Många individer tillbringar en stor del av sitt liv med att lönearbeta. På många arbeten interagerar medarbetarna med varandra och får på så sätt social gemenskap och en känsla av samhörighet, bland annat genom de gemensamma fikarasterna. I och med coronapandemin har distansarbetet ökat kraftigt, vilket innebär att de naturliga sociala interaktionerna uteblir och i stället har blivit digitala. Den sociala arbetsmiljön påverkas därmed av denna omställning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka hur distansarbete och i synnerhet avsaknaden av den kollegiala fikarasten påverkar den sociala arbetsmiljön och medarbetarnas möjlighet till interaktioner. För att besvara syftet har åtta universitetslärare som alla tvingats ställa om till distansarbete intervjuats och resultatet har analyserats med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning om distansarbete och sociala interaktioner i förhållande till ensamarbete och pauser. Uppsatsens resultat visar att universitetslärarna till en början upplevde det jobbigt med distansarbetet men att de med tiden har vant sig vid det och att det kan vara en fördel för att de kan arbeta mer ostört. Dock saknar de den sociala kontakten och fikarasterna med sina kollegor där de tidigare hållit sig uppdaterade kring den dagliga verksamheten. De fysiska fikarasterna bidrar till att upprätthålla sociala relationer och ger en känsla av samhörighet, vilket inte digitala fikaraster på samma sätt kan uppfylla. Om arbetsgruppen hade en god gemenskap och bra kommunikation innan distansarbetet har det underlättat de digitala relationerna och samarbetet.

Då en av oss har egna erfarenheter av vilka upplevelser en digital medarbetare kan medföra, väcktes nyfikenheten att utforska området djupare. Vår intention var att få en djupare förståelse för hur digitala medarbetare eventuellt kan påverka arbetsgruppers relationer. Syftet med studien var att utforska om de anställda upplever att den sociala interaktionen förändrats i samband med införandet av en digital medarbetare eller om de tror att det kommer förändras när de får sin digitala medarbetare. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt samt hermeneutiskt förhållningssätt, vilket kort innebär att våra sinnen är öppna för det som uppdagas samt synliggörs. Tio intervjuer genomfördes med respondenter från tre olika branscher i fyra olika företag där sju av dem hade en digital medarbetare och tre av dem inväntade en. De som deltog var fem kvinnor samt fem män i åldrarna 28 till 55 år.   Grunden till vår undersökning bygger på teorier som främst behandlar känslan för ett sammanhang (KASAM), social interaktion, socialt stöd samt utifrån ett sociotekniskt perspektiv. Med dessa teorier ville vi öka vår förståelse för vad det är som kan bidra till att relationen mellan människa-människa samt människa-robot på arbetet känns meningsfullt. Resultatet från intervjuerna med koppling till teorierna visar att respondenterna i nuläget inte upplever så stora förändringar i relationerna. Samtidigt har vi utifrån deras beskrivning gjort tolkningen att det i praktiken skett en liten ändring i kontakten mellan kollegorna. Detta är inget vi utifrån analysen bedömer vara av negativ karaktär i nuläget.  Det är dock värt att vara medveten om det då digitala medarbetare säkerligen kommer bli fler i anställdas vardag framöver.

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära. Strategier de anställda använder sig utav kan exempelvis vara genom deras förhållning gentemot patienterna och emotionerna, det samarbete som återfinns bland kollegorna samt de interaktionsritualer de ingår i. Vårt empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som sedan studerades utifrån teorierna kring emotionellt arbete, interaktionsritualer och effektiva team. Detta, tillsammans med vetenskapliga artiklar, gav oss material för att kunna besvara vår frågeställning. / This study has, based on hermeneutic science, taken place in a psychiatric workplace in order to reach an understanding of what it can imply on micro level to work in such organizations. We initiated the study by reading scientific articles in order to increase our understanding of the field which also gave us tools to work with. This brought up the significance of collaboration and solidarity in the workplace and also the management of emotions the employees performs as important components for the study. The psychiatry is seen as an emotional labor which implies that employees may be affected by the strong emotions that are found at work. The emotional nature may imply the need for the employees to manage their emotions in order to avoid the possible impact it might entail. Their attitude towards patients and emotions along with the interaction rituals and collaboration within the workgroup are examples of strategies the employees use to manage the emotions. This stated above was studied based on the theories of emotional labor, interaction rituals and effective teams. This, along with scientific articles and qualitative interviews, gave us material to reach a result.

Tv-spel är något som en signifikant andel av populationen ägnar mycket tid åt. Idag är inte tv- spel enbart något som personer har som fritidssyssla, utan kan även spelas professionellt. Vissa aspekter av tv-spel har det forskats kring, men det tycks finnas en del outforskade områden. Syftet var att beskriva och diskutera interaktionsritualer i förhållande till ”video game literacy”, genom att undersöka hur individer beskriver att de har lärt sig att spela tv-spel samt genom att diskutera kring hur spelandet kan förstås som en social interaktionsritual. Metoden har varit av kvalitativ karaktär, med semi-strukturerade intervjuer som metod för empiriinsamling. Resultatet från studien visade att spelandet av tv-spel tillsammans med andra individer kan förstås som interaktionsritualer, om de innehåller vissa element. Vidare visade studien att individer kan utveckla sina kunskaper kring tv-spel genom att delta i denna typ av interaktioner, men även att det är möjligt för individer att utveckla sina kunskaper enskilt. / Video games are something a significant portion of the population spend a lot of time playing. Today, video games aren’t something people solely play in their spare time, but also something played professionally. Some aspects of video games have been researched, however a few unexplored areas still appear to exist. The aim of this study was to describe and discuss interaction rituals in relation to “video game literacy” through examining how individuals describe how they’ve learned to play video games, as well as through discussing how playing video games can be considered an interaction ritual. This essay has utilized a qualitative approach with semi-structured interviews as the method for gathering empirical data. The results from this study suggest that the playing of video games together can be considered a form of interaction ritual, if the interaction contains certain elements. Furthermore, the study showed that it is possible for individuals to develop their understanding of video games through participating in these types of interactions, however it is also possible for individuals to increase their knowledge individually.

Intresset för emotionellt arbete har ökat i linje med att normer om att servicepersonal alltid skall vara trevlig och glad har ökat. Forskare på området har uppvisat såväl negativa konsekvenser i form av utbrändhet som positiva i form av en ökad förståelse för andra människor. Syftet med den här undersökningen var att skapa en förståelse för hur ett antal tågvärdar upplever sitt arbete i förhållande till de känslor, roller och relationer som omger dem. Undersökningen bygger på fyra kvalitativa intervjuer som analyserats med hjälp av emotions- och interaktionsinriktade teorier. Resultatet visar bland annat att användandet av känslor är centralt i yrket och intervjupersonerna för undersökningen upplever sig spela en roll i arbetet vilken de anpassar efter kundens förväntningar. Dessa förväntningar kan ibland krocka med yrkesrollen där vikten av att värna om de egna känslorna samt att bli respekterad väger mer än anpassningen efter kundens förväntningar. Här visar det sig finnas olika strategier, öppna och dolda, att förhålla sig till vilka går ut på att på olika sätt markera kundens beteende för denne. Resultatet visar också hur möjligheten till att få ventilera besvärliga kundmöten med kollegorna är en viktig faktor när det gäller att förhålla sig till det emotionella arbetet. Sammantaget finns det således utrymme att påverka det emotionella arbetet vilket visat sig vara fördelaktigt för trivseln. / The interest in emotional labor has increased due to the development of norms that service workers always should be nice and fond have increased. Research in this area exhibit both negative consequences in form of burnouts and positive in form of an increased understanding in other people. The aim of the study was to create an understanding of how a couple of train conductors experience their work in relation to the feelings, roles and relationships that surround them. The study is based on four qualitative interviews that have been analysed with emotion and interaction oriented theories. The results show that the use of emotions was common in the profession and the respondents of the study claim to act a role which they adapt to the customers’ expectations. These expectations can sometimes end up in a conflict between the professional role and the private role where the own feelings and respect weights more than the adaption to the customers’ expectations. The respondents in the study were found to have created different strategies, open and hidden, that can be used in order to get the customer to be notified of their behavior as well as it works to manage the emotional labor. The results also show how the colleagues and the opportunity to go away and discuss difficult customer meetings are important factors when it comes to relate to the emotional labor. Overall, there is room to affect the emotional labor which also been proven to be beneficial for the job satisfaction.

I denna studie undersöker vi hur pandemin har påverkat Human Resources-arbetares (HR) interaktioner i arbetet. Genom intervjuer har vi undersökt det ökade distansarbetets påverkan på relation till kollegor, samt upplevelsen att ha hemmet och arbetet på samma plats. Vidare har vi diskuterat hur dessa aspekter har påverkat interaktion på arbetsplatsen med utgångspunkt i interaktionsteorier. Tidigare forskning i ämnet visar att ensamhet och mindre samhörighet är en konsekvens av distansarbete. Vidare visar den att distansarbete minskar avståndet mellan privatperson och yrkesperson, då vi alltmer förväntas vara ständigt tillgängliga. Denna studie har funnit att en ökad mängd distansarbete har påverkat interaktioner mellan kollegor. Interaktioner som sker online har inte samma egenskaper som de på plats. Flera respondenter vittnar om lägre energinivåer när de arbetar hemma. Arbete i hemmet upplevs inte som problematiskt, merparten tycker sig bli mer effektiva när de inte blir störda av kollegor eller andra pauser man vanligtvis tar på arbetet. Vid djupare anblick ser vi däremot antydningar till att flertalet situationer vid hemarbete inte är så enkla som de låter. Olika specifika medel behöver tas till för att kunna upprätthålla den yrkesroll man har och för att kunna arbeta på ett professionellt sätt. Saker såsom arbetsmiljö, partners eller hemmasysslor behöver ordnas med innan arbetet kan genomföras smärtfritt.