Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att manliga deltagare rapporterade större Family-Work Conflict än kvinnliga deltagare. Resultatet visade även att deltagare med barn under 18 rapporterade högre grad av Family-Work Conflict än deltagare utan barn. Inga skillnader i arbetstillfredsställelse visades beroende av deltagarnas kön, deltagarnas ålder eller beroende på om de hade barn under 18 år eller ej.

No description available.

No / This paper explores the responses of 17 participants to using photo-elicitation as part of a project exploring their daily experiences of work-life balance. We explicitly asked participants about their experiences of using the method that involved taking photographs of their work-life balance experiences and interpreting these photographs through participation in semi- structured interviews. Participants took 108 photographs in total. We explore important methodological issues for researchers seeking to use these methods and explain that photograph-elicitation has much to offer management and organizational researchers. A major benefit of the method is the role of photographs as a ‘conversational technology’ in encouraging re-interpretation and reflection of experiences in a manner not always achieved when using other qualitative techniques.

Syftet med denna undersökning är att djupare undersöka vad fenomenet work-life balance innebär i en svensk kommun. I teoriavsnittet behandlas delar om hur det såg ut tidigare på arbetsmarknaden och Sveriges lagar angående föräldraledighet. Det ges en förklaring till work-life balance begreppet som är förmågan att hantera både arbetssfären och icke-arbetssfären utan att någon av sfärerna tar över eller sätter press på den andra. Vårdkapital är även ett viktigt begrepp i denna undersökning och det står för omsorg, att ta hand om andra som t.ex. barn, äldre eller sjuka familjemedlemmar. Vidare beskrivs flexibilitet då det är ofta en bidragande faktor för att nå balans mellan hemmet och arbete. Andra delar som behandlas är organisationens påverkan på den anställda, att medarbetaren bör ses som en tillgång och organisationen bör underlätta för medarbetaren att ha ett liv utanför arbetet som följs av företagskultur. Även obalans som ofta bidrar till stress och utbrändhet tas upp vilket och teoridelen avslutas med obetalt arbete och genus på arbetsmarknaden. För att kunna få en djupare kunskap om ämnet har jag valt att använda sig av en kvalitativ metod, varav intervjuer, för att ge en större flexibilitet i frågorna kring ämnet work-life balance. Urvalet kom att bestå av 7 medarbetare på Sunne kommun som alla hade barn i olika åldrar. Det utfördes även en pilotintervju för att höja validiteten i undersökningen, att rätt ämne undersöktes. Även etiska aspekter har tagits hänsyn till i denna undersökning. Resultatet kom att bestå av fjorton delar där de första fyra består av Sunne kommuns honnörsord som är frihet, flexibilitet, förnyelse och förståelse i förhållande till de intervjuade. I resultatet finns även delar om vårdkapital, om arbetsdagen räcker till, sociala relationer mellan kollegor, om arbetssfären eller hemmasfären någon gång tar över. Avsnittet avslutas med de intervjuades reflektion över kollegornas balans, deras egna balans och Sunne kommun som arbetsgivare. Resultatet visar medarbetare som uppfattar en balans vilken sker utifrån att de själva ser till att balansen fungerar och samtidigt att Sunne kommun bidrar med faktorer som skapar hanterbarhet.

Zugl.: Darmstadt, Techn. University, Diss., 2009.

Employee perception of the provision of work-life balance initiatives within their firms and their usage/intended usage of these initiatives was obtained for 77 New Zealand accountants employed in four accounting firms. Statistical analysis indicated the impact of these employee perceptions on overall job satisfaction, organisational commitment, job stress, intentions to quit, family-work conflict and work-family conflict. Employees' perception of the provision of work-life balance initiatives failed to significantly impact the employee measures. Utilising or intending to utilise work-life balance initiatives significantly impacted employee measures of organisational commitment and job stress. These mixed results suggest that simply installing work-life balance initiatives in accounting firms is not enough. Obtaining measures of within firm social support for employees utilising work-life balance initiatives needs further investigation. It is suggested that instead of adopting a 'one size fits all' approach, that organisations need to install initiatives specifically suited to the individual demographics of their workforce.

No / This paper explores the responses of 17 participants to using photo-elicitation as part of a project exploring their daily experiences of work-life balance. We explicitly asked participants about their experiences of using the method that involved taking photographs of their work-life balance experiences and interpreting these photographs through participation in semi- structured interviews. Participants took 108 photographs in total. We explore important methodological issues for researchers seeking to use these methods and explain that photograph-elicitation has much to offer management and organizational researchers. A major benefit of the method is the role of photographs as a ‘conversational technology’ in encouraging re-interpretation and reflection of experiences in a manner not always achieved when using other qualitative techniques.

M.Comm. (Business Management) / Changes in the corporate landscape and an increase in female participation rates in corporate workforces necessitate a better understanding of female career paths and how organisations can accommodate them better. The purpose of this study is to identify the most appropriate work-life balance benefits organisations can offer to female employees to assist them in achieving greater work-life balance. The study further aims to identify learning and development opportunities that females who have exited from their professions can follow to remain relevant and up to date in their fields. Through the literature review the study examines the need for women in corporate workforces, and inspects reasons for the underrepresentation of women in workforces. It further investigates alternative career models female professionals often embark on in an attempt to gain more balance between family responsibilities and career demands and subsequently discusses the costs associated with losing female talent. It then explores how organisations can assist female employees by offering work-life balance benefits. The study was conducted by using an online questionnaire and respondents were selected by employing a snowball sampling method. In this study research found that the most appropriate work-life balance benefits are flexible working hours, on-site childcare facilities, parental leave, part-time work, mobile working and virtual or cyber working. Conversely, the most inappropriate work-life balance benefits are weekend work, shift work, overtime, temporary or casual work, term-only working and fixed term contracts. It further found that employees who have exited from their professions can follow certain learning and development opportunities to assist them to remain relevant and up-to-date in their fields and assist them to return to full-time employment. The following learning and development opportunities were listed as being most appropriate: Attending continuous professional development courses and workshops, reading and further studies, keeping in touch with colleagues to stay updated with new developments at the office and the organisation, attending seminars and doing ad hoc, private, part-time or consulting work.

No description available.

I vår samtid upplever allt fler människor obalans mellan arbete och fritid och har svårigheter i att få dessa sfärer att fungera tillsammans. Enligt de senaste undersökningarna på området förefaller akademiker finna det allra svårast att uppnå livsbalans, vilket gör dessa till en särskilt intressant grupp att studera. Syftet med denna uppsats är att öka insikterna kring arbetsgivares syn på Work-Life Balance inom organisationer med akademiker som anställda. Empirin som uppsatsens resultat grundar sig i, baseras på intervjuer med 11 respondenter i arbetsgivarpostition. Vidare utgår denna uppsats från grundad teori som metodologisk ansats, vilket innebär ett explorativt närmande av vår empiri, där svaren på våra frågeställningar vuxit fram genom fortlöpande, systematisk kodning av transkriberat intervjumaterial. De frågeställningar som besvaras för att uppnå studiens syfte handlar om vad arbetsgivare har för generell uppfattning om WLB, hur arbetsgivare arbetar med WLB i organisationen, samt vilka motiv arbetsgivare har för att arbeta med WLB. Med utgångspunkt i dessa tre frågeställningar har vi kunnat dra slutsatsen att arbetsgivare inom organisationer med akademiker som anställda, ser WLB som en gemensam angelägenhet för arbetsgivare och arbetstagare. Denna syn grundar arbetsgivarna i att arbete med WLB genererar win-win situationer för båda parter, att dagens utvecklade kommunikationsteknologi gör att arbetsgivaren måste hjälpa till att sätta tydliga gränser för arbetstagaren, samt att arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans, genom dialog måste se till att gränserna upprätthålls. Genom studiens resultat indikeras att det vore intressant att vid fortsatt forskning på området undersöka även andra yrkesgrupper, både icke-akademiker och akademiker inom andra verksamhetsområden och på andra platser än de som här undersökts. Detta för att bidra till en bredare bild av hur WLB betraktas av arbetsgivare och för att ta reda på om uppfattningen skiljer sig åt mellan olika grupper eller om det är en effekt av ett i grunden förändrat arbetsliv.