vilken den utlandstjänstgörandes företag verkar som har högst påverkan på en utlandstjänstgörandes anpassningsprocess. Undersökningen visade även att utlandstjänstgörande i företag med mindre än 50 anställda i detaljindustrin som etablerade sig i Kina under 1990-talet var bäst anpassade till den kinesiska kulturen. Då resultaten från studien presenterades i diagram framgick att i två fall av tre var den bästa anpassningsprocessen den som mest liknade en U-kurva vilket tyder på att den bästa anpassningsprocessen är den då en utlandstjänstgörande går igenom faserna på ett balanserat sätt. Detta är dock ingen slutsats som kan dras av undersökningen eftersom resultaten inte gällde för alla faktorer.</p> / <p>The numbers of Swedish expatriates in China are increasing (Swedish Embassy 2008) and adaption to the Chinese culture can be demanding for an individual. The complexity of cultural adjustments has led to different theories being tested and developed (Black & Mendenhall 1991). One of the models that have been developed is the U-curve, which describes the process of individual adaption through the two phase's culture shock and cultural adaption (Zapf 1991). Factors related to the individual, such as language skills and cultural experience have been central in research of cultural adaption and this study therefore examines company related factors because an individual's ability to perform his/her work tasks is affected by the individual's adjustment to the culture (Aycan 1997, Jun et al. 2001). The purpose of this study is therefore to verify how a Swedish expatriate's process of adaption to the Chinese culture is affected by the company related factors firm size, industry and time of operation in China.</p><p>The data of the study has mainly been collected by web surveys which were sent to Swedish expatriates in China. The results show that the industry has the largest influence on the adaption process. The study also showed that expatriates in companies with less than 50 employees in the retail- and manufacturing industry which were established in China during the 1990s, were the ones that were the most adjusted. When the results were presented as diagrams it showed that the best adaption process was the one that most reminded of a U-curve which indicates that the best adaption process occurs when the expatriate passes the phases in balance. However, this is not a conclusion that can be drawn from this study since these results are not valid for all the factors.</p>

Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är. / Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.

Allt fler svenskar är utlandsstationerade i Kina (Sveriges Ambassad 2008) och att anpassa sig till den kinesiska kulturen kan vara påfrestande för en utlandstjänstgörande. Problematiken kring kulturanpassning har lett till att olika teorier testats och utvecklats (Black &amp; Mendenhall 1991). En av de modeller som tagits fram är U-kurvan som beskriver individens anpassningsprocess genom faserna kulturchock och kulturanpassning (Zapf 1991). Individuella faktorer, som exempelvis språkkunskaper och kulturell erfarenhet har varit centrala inom forskningsområdet (Earley &amp; Mosakowski 2004, Shay &amp; Baack 2004) och denna studie undersöker därför företagsrelaterade faktorer då en utlandstjänstgörandes förmåga att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av hur pass anpassad individen är till kulturen (Aycan 1997, Jun m. fl. 2001). Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på hur en svensk utlandstjänstgörandes anpassningsprocess till den kinesiska kulturen påverkas av faktorerna företagsstorlek, bransch och verksamhetstid i Kina. Materialet till undersökningen har huvudsakligen samlats in genom webbenkäter som skickats ut till utlandstjänstgörande svenskar i Kina. Resultaten visar att det är branschen i vilken den utlandstjänstgörandes företag verkar som har högst påverkan på en utlandstjänstgörandes anpassningsprocess. Undersökningen visade även att utlandstjänstgörande i företag med mindre än 50 anställda i detaljindustrin som etablerade sig i Kina under 1990-talet var bäst anpassade till den kinesiska kulturen. Då resultaten från studien presenterades i diagram framgick att i två fall av tre var den bästa anpassningsprocessen den som mest liknade en U-kurva vilket tyder på att den bästa anpassningsprocessen är den då en utlandstjänstgörande går igenom faserna på ett balanserat sätt. Detta är dock ingen slutsats som kan dras av undersökningen eftersom resultaten inte gällde för alla faktorer. / The numbers of Swedish expatriates in China are increasing (Swedish Embassy 2008) and adaption to the Chinese culture can be demanding for an individual. The complexity of cultural adjustments has led to different theories being tested and developed (Black &amp; Mendenhall 1991). One of the models that have been developed is the U-curve, which describes the process of individual adaption through the two phase's culture shock and cultural adaption (Zapf 1991). Factors related to the individual, such as language skills and cultural experience have been central in research of cultural adaption and this study therefore examines company related factors because an individual's ability to perform his/her work tasks is affected by the individual's adjustment to the culture (Aycan 1997, Jun et al. 2001). The purpose of this study is therefore to verify how a Swedish expatriate's process of adaption to the Chinese culture is affected by the company related factors firm size, industry and time of operation in China. The data of the study has mainly been collected by web surveys which were sent to Swedish expatriates in China. The results show that the industry has the largest influence on the adaption process. The study also showed that expatriates in companies with less than 50 employees in the retail- and manufacturing industry which were established in China during the 1990s, were the ones that were the most adjusted. When the results were presented as diagrams it showed that the best adaption process was the one that most reminded of a U-curve which indicates that the best adaption process occurs when the expatriate passes the phases in balance. However, this is not a conclusion that can be drawn from this study since these results are not valid for all the factors.

<p>Till följd av internationalisering och globalisering har vikten av kunskap om interkulturella fenomen blivit allt viktigare. Genom att öka den kulturella medvetenheten, kan de kulturkrockar och missförstånd som okunskap ger upphov till i förlängningen förebyggas, och resultatet och utbytet av denna interaktion förbättras. Syftet med den här studien var att lyfta fram kunskap om hur interkulturell träning är uppbyggd och utifrån vilka antaganden om interkulturell kompetens utbildningsanordnare utformar sina träningsprogram. Vår teoretiska referensram utgjordes av bland annat centrala kulturella begrepp och Hofstedes kulturella dimensioner. Vi genomförde sju stycken semistrukturerade intervjuer med utbildningsanordnare runt om i Sverige. Ur materialet växte ett antal kategorier fram rörande interkulturell tränings utformning och syfte, rörande utvärdering av interkulturell träning, stöd för expatriater, utvecklingen av interkulturell träning i Sverige, samt kostnader förknippade med interkulturell träning. Resultaten pekade på att interkulturella träningsprogram i stort sett är utformade på liknande sätt, där teori kombineras med praktik, och element som kulturchock, anpassningsprocessen, interkulturell kommunikation och svårigheter kring repatriation belyses. Interkulturell träning skall ge en ökad förståelse och medvetenhet inom ramen av interkultur och skräddarsys efter varje individs och organisations specifika behov och önskemål. Studiens resultat stödde i mångt och mycket tidigare forskningsresultat, men konkluderade också att det fortfarande finns stora brister när det kommer till mängden träning och utvärdering av denna. Följaktligen lämnade resultatet mycket att önska av framtida forskning och inte minst av dagens internationella företag, som fortfarande inte insett vilken framgångsfaktor interkulturell träning är.</p> / <p>Due to internationalisation and globalisation, the significance of intercultural competence has become more and more important. By increasing cultural awareness, the culture shocks and misunderstandings that ignorance fuels can in the long run be prevented, and the result and exchange of this interaction can be improved. The purpose of this study was to bring knowledge to how intercultural training is composed and from which assumptions concerning intercultural competence, education organisers design their training programs. The theoretical frame of reference constituted central cultural elements as well as Hofstede’s cultural dimensions. Seven semi-structured interviews, with education organisers in Sweden, were carried out. From the information gathered, a number of categories was found regarding intercultural training design, evaluation of intercultural training, support for expatriates, the development of intercultural training in Sweden, and costs associated with intercultural training. The results showed that intercultural training programs are mostly similarly designed where theory is combined with practice sessions and they illustrate culture shock, the U-curve, intercultural communication, and the difficulties concerning repatriation, among other things. Intercultural training shall give an increased understanding and awareness within the frame of interculture and be customised to fit the needs and desires of each individual and each organisation. The results of the study to great extent supported earlier research results, but also established that there are great flaws as regards to the amount of training and the evaluation of the same. Consequently, the results left much to desire of future research, not least from today’s international organisations, which still have not realized the success factor that intercultural training is.</p>

Det är en väldigt spännande möjlighet att resa utomlands för att studera, men anpassningen till enannan kultur kan vara desorienterande och isolerande. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan kulturchock, bedömning av klimat och stress bland utbytesstudenter i Sverige. Tidigare forskning visar att kulturchock är en biverkan av att flytta till en annan kultur och klimat. Bland utbytesstudenter finns det två typer av kulturchock; akademisk och språkmässig.Tidigare forskning visar även kulturchock påverkar stress hos utbytesstudenter. Klimat påverkar kulturchock då väder, temperatur och miljön varierar mellan länderna och kräver då anpassningsstrategier för att kunna hantera förändringen. En enkät skickades ut till utbytesstudenter över hela Sverige och sextionio studenter (26 män, 40 kvinnor, 2 icke-binär och 1 som inte vill ange kön) besvarade den. Resultaten visar att det finns en positiv korrelation mellan kulturchock, stress och klimat men att klimat inte förespråkar stress. Resultaten visar även att utbytesstudenter har utvecklat anpassningsstrategier för att bli en del av den svenska kulturen och bevara sin egen psykiska hälsa. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur olika kulturer påverkar graden av kulturchock i Sverige. / Studying abroad is an exciting opportunity, but the adjustment to another culture that follows can be disorienting and isolating. The aim of the study is to research the relationship between cultureshock, the assumption of climate, and stress amongst exchange students in Sweden. The literature review found that culture shock is a side-effect from moving into a new culture and environment. Amongst students studying abroad there are two types of culture shocks commonly experienced: academic culture shock and linguistic shock. The literature review also emphasized that cultureshock has an impact on a person’s level of stress. Climate also impacts culture shock because weather, temperature, and environment differ between countries, and it requires the person to adjust to handle the changes. The authors of the study shared and sent out an online survey to exchange students in Sweden, and 69 students (26 men, 40 women, 2 nonbinary, and 1 preferred not to state) responded. The results present a positive correlation between culture shock, stress,and climate, but climate is not a predictor of stress. The results also present that students have developed coping strategies to become a part of the Swedish culture and maintain their own physical health. The study recommends future research to do a cross-cultural analysis to investigate how diverse cultures impact the experience of culture shock in Sweden

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.SammanfattningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur AstraZenecas expatriater stationerade i Mölndalupplevt repatriationen. För att illustrera hur repatriationen upplevts har de fem variablerna:förväntningar, karriärplanering, stöd och kontakt med hemorganisationen, tydlighet iprocessen samt omvänd kulturchock valts. Studien genomfördes genom intervjuer med sexrepatriater anställda på AstraZenecas kontor i Mölndal. Denna studie visar att repatriaternasupplevelser till stor del överensstämmer med tidigare forskning. Processen var tydlig gällandehemkomstens praktiska detaljer. Gällande planeringen kring karriären fann vi attrespondenterna själva tog ansvar för sin utveckling och kommunikation med företaget.Förväntningarna fann vi ha stor påverkan på hur repatriationen upplevts. En majoritet avrepatriaterna upplevde en kulturchock vid återkomsten till Sverige, något som är i linje medtidigare forskning.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.The purpose of this study is to describe how repatriates at AstraZeneca in Mölndal haveperceived the repatriation process. To illustrate how the repatriation has been perceived fivefactors have been chosen: Expectations, career planning, support and contact with theorganization, clarity in the repatriation process and reverse culture shock. The study wasconducted through interviews with six repatriates employed at AstraZeneca in Mölndal. Ourstudy shows that the repatriate’s perceptions mainly concur with previous research. The returnhome was clear regarding practical details; however regarding career planning we found thatthe repatriates themselves felt that they were responsible for their career development andcontact with the home office. Furthermore we found that expectations had great impact on theperception of the repatriation. A majority of the repatriates experienced a reverse cultureshock upon re-entry, something that is in line with previous studies.</p>