The thesis aims to present to its reader all social law instruments currently available in the Czech legal system, serving to adjust the employment relationship individually, particularly working conditions. The intention here is to introduce the widest possible spectrum of flexible opportunities of work and to inspire employers and employees to negotiate working conditions most favourable for them. This step should change the labour market in a way that the knowledge of flexible instruments leads to the expected growth of potential employees, and consequently to greater economic prosperity of employers. The basis of the whole proposed adjustment lies in the idea of satisfied employees who are more efficient and capable of maintaining their position on the labour market for the longest possible period of their working life solely because of appropriate individual arrangements. Let us assume that an employee who gains more freedom due to flexible conditions, leading in turn to a reconciliation of his/her work and personal life, will be more satisfied, stable and less stressed at work then another employee who has to choose between these two essential parts of his/her life and give preference to one of them on a day-to-day basis. Cases like the latter end up in burnout, as well as in physical and...

Abstract When the covid virus spread and took a major grip on society around the world, it was classified as a pandemic and the Swedish Public Health Agency gave society advice and recommendations that those who could work from home should do so as much as possible. When advice and recommendations ceased, employees must return to the workplace again. Many employers today offer new distance contracts so that they can offer employees continued flexible forms of work, such as working remotely. The purpose of this study is to create a deeper understanding of how women who work in an authority experience the return to the workplace after working remotely for over a year. To achieve the purpose of the following questions: How do female administrators feel about partially returning to the workplace after full-time distance work for a longer period of time? What challenges and opportunities are experienced by partially returning to the workplace?For this qualitative interview study, six semi-structured interviews were conducted where the interviewees would: (1) work at the authority, (2) have worked remotely for a total of at least one year during the pandemic and (3) be women. The collected empirical data has been further analyzed with the help of Karasek & Theorell's Requirements - control and support model, previous research on the balance between private and working life and previous research on flexibility. The results of the study show that the interviewees experience both challenges such as adjusting their days and returning to their old (and new) routines, the logistics in the form of travel time to and from the workplace and the work requirements that are added in the workplace and opportunities such as missing social interactions and continue to be able to use telework, which is seen as the best of both worlds where it is possible to combine working from home and being in the office.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Coronapandemins utbrott har inte bara förändrat människors tillvaro utan också påskyndatutvecklingen av distansarbete som arbetsform. Den snabba förändringstakten har utmanatflera aspekter av både arbetslivet och privatlivet i samband med att hemmet förvandlats till enarbetsplats. Omställningen kan tänkas påverka relationer i och utanför hemmet, inte minstrelationen till personer i samma hushåll. Allt fler människor väljer att leva som sambos ochsamborelationer blir en allt vanligare boendeform. Med bakgrund av detta, tillsammans medden anpassning som påtvingat förvärvsarbete hemmavid innebär, undersöker studien huruvidadistansarbetet har en inverkan på sambolivet. Undersökningen baseras på sju kvalitativaintervjuer med kvinnor som arbetat på distans sedan tidig vår år 2020. Efter insamlandet avmaterial bearbetades data genom att tillämpa en innehållsanalys, där förbestämda kategorierutmynnade i teman som representerade materialets centrala delar. De olika teman somframkom analyserades sedan med hjälp av studiens tre huvudteorier; krav-kontroll-stödmodellen, work-family conflict och genussystemet.  I resultatet framkom att majoriteten av respondenterna upplevde högre krav följt av mindrekontroll i arbetet som en konsekvens av bristande kommunikation till kollegor och chefer,vilket också resulterade i ett försämrat socialt stöd. Däremot upplevde respondenterna ett ökatstöd från sina sambos, vilket kan förklara varför respondenterna inte upplevde ett försämratvälmående i relation till att arbeta på distans i hemmet. Sammanfattat har respondenternadelade uppfattningar om sin arbetssituation och hur det inverkat på sambolivet, och bådepositiva samt negativa aspekter lyfts fram. En negativ konsekvens som respondenternaupplever är att arbetet och privatlivet flyter mer samman, då de arbetar i hemmet. Åt andrahållet upplever respondenterna att distansarbetet genererat en ökad ömsesidig förståelse förvarandras arbeten, vilket har uppfattats som positivt. Slutligen visade resultatet på ytterst fåkönsskillnader hos respondenterna i deras samboförhållanden och majoriteten skattarfördelningen av hushållsarbetet som jämlikt. Avslutningsvis diskuteras de likheter ocholikheter som observerats i studiens resultat och förslag för framtida forskning presenteras.

No description available.

Understanding the factors that influence Job Satisfaction of managers is vital because satisfied managers will improve overall effectiveness of an organisation. State Owned Enterprises (SOEs) play a crucial role within economies, however a lack of attention has been focussed on understanding the concept of job satisfaction within this context. The main objective of this research was to identify the factors which are most important to influencing job satisfaction of managers at SOEs and to verify whether these factors are influenced by demographics. A survey was developed and utilised to gather data regarding the importance of several factors to a manager’s job satisfaction. The data that was gathered was statistically analysed in order to support or reject the research propositions. The findings of the research indicated that three factors predominantly influenced the job satisfaction of managers at SOEs; namely, Inspirational Leadership and Purposeful Work, Equitable Rewards and a Facilitative Work Environment and Effective Working Relationships and Work Life Balance. The results also provided support for the research propositions concluding that the factors influencing job satisfaction are certainly affected by demographics. A Three Factor Framework and Organisational Effectiveness Framework were developed to graphically represent the findings of the study. Copyright / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2010. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Abstract The purpose of this quantitative study was to find out how employees self-evaluate work-life balance and their job satisfaction. The participants were divided into two groups, “remote workers” and “office workers.” A comparison was made between the two groups regarding their work-life balance and job satisfaction. Apart from this, a second purpose of the present was to investigate whether there was a relation between work-life balance and job satisfaction of the organisation’s remote workers and office workers. The Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Questionnaire for SelfAssessing Your Work-Life Balance were used. Also included were three background questions, 45 questions and 20 claims. There were 39 responders (office workers = 15; remote workers = 24). The result of the study showed no significant difference between the two groups regarding their work-life balance or their job satisfaction. However, results showed there was a significant positive correlation with work-life balance and job satisfaction for remote workers. The results of this study could be explained by the fact that all the participants worked at the same organization and had similar tasks.

African American women have high rates of depression and anxiety and are more likely to experience marital instability. Work-life balance (WLB) has been a topic of growing discussion and research as the number of women in the workplace has increased significantly. Researchers have demonstrated that women who work full time outside of the home have the unique challenge of fulfilling work obligations while taking care of household responsibilities. Work-life balance (WLB) has been a topic of discussion and research as the numbers of women in the workplace have increased significantly in the United States. The purpose of this qualitative phenomenological study was to better understand the experiences of married African American women and how they manage the demands of both work and family. The theoretical framework was black feminist theory and work life border theory. Participants consisted of married African American women (n =11) who worked full time outside of their home. Data from interviews consisting of open-ended questions and a thematic analysis was conducted for common themes and meanings. Findings reinforce that of current empirical literature on the importance of having a flexible job and a supportive spouse in order to obtain a work-life balance. Using study findings, social psychologists, employers, and the general public may be more culturally competent in their knowledge of the specific challenges facing African American women, which may lead to potential positive social change. For instance, employers may be better able to meet the needs of their African American female employees, which may help to promote greater WLB, better emotional health, and increased life satisfaction for these women.

Pandemin som utbröt 2020 i världen har resulterat i olika följder, varav en är att mängden distansarbete har ökat. Distansarbete kan bland annat ge möjlighet till ökad flexibilitet i livspusslet. Historiskt sett har kvinnor tagit större ansvar för det obetalda arbetet än män. Med det i bakgrund syftar denna studie till att undersöka om distansarbetet upplevs ha lett till en ökning av det obetalda arbetet, samt om det råder en könsskillnad i denna fråga. Tidigare forskning har gjorts inom området främst nationellt, vilket visar på skilda resultat. Därav finns en begränsad kunskap inom området, rörande en fråga som är högst aktuell i dagens samhälle. Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ studie, där respondenterna fick besvara en enkät med totalt 22 frågor (N=96). Resultatet visar att 11.4% av respondenterna upplever en ökning av hemmasysslor under pandemin, jämfört med innan. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i detta. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka fler geografiska områden med större populationer. Vidare finns flera intressanta infallsvinklar som bör tas i beaktning till kommande forskning, såsom karriärmöjligheter och hälsoeffekter.

Work-life balance är ett område som har stor inverkan på vår hälsa, och har vuxit fram alltmer i den nutida samhällsdebatten. Begreppet handlar om individers förmåga att balansera mellan sitt arbetsliv och privatliv. Syftet med studien är att undersöka skiljelinjen mellan privatliv och arbetsliv för politiker samt redogöra för potentiella rollkonflikter som de ställs inför på grund av sitt yrke. Viktiga aspekter som studien beaktar är politikernas livssituation, och om det finns några skillnader i upplevelser mellan manliga och kvinnliga politiker. Studiens teoretiska ramverk behandlar teorier som berör balansen mellan individers privatliv och arbetsliv, rollkonflikter och rollförväntningar. Undersökningen är genomförd med hjälp av informantintervjuer med yrkespolitiker i Sverige. Yrkespolitiker har politik som sin huvudsakliga sysselsättning och försörjer sig på sitt politiska arbete. Intervjupersonerna var både män och kvinnor i olika åldrar, med varierande livssituationer. Intervjupersonernas utsagor analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte besvarades med hjälp av tre frågeställningar. Studien visar, att vissa av politikerna är medvetna om att de lever i en obalans mellan arbetslivet och privatlivet, medan andra anser att det inte finns några skarpa linjer mellan de två sfärerna. Samtliga av politikerna ger uttrycket av att livet att livet i det stora hela fungerar, men med konsekvensen att privatlivet blir lidande. För politikerna är det arbetstrycket som gör det svårare för dem att uppfylla ansvarsområden i privatlivssfären. Faktorer som kan tänkas bidra till en obalans är arbetsbelastningen, en upplevd tidsbrist, kraven om en konstant tillgänglighet, att individer inskränker på politikernas privata sfär och användningen av sociala medier. Politikerna synliggör att de är politiker 24/7, och ställs på grund av det främst inför inter- rollkonflikter. Eftersom politikerna alltid bär med sig sin yrkesroll och agerar inom den, så finns det förväntningar som krockar och inkräktar på andra roller som de intar i sitt privatliv. Studien visar även att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga politiker: kvinnliga politiker betalar högre personliga kostnader för sitt politiska arbete på grund av att de påverkas mer negativt av allmänhetens och kollegors förväntningar, får skjuta upp sin politiska karriär och blir mer ifrågasatta i sitt politiska arbete.