Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Att använda sociala medier uppmuntras inte i så stor utsträckning i dagsläget och användningen skulle kunna öka om en det finns en policy. En slutsats vi har kunnat dra är att det finns ett behov av en koncernövergripande policy.

It has been a trend that employees of new generations pay much more attention to individual leisure than before. Job is no longer the only essential issue for lives, work-life balance has become a leading topic for human resource management. Compare to foreign enterprises which usually provide well employee benefits, the local companies in Taiwan, especially for the high-tech industry, had also attach importance to provide well-planned employee benefits to foster a dynamic and fun work environment for employees. Production or performance is not the only successful factor for running companies, keeping talents within organizations is significant as well. No matter economic or non-economic employee benefits, the business owners never stop thinking for providing innovative and various employee benefits to attract talents. It was obviously for high-tech industry that the employees are under high job pressure and intense competition. Moreover, to have well employee benefit programs for employees could not only help employees achieving work-life balance to improve well-being for reducing business cost, but also enhance labor relations which is no doubt the substantial element for successful companies. This study examined the relationship between employee benefits and labor relations through questionnaire survey on 228 employees from the first 1500 companies in Taiwan. The results indicated that: 1. Employee benefits satisfaction was positively significant to labor relations. 2. Employee communication was positively significant to employee benefits satisfaction and labor relations. 3. Employees with different personal features show different satisfaction at employee benefits, except for marital status and job position. 4. Employees with different personal features show different satisfaction at labor relations, except for seniority and job position. 5. No differences were found within different industries toward employee benefit satisfaction.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg någon skillnad i den upplevda graden av Work-Life Balance (WLB) genom delskalorna Work-Family Conflict (WFC) och Family-Work Conflict (FWC). Mätinstrumentet baserades på Netemeyers, McMurrians och Boles (1996) indikatorer och de oberoende variablerna Arbetstidsform (förtroendearbetstid vs flexibel arbetstid), Kön (kvinna vs man), Civilstatus (i ett förhållande vs inte i ett förhållande) och Barn (inga barn, yngre barn 0-10 år, äldre barn 10 år eller äldre, både yngre och äldre barn) undersöktes. I studien deltog 114 anställda vid en statlig myndighet vid olika enheter i Sverige. Resultaten visade en huvudeffekt av arbetstidsform där anställda med förtroendearbetstid jämfört med anställda med flexibel arbetstid upplevde en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Anställda i ett förhållande jämfört med anställda som inte var i ett förhållande hade ha en högre grad av arbetsgenererad rollkonflikt (WFC). Dessutom upplevde anställda med yngre barn en högre grad av familjegenererad rollkonflikt (FWC) än anställda utan barn, med äldre barn samt anställda med både yngre och äldre barn. Resultaten visade inga köns- och interaktionseffekter.

Little is known about the work life of those employed in the residential construction sector or the conditions under which they work that might influence the quality of the house they build. The main goals of this investigation were to uncover the work-life balance issues faced by male residential construction workers and how the structural organisation of residential construction work impacted them. While a growing body of literature exists on work-life balance, most of it has concentrated on working women and/or those employed in professional occupations. In semi-standardised interviews conducted with new home construction workers in Southern Ontario, it was found that these men were, for the most part, content with their work-life balance. It would seem that a culture of long work hours remains predominant in home construction, which is problematic for an industry seeking to recruit young workers and women workers, who may want a better work-life balance.

Strukturomvandlingen till dagens tjänsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnå en bättre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan också vara en risk som leder till ökad stress då förhållandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som gränslöst. Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjänstemän i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmässigt, samt om möjligheten att själv bestämma när och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bättre balans mellan arbete och övrigt liv. Resultatet bygger på data från en arbetsmiljöenkät inom ramen för ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, där gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress och hälsa var i fokus (AFA Försäkring 2015). Enkäten besvarades av 1918 tjänstemän. Variablerna som användes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer. Data analyserades med multipel linjär regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade på upplevd stress. Modellen var signifikant och kunde förklara 37,8 procent av variansen avseende upplevd stress. I regressionmodell 2 kontrollerades effekten av upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer på upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Modellen var signifikant och kunde förklara 39,4 procent av variansen avseende upplevd konflikt mellan arbete och övrigt liv. Resultatet visade att upplevd flexibilitet har signifikant effekt på upplevd stress (b=-,026*). Det betyder att ju högre flexibilitet tjänstemännen upplever, desto mindre stressade känner de sig. Resultatet visade även att upplevd flexibilitet inte har betydelse för upplevd balans mellan arbete och övrigt liv. Att tjänstemännen själva kan välja när och var de utför ditt arbete, leder således inte till en bättre balans mellan arbete och övrigt liv.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad kunskap om hur HR-medarbetare lyckas förena arbete med fritid i kombination med deras flexibla arbetstider. Då HR-enheten dagligen arbetar med individer som befinner sig i olika faser i livet är det intressant att se hur de hanterar sina egna förhållanden i vardagen, arbetet och fritiden. Orsaken till att obalans uppstår beror oftast på att arbetslivet invaderar på fritiden vilket leder till att individen har mindre ork över till andra aktiviteter efter arbetstid. Att få balans handlar om individens förutsättningar att kunna hantera ett flexibelt arbete och krav utifrån, men även individens egna strategier för att uppnå balans har betydelse i sammanhanget. Då ämnet ”work-life balance” inte är fullständigt för att uppnå syftet med undersökningen har vi även valt att lägga till områden som flexibilitet, tillgänglighet och stress i vår studie. Vi har valt en kvalitativ datainsamlingsmetod och intervjuat tio medarbetare på en HR-avdelning. De variabler vi ansåg ha betydelse för undersökningen är en någorlunda jämn könsfördelning samt medarbetarnas olika ansvarsområden inom HR-enheten. Detta för att se om dessa olikheter påverkar möjligheten till medarbetarnas balans i vardagen. Skillnaderna vi sökte bland urvalet till intervjuerna visade sig inte ha betydelse för resultatet. Istället var medarbetarnas olika individuella förutsättningar relevanta för att kunna skapa balans.  Det vill säga familjeförhållanden samt vart medarbetarna befinner sig i livet.  Resultatet i analysen visar att flexibilitet och tillgänglighet är två viktiga faktorer när obalans uppstår men också för att skapa balans. Medarbetarna i undersökningen har samma förutsättningar på arbetsplatsen, nämligen de flexibla arbetstiderna. Utifrån möjligheten att planera sina dagar själv kan medarbetarna också använda sina egna tillvägagångssätt för att skapa balans som till exempel träning eller andra intressen. Däremot kan inte ett flexibelt arbete garantera en balans mellan de olika sfärerna. Har medarbetaren svårt att hantera flexibilitet i arbetet är det också svårt för medarbetaren att hantera kraven utifrån. Deltagarna i studien menar att det flexibla arbetet är något de lär sig hantera med åren och som utvecklas till en individuell skicklighet. Det krävs erfarenhet i denna arbetsform för att lära sig planera och prioritera för att få livets olika delar att gå ihop.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan arbete och familj/fritid samt att undersöka om faktorerna kön, livsfas, ledningsposition, arbetskrav och arbetskontroll påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Närmare bestämt om anställda upplever konflikter mellan arbete och familj/fritid eller en balans samt om det finns något samband mellan ovanstående faktorer och konflikter. Studien är av en kvantitativ ansats som genomförts genom webbenkät som mätinstrument. Populationen är anställda på ett världsledande stålföretag i Norra Värmland med cirka 800 anställda. I denna studie har vi använt oss utav ett strategiskt urval där vi har delat upp populationen i två strata och dessa är kollektivanställda och tjänstemän. Syftet med denna urvalsmetod är att täcka in olika arbetsvillkor som olika befattningar kännetecknas utav. Studien bygger på 186 stycken deltagande varav majoriteten av dessa (97,8 procent) upplever en låg grad av konflikter mellan arbete och familj/fritid. I studien har vi tagit del utav forskning inom området för work-life balance som bland annat visar att höga arbetskrav påverkar förhållandet mellan arbete och familj/fritid negativt samtidigt som forskning visar att flexibilitet är positivt förknippat till förhållandet mellan arbete och familj/fritid. Vi har även tagit del utav studier inom området som rör bland annat tillgänglighet, flexibilitet och Karaseks krav- och kontrollmodell (1979). I denna studie framgår det att arbetskrav är den enda faktorn i studien som visar ett signifikant samband med konflikter mellan arbete och familj/fritid. Trots att tidigare studier visar att flexibilitet har ett positivt samband med hörhållandet mellan arbete och familj/fritid så visar denna studie att det inte finns något signifikant samband mellan dessa faktorer.

No description available.

I och med att tid spenderad på arbetsplatsen verkar fortsätta öka blir allt mindre och mindre tid kvar till familj och fritid, eller det som i denna uppsats benämns som övrigt liv. Den vanligaste orsaken till att en individ upplever obalans är att arbetssfären är för dominerande och lämnar kvar för lite tid till övriga sfärer. Därför har syftet i denna uppsats varit att öka förståelsen för hur och varför olika arbetsgivare arbetar med work-life balance samt att ta reda på vad de har för inställning gentemot begreppet. Med andra ord ville jag förutom att ta reda på deras inställning även ta reda på vilka olika sätt arbetsgivare arbetar med work-life balance på och vilka nyttor de såg i att göra detta. Detta gjorde jag genom att ta del av litteratur och forskning som berör ämnet work-life balance utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Dessutom tog jag del av forskning rörande områden som tillgänglighet och flexibilitet och inte minst kommunikationsteknologi. Själva undersökningen var av en kvalitativ art där jag intervjuade sex respondenter från sex olika organisationer. Samtliga respondenter valdes utifrån uppsatta kriterier där jag ville att respondenten skulle ha personalansvar eller personalinsyn samt ha varit anställd minst ett år på organisationen. Undersökningens resultat visar att samtliga organisationer tycker att work-life balance är en viktig fråga. Dessutom verkar de ta på sig visst ansvar för individernas work-life balance, då de menar att det är en gemensam angelägenhet för organisation och individ. Således ses inte work-life balance som individens ensamma problem. Anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig bland annat beröra rekrytering, där arbetsgivarna menade att det organisatoriska arbetet med work-life balance kan attrahera nya medarbetare. Arbete med work-life balance beskrevs som ett konkurrensmedel som dessutom har ett starkt samband med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare anledningar till att arbeta med work-life balance visade sig ha med individens välmående och prestanda att göra. Arbete med work-life balance kunde dessutom enligt arbetsgivarna medföra att de anställda mår bättre och att exempelvis sjukfrånvaro och sjukskrivning kan undvikas. Vad gäller hur organisationerna arbetar med work-life balance handlar det helt klart främst om flexibilitet, där just arbetsarrangemanget flextid visade sig vara klart dominerande. Distansarbete som heltidslösning visade sig vara ovanligt och arbetsgivarnas inställning gentemot detta arbetsarrangemang visade sig vara mycket negativ. Inte heller var deltidsarbete en uppskattad arbetsform då arbetsgivarna menade att deltidsarbete är sämre än heltidsarbete. Vad gäller arbetsdelning visade sig detta arbetsarrangemang endast tillämpas av några organisationer och i princip vara helt okänt hos andra. Vad gäller tillgänglighet visade sig kraven variera mellan och inom organisationerna. Tillgänglighetskraven hänger tätt samman med vilket yrke individen innehar. Organisationer arbetar inte särskilt mycket med begränsningar av användandet av kommunikationsteknologi utanför arbetstid då inte en enda organisation hade några formella bestämmelser avseende detta. Slutligen tyckte arbetsgivarna att en förmån som facilitet för barnomsorg i anslutning till arbetsplatsen kan vara en god idé för såväl arbetstagare som arbetsgivare, men ingen organisation visade sig erbjuda detta för närvarande.

Following is a study of fathers 'experiences of balance between work and home life. The method the researchers used was based on qualitative interviews aimed at describing father’s own experiences and values, which affects them. The researchers chose to specifically study situations where the fathers were faced with situations where their children needed to be cared for in the home because of a cold or similar illness since this is a situation that directly affects the time that was meant for work, but now risk being moved to areas of life that the researchers define as home life. This is to see whether the respondents felt that this situation affected the balance between work- and home life. The result shows that there are many values of masculinity and fatherhood that influence the respondents when they create their identities. It is those values that come into conflict, as different roles floats into other areas of life, which results in an imbalance between work- and home life. This means that fathers experience distress as they try to compensate by working from home or at other times. It also creates a conflict in ideal gender-equal relationships in which men and women in theory, try to act on values of gender-equality but in practice, solve these situation based on traditional gender patterns.