Bakgrund: Studien handlar om hur hybridarbete har påverkat arbetet på lokala bankkontor i Sverige under de senaste åren och chefers roll i att anpassa sig till denna förändring. Hybridarbete definieras som en flexibel arbetsform där anställda kan arbeta både på distans och på plats på kontoret. Covid-19 pandemin har påskyndat införandet av distansarbete och lett till en ökning av hybridarbete, vilket har förändrat hur människor arbetar. Inom banker har det traditionellt sett funnits en hög grad av fysisk närvaro på kontoret, vilket gör att det kombinerade arbetet kan ha en stor påverkan på branschen. Studien fokuserar på hur 10 chefer på olika lokala bankkontor har anpassat sig de nya ledarskapsutmaningar som uppstått till följd av ökningen av hybridarbete, såsom en uppluckring av gränsen mellan arbetsliv och privatliv samt-, stress och utmaningar i ledarskapet gällande att skapa teamsammanhållning och en fungerande kommunikation. Syfte: Studien avser att skapa förståelse samt undersöka ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten samt analysera hur chefer på lokala bankkontor i Sverige hanterar dessa utmaningar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tio chefer från lokala bankkontor runt om i Sverige. Den kvalitativa metoden lämpar sig bäst då de deltagande kan ge sina perspektiv kring ledarskapsutmaningar och hur de hanteras av cheferna. Resultat: Studien identifierade ledarskapsutmaningar i den hybrida arbetsplatskontexten inom lokala bankkontor inklusive kommunikation, teamsammanhållning, teamets effektivitet, teknologi och Work-life Balance. Cheferna hanterade dessa utmaningar genom att införa digitala kommunikationsverktyg, organisera virtuella möten och aktiviteter för att främja teamsammanhållning samt möjlighet till fysiska möten och kompetensutveckling. Slutsats: För att framgångsrikt hantera utmaningarna med hybridarbete i banksektorn betonar studien vikten av att chefer investerar i digitala verktyg, kommunicerar tydligt, balanserar arbete och privatliv samt skapar en stöttande arbetsmiljö. Genom att anpassa sitt ledarskap och vidta åtgärder för att möta dessa utmaningar kan chefer skapa en effektiv och välfungerande hybrid arbetsmiljö som främjar välbefinnande och produktivitet hos sina medarbetare. / Background: The study is about how hybrid work has affected the work at local bank offices in Sweden in recent years and the role of managers in adapting to this change. Hybrid work is defined as a flexible form of work where employees can work both remotely and on site in the office. The Covid-19 pandemic has accelerated the adoption of remote working and led to an increase in hybrid working, which has changed the way people work. Within banks, there has traditionally been a high degree of physical presence in the office, which means that the combined work can have a large impact on the industry. The study focuses on how 10 managers at different local bank branches have adapted to the new leadership challenges that have arisen as a result of the increase in hybrid work, such as a loosening of the boundary between work and private life as well as, stress and leadership challenges related to creating team cohesion and effective communication. Purpose: The study intends to create understanding and investigate leadership challenges in the hybrid workplace context and analyze how managers at local bank offices in Sweden handle these challenges. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews were conducted with ten managers from local bank offices around Sweden. The qualitative method is best suited as the participants can give their perspective on leadership challenges and how they are handled by the managers. Result: The study identified leadership challenges in the hybrid workplace context within local bank branches including communication, team cohesion, team effectiveness, technology and work-life balance. Managers addressed these challenges by introducing digital communication tools, organizing virtual meetings and activities to promote team cohesion, as well as opportunities for physical meetings and skill development. Conclusion: To successfully manage the challenges of hybrid working in the banking sector, the study emphasizes the importance of managers investing in digital tools, communicating clearly, balancing work and personal life and creating a supportive work environment. By adapting their leadership and taking action to meet these challenges, managers can create an effective and efficient hybrid work environment that promotes the well-being and productivity of their employees.

Inledning: Till följd av Covid-19-pandemin har arbetsformen för statligt anställda tjänstemän i Sverige skiftat från arbete i en kontorsmiljö till det mer flexibla arbetssättet hybridarbete. Hybridarbete är definitionen av en blandning av både distansarbete och arbete på den ordinarie arbetsplatsen. Studier har visat varierande effekter på medarbetarnas välbefinnande samt motivation och produktivitet på grund av detta nya arbetssätt.Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som uppkommer genom denna arbetsform kopplat till självupplevd motivation och produktivitet samt att komma fram till vilka för- och nackdelar hybridarbete kan leda till för både medarbetaren och organisationen. Metod: I studien undersökte vi den självupplevda uppfattningen hos statligt anställda i Sverige. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med hänsyn till att skapa förståelse för hur hybridarbete tillämpas samt vilka effekter denna arbetsmodell har med avseende på motivation och självupplevd produktivitet. Teori: I uppsatsen används flera teorier som författarna anser relevanta för studiens innehåll. Äldre motivationsmodeller vävs samman med nyare forskning för att skapa ett bra underlag för analys av empiri.  Resultat: Resultaten vi hittade var mycket likvärdiga när det gäller att förstå vilken typ av gynnsamma samt ogynnsamma effekter denna arbetsmodell kan bidra till.Denna arbetsmodell ansågs av samtliga respondenter vara en förmån även om nämnda organisationer verkade ha låg eller ingen förståelse för dess effekter med avseende på välbefinnande, produktivitet och motivation. / Introduction: Due to the Covid-19 pandemic the work environment for government employeesin Sweden has shifted from an office environment to the more flexible arrangement ofhybridwork. Hybridwork is the definition of a mixed work setting of both remote work andwork at the regular workplace. Studies have shown varying effects in employees well-being aswell as motivation and productivity due to this new way of working.The purpose of this study is to investigate the impact of this form of work on self-perceivedmotivation and productivity, and to conclude what advantages and disadvantages hybridworkhas for both the employee and the organization. Methods: In the study we examined the self-perceived perception of government employees inSweden. A total of five semi-structured interviews were completed with the regard of creatingan understanding in how hybridwork is applied and what the effects of this work model areregarding motivation and self-perceived productivity. Theory: The essay uses several theories that the authors consider relevant to the content of thestudy. Older motivational models are interwoven with newer research to create a good basis foranalysis of empirical evidence. Results: The results we found were very equal in terms of understanding what type of effectsand side-effects this work model can contribute to. This work model was among all respondentsconsidered as a benefit, although said organizations seemed to have a low to no understandingof its effects with respect to well-being, productivity and motivation.

Frågeställning och syfte: Vi har i denna studie utgått från forskningsfrågan: ”hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse och dess faktorer - stöd och sociala relationer från kollegor och chefer, karriärmöjligheter, och lön och förmåner - och vilka konsekvenser det får?”. Där vårt syfte har varit: ”att skapa förståelse för hur distans/hybridarbete påverkar arbetstillfredsställelse (job/work satisfaction) på svensk myndighet”. Teori: I vår studie har vi bland annat använt oss av teorier som: bevarande av resurser teorin (conservation of resources theory) social utbytes teori (social exchange theory), gränsteori (boundary control theory), och Herzbergs tvåfaktorsteori om motivation (two-factor theory of motivation). Metod: Vi har i vår studie genomfört en kvalitativ studie på en svensk statlig förvaltningsmyndighet där vi först gjort en surveyundersökning online som vi följt upp med att intervjua tre respondenter på myndigheten. Datan som framkom från surveyundersökningen och intervjuerna analyserades genom metoden grundad teori. Resultat: Samtliga respondenter har uppgett att de verkliga sociala mötena och sammanhanget ersätts med framför allt digitala möten. Detta medför att det blir svårare att lära känna kollegor och bygga kontaktnät på det kontor hen har som placeringsort, och medför mer tristess och isolering. Dessa effekter mildras dock av att respondenterna kombinerar arbete hemifrån med att också vara på plats hos arbetsgivaren och på så sätt upprätthåller de verkliga sociala mötena och sammanhanget. Majoriteten av respondenterna har uppgett att varken karriärmöjligheter, eller lön och förmåner påverkas av arbete hemifrån. Medan samtliga respondenter upplever fördelar med att arbeta hemifrån som att det medför bättre balans mellan privat- och yrkesliv på grund av ökad flexibilitet, mer bekvämlighet och frihet, och att de överlag uppskattar att kunna arbeta delvis hemifrån. Slutsats: Vår slutsats enligt respondenterna blir därför att fördelarna med arbete hemifrån överväger nackdelarna så länge de kan kombinera arbete hemifrån med att även vara på plats hos arbetsgivaren, så kallat hybridarbete.

I och med omställningen som hybridarbete bidragit till, så som att arbeta tre dagar på kontoret och två dagar på distans, har frågan väckts kring hur medarbetare hanterat gränsdragningen mellan arbete och privatliv, återhämtning och sjukfrånvaro. Dessutom har en ny typ av ledarskap efterfrågats från medarbetare och studien utgå därför från medarbetarnas behov och förväntningar kring hur ledare ska hantera en hybrid arbetsgrupp. Studiens frågeställningar handlar om hur medarbetare upplever gränsdragning mellan privat- och arbetsliv samt möjligheten till återhämtning och sjukfrånvaro på en hybrid arbetsplats och hur medarbetare upplever att ledarskapet kan främja gränsdragning. Syftet med studien är alltså att få en större förståelse för hur medarbetare hanterar aspekterna kring gränsdragning och hur ledarskapet kan bidra till detta. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av tjänstemän inom den offentliga sektorn. Studien utgår från medarbetarnas perspektiv och har med hjälp av de valda teorierna bidragit till en djupare förståelse för deras förhållningssätt till den hybrida arbetsplatsen. Genom teorierna har resultatet analyserats och sammanställningen visar att medarbetare upplever ett behov av tydligare riktlinjer kring det nya arbetssättet för att enklare kunna göra en gränsdragning. Dessutom visar resultatet att medarbetare behöver ett ledarskap som anpassar sig efter den hybrida lösningen gällande kommunikation, rättvisefrågor och efter de individuella förutsättningarna. Ett intressant fynd var även att arbetet utfördes antingen på kontoret eller på distans beroende på arbetsuppgiftens karaktär och behovet av den sociala kontexten för individen. / With the change that hybrid work has contributed to, such as working three days in the office and two days at a distance, the question has been raised about how employees have managed to make boundaries between work and private life, recovery and sickness. In addition, a new type of leadership has been requested from employees and the study is therefore based on the employees' needs and expectations regarding how leaders should handle a hybrid work group. The study's questions is about how employees experience the workboundaries between work and private life and the possibility of recovery and sickness in a hybrid workplace and how employees feel that leadership can promote workboundaries. The purpose of the study is to gain a greater understanding of how employees handle the aspects of workboundaries and how leadership can contribute to this. The data have been collected through semistructured interviews where the sample consisted of civil servants in the public sector. The study is based on the employees' perspective and has, with the help of the chosen theories, contributed to a perception of the employees approach to the hybrid workplace. Through the theories, the results have been analyzed and the summary shows that employees feel a need for guidelines regarding the new way of working in order to be able to establish workboundaries more easily. In addition, the results show that employees need a leadership that adapts to the hybrid solution regarding communication between employees and leaders, keeping the justice-aspect in mind and also adapts to the individual conditions. An interesting point of view was that employees chose to work either in the office or remotely depending on the nature of the task and the need for the social context.

The project was carried out as a master’s thesis at Royal Institute of Technology, in collaboration withthe kitchen designer Lucks by Robo in Stockholm, Sweden. The purpose of this project was to analyze new demands on office furniture due to hybrid work & homeworking, a result of the covid-19 pandemic. The project was also to apply findings in some type of furniture for the home. Using a human-centered design process the project was to answer the following research questions; (1) What may the future of homeworking look like? (2) What are some common challenges people have when integrating part of their office into their homes and what furniture related needs or desires have emerged? and (3) What are some new characteristics needed to consider when designing furniture for the home office and how can they be applied in the product design? The project carried out a literature study of the hybrid work structure and its future, an extensive userstudy and a brand identity analysis. The project resulted in four main insights where one of the most crucial was the product system needed for an optimal home working environment. Five different groups who represent different levels of needs were identified. Application of the findings were also made through the product development of a piece of furniture for the work environment in the home in a Scandinavian and contemporary style. With a product focus, a height adjustable table was designed to fulfil the identified, functional and aesthetic needs and characteristics for the home office. The product was adapted for the manufacturing and production of Lucks. This resulted in a height adjustable table made of HDF, using four gas springs for the height adjustable mechanism. / Projekt är ett master examensarbete utfört på KTH, Kungliga Teknisk Högskolan, i samarbete med köksföretaget Lucks by Robo, i Stockholm Sverige. Syftet med projektet är att analysera nya krav som ställs på möbelmarknad i samband med den hybrida arbetsstrukturen, mer specifikt den kraftiga ökningen av hemarbete som påverkats av covid-19 pandemin. Arbetet ska också applicera resultat i form av en möbel anpassat för hemarbetet. Med en människocentrerad designprocess skall projektet besvara följande forskningsfrågor; (1) Hur ser framtiden för hemarbete ut? (2) Vilka utmaningar uppstår då hemmet omvandlas till ett deltids kontor för hemarbetet och vilka möbelrelaterade behov och krav uppstår i samband med detta? och (3) Hur kan dessa krav och behov appliceras på en möbel för hemarbetet?Projektet utförde en litteraturstudie kring den hybrida arbetsstrukturen och dess framtid, en omfattande användarstudie och en analys av varumärkets identitet. Projektet resultera i fyra insikter, där en av de viktigaste var behovet av ett produktsystem för att optimera ett hemmakontor. Fem olika behovsgrupper av olika magnitud identifierades. Projektet applicerade även resultatet i ett produktutvecklingsarbete kring möbler för hemarbete. Detta resultera i ett produktfokus på ett höj och sänkbart bord designad föratt uppfylla identifierade krav som berörde både funktion och estetik för ett hemmakontor. Bordet är anpassad till Lucks by Robo’s produktion och tillverkning. Detta resultera i ett höj och sänkbartbord i HDF som använder sig av fyra gasfjädrar för dess höj och sänkbara funktion.

In recent years, remote work has become increasingly common, and many companies are becoming dependent on digital communication platforms to operate. This study investigates how internal communication systems in IT companies cooperate and affect its organizational culture. Two research questions were formulated: Which aspects of the organizational culture can be considered to have a more prominent role in the companies' use of internal communication systems? As well as: What function do communication systems have for the organization's culture? To answer these questions, 14 qualitative interviews were conducted at three IT companies based in Stockholm, Sweden. The study was based on Johnson and Schole's (1992) theoretical framework the cultural web, and was analyzed with an additional focus on terms such as identification and information management. Through an abductive approach the data collection resulted in insights into employee's use of systems and corporate cultures. The conclusion showed, among other things, that routines and rituals, the company's core values and the control systems had a prominent role in the use of internal communication systems. The routines worked to increase employee identification with the company, however limited to the work group. The company's core values functioned as a story, which guided the employees in how they should both work with their customers and colleagues. The control systems had an essential role in the use of communication systems as it maintained the desired behavior despite the digital format. Finally, it emerged that the function of the communication systems for the cultures of the organizations was that it enabled a culture at a distance. With the help of the system, the culture was maintained in a digital format where it was independent of where the employees were located and the physical walls of the office. / På senare år har distansarbete blivit allt vanligare, och många företag blir i högre grad beroende av digitala kommunikationsplattformar för att kunna verka. Syftet med denna studie är att undersöka hur interna kommunikationssystem hos olika IT-företag samverkar med, och påverkar, dess organisationskulturer. För att besvara detta formulerades två forskningsfrågor: Vilka aspekter av organisationskulturen kan anses ha en mer framträdande roll sett till företagens användning av interna kommunikationssystem? Samt: Vilken funktion har kommunikationssystemen för organisationens kultur? För att finna svar på dessa forskningsfrågor genomfördes 14 kvalitativa intervjuer hos tre IT-företag med kontor i Stockholm. Genom ett abduktivt angreppssätt, där studien tog sin grund i bland annat Johnson och Scholes (1992) teoretiska ramverk det kulturella nätet, analyserades respondenternas svar utifrån termer av bland annat identifiering med organisationen och informationshantering. Slutsatsen visar bland annat att rutiner och ritualer, värdegrunden samt kontrollsystemen hade en framträdande roll sett till användningen av interna kommunikationssystem. Rutinerna fungerade för att öka de anställdas identifiering, dock begränsat till arbetsgruppen. Värdegrunden fungerade som en berättelse, vilken guidade de anställda i hur de  skulle arbeta med sina kunder och kollegor. Kontrollsystemen hade en väsentlig roll i kommunikationssystemen då det upprätthöll önskat beteende trots det digitala formatet. Slutligen framgick det att kommunikationssystemens funktion för organisationernas kulturer var att den möjliggjorde en enhetlig kultur på distans. Med hjälp av systemen upprätthålls kulturen i ett digitalt format där den är oberoende av både vart de anställda befinner sig och kontorets fysiska väggar.

In the wake of the COVID-19 pandemic and working from home conditions, hybrid work is becoming an increasingly common practice among companies. However, the mix of employees working from home and from the office creates a new environment for communication between employees and supervisors. Physical interactions in the office have proved to be important in allowing employees to present themselves and their work to colleagues and supervisors. Thus, the aim of this study is to investigate how hybrid work affects employees’ opportunities to make themselves and their work visible on equal terms. The method used is semi-structured interviews with employees and supervisors at two large Swedish companies. Results show that employees use continuous dialog, fostering close relations, and supporting colleagues to create favorable impressions in the hybrid workplace. These impression management tactics were motivated by both wanting to look good, as well as do good in the organization. Supervisors likewise agree these behaviors create favorable impressions, although supervisors are more likely to acknowledge behaviors that directly or indirectly assist the supervisors’ work. The study identified four aspects that affect employees’ impression management: routines for mutual meetings, trust and openness within the group, transparency in the work environment, and informal channels for interactions. The results indicate that a hybrid workplace with equal opportunities for managing impressions will decrease the risk of employees experiencing impression management as a sacrifice. However, the biggest challenge to create equal opportunities was identified as providing adequate informal channels for interaction - both generally in the remote environment, as well as informal channels that connect to the wider organization and higher ups in the physical office. / I kölvattnet av COVID-19-pandemin och påtvingat hemarbete, har hybridarbete blivit en alltmer vanligt förekommande arbetsform bland företag. Däremot skapar blandningen av att medarbetare arbetar delvis hemifrån och delvis från kontoret nya förutsättningar för kommunikation medarbetare emellan och med ens chefer. Fysiska interaktioner på kontoret har tidigare visats vara viktigt för medarbetare för att framställa sig själva och sitt arbete inför kollegor och chefer. Denna studie ämnar därav besvara hur hybridarbete påverkar medarbetares möjligheter att på lika villkor synliggöra sig själva och sitt arbete. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på två stora svenska företag. Resultaten visar att medarbetarna använder kontinuerlig dialog, främjande av närhet, och att stötta kollegor för att inge positiva intryck på den hybrida arbetsplatsen. Dessa taktiker för att skapa intryck motiveras både av viljan att se bra ut, och att göra gott för organisationen. Cheferna instämmer med att dessa beteenden skapar ett positivt intryck, även om cheferna är mer troliga att uppmärksamma beteenden som direkt eller indirekt underlättar deras arbete. Studien identifierar fyra aspekter som påverkar medarbetarnas möjligheter att skapa intryck: rutiner för gemensamma träffar, tillit och öppenhet, transparens i arbetsmiljön, samt informella kontaktvägar. Resultaten indikerar att en hybrid arbetsplats med jämlika möjligheter för medarbetarna att skapa intryck minskar risken av att medarbetarna uppfattar sina ansträngningar som uppoffringar. Däremot identifierades den största utmaningen i att skapa jämlika förutsättningar som att förse medarbetarna med lämpliga informella kontaktvägar - både generellt i distansarbetet, men även informella kontaktvägar till den större organisationen och högre uppsatta chefer på kontoret.

Tidigare forskning visar att övergången från kontorsarbete till obligatoriskt distansarbete innefattar både positiva och negativa aspekter. Trots att tjänstemännen i den här studien sedan innan pandemin har upplevd en hög grad av autonomi i sitt arbete, har det obligatoriska distansarbetet ställt det på sin spets. Jag har därför valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio deltagare, med syftet att öka kunskapen om hur distansarbetet under pandemin har påverkat anställdas balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys och tidigare forskning för att tolka och förklara tjänstemännens erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar att arbetstagare utvecklar individuellt anpassade strategier för att hantera balansen mellan arbete och övrigt liv. De sociala interaktionerna en viktig roll för arbetstagarna, att det uteblir under en period på grund av distansarbetet har påverkat de medverkande i olika utsträckning. Resultatet har även visat på att distansarbetet har skapat en önskan från de anställda att fortsatt arbeta på distans på deltid då de upplevda fördelarna med distansarbetet, så som kontroll och flexibilitet. Tjänstemännens samlade erfarenheter tyder på ett ökat intresse för det hybrida arbetssättet för att ta del av både det kontors- och distansbaserat arbetssättet.

Titel: Motivera i det bästa av två världar Författare: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Handledare: Janet Johansson Bakgrund: Hybrida arbetsplatser har omformat företagsvärlden, och beskrivs som framtidens sätt att arbeta på. Då arbetssättet innebär en kombination av arbetsplatser där anställda arbetar både på plats och distans, skapas unika möjligheter och utmaningar för den hybrida arbetsplatsen. Dessa möjligheter och utmaningar kan medföra både positiva och negativa effekter på medarbetares motivation, vilket beskrivs som en central aspekt för ledare att förstå och fokusera på. Ledare har genom sin roll en stor möjlighet att inverka på medarbetares motivation, vilket gör det av intresse att förstå hur ledare arbetar med motivation hos medarbetare i en hybrid arbetsplats. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur ledare arbetar med motivation hos sina medarbetare i hybrida arbetsplatser, utifrån ledares perspektiv. Studien ämnar undersöka syftet utifrån tidigare forskning om den hybrida arbetsplatsen, ledares roll i motivation och Självbestämmelseteorin. Forskningsfrågor: • Vilka utmaningar och möjligheter upplever ledare i att upprätthålla god motivation i en hybrid arbetsplats? • Hur arbetar ledare för att försöka hantera, respektive ta vara på dessa utmaningar och möjligheter till att påverka sina medarbetares motivation? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ flerfallstudie och tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningsätt. Studiens empiriska material är insamlat genom sju semistrukturerade intervjuer. I enlighet med studiens syfte utgör den aktuella urvalsramen ledare som arbetar på en hybrid arbetsplats och har medarbetaransvar. Med en iterativ ansats har ökad förståelse för fenomenet gradvist kunnat växa fram genom att röra oss mellan teori och empiri. En tematisk analys har därefter genomförts. Slutsats: Studien visar att den hybrida arbetsplatsen medför både utmaningar och möjligheter i hur motivation kan främjas. Några av de främsta utmaningarna för ledare i att främja motivation beskrivs som att finna balansen mellan behovet av autonomi och kontroll, den minskade sociala interaktionen och svårigheter i att skapa tillit. Den främsta möjligheten som tas upp grundar sig i den ökade flexibiliteten, vilket främjar motivation i flertalet olika aspekter. För att kunna hantera dessa utmaningar och ta vara på möjligheterna, indikerar resultatet på emotionell intelligens, en ökad vikt av att se till individers olika behov samt ökat fokus på relationsbyggande som huvudsakliga framgångsfaktorer för ledare att lyckas. / Title: Motivating in the Best of Both Worlds Authors: Isabelle Gagner-Geeber och Malin Palm Supervisor: Janet Johansson Background: Hybrid workplaces have reshaped the business world and are described as the way of working in the future. As hybrid workplaces involve a combination of on-site and remote work, unique opportunities and challenges arise for the hybrid workplace. These opportunities and challenges follow with both positive and negative effects on employees’ motivation, which is seen as a crucial aspect for leaders to understand and focus on. Leaders have a significant opportunity to influence employees’ motivation through their role, making it a topic of interest to understand how leaders work with motivation in a hybrid workplace. Aim: The purpose of the study is to create an increased understanding of how leaders work with employee motivation in hybrid workplaces, from the leaders' perspective. The study aims to investigate the purpose based on previous research on the hybrid workplace, leaders' role in motivation and Self-determination theory. Research questions: • What challenges and opportunities do leaders experience in maintaining good motivation in a hybrid workplace? • How do leaders work to try to manage or take advantage of these challenges and opportunities to influence their employees' motivation? Methodology: The study consists of a qualitative multiple case study and adopts a phenomenological scientific approach. The empirical data for the study were collected through seven semi-structured interviews. In line with the study's purpose, the selected sample frame comprises leaders working in a hybrid workplace with personnel responsibilities. Employing an iterative approach, a deeper understanding of the phenomenon has gradually emerged by moving between theory and empirical data. A thematic analysis was subsequently conducted. Conclusion: The study shows that the hybrid workplace follows with both challenges and opportunities in motivating employees. Some of the key challenges for leaders in fostering motivation are finding a balance between the need for autonomy and control, dealing with reduced social interaction, and difficulties in building trust. The primary opportunity identified is rooted in increased flexibility, which promotes motivation in various aspects. To address these challenges and take advantage of the opportunities, the findings indicate the importance of emotional intelligence, greater emphasis on addressing individual needs, and increased focus on relationship-building as key success factors for leaders.

Problematisering: Arbetsformen hybridarbete har efter covid-19-pandemin blivit vanlig. Det råder dock tvetydighet i hur ledarskapet ska utformas för att fungera på bästa sätt i det nya normala. Studier visar vidare att sociala dimensioner påverkas av förändringar i tillit, men även att självledarskap kan öka tilliten mellan ledare och anställda. Självledarskap lämpar sig väl i hybridarbete då en högre grad av eget ansvar efterfrågas av de anställda.  Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i kunskapsintensiva företag upplever att ledarskapet har förändrats i samband med hybridarbete. Eftersom självledarskap kan motverka exempelvis tillitsproblem, undersöks även självledarskapets betydelse i förändringen.  Metod: Kvalitativ metod har valts i form av sex intervjuer av ledare som leder med självledarskap i hybridarbete. Resultat/slutsats: Resultatet visar att ledarna inte upplever stora förändringar i ledarskapet, däremot har tydlighet och kommunikation blivit viktigare. Självledarskapet har i princip samma betydelse som tidigare men användandet har ökat i hybridarbetet. / Problem statement: Hybrid work has become common after the pandemic. However, there is ambiguity about how leadership in the hybrid workplace should be designed to work best. Furthermore, studies show that social dimensions are affected by changes in trust, but also that self-leadership can increase trust between leaders and employees. Self-leadership is well suited to hybrid work where a higher degree of personal responsibility is demanded from employees.  Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how leaders in knowledge intensive organizations perceive that leadership has changed in the context of hybrid work. The importance of self-leadership is also investigated.  Method: A qualitative method was chosen, six leaders who lead with self-leadership were interviewed.  Results/conclusion: The leaders do not experience major changes in leadership, but clarity and communication have become more important. Self-leadership has not become more important but its use has increased in hybrid work.