Användandet av expatriater i multinationella företag har setts öka trots utbredd kritik mot expatriaten som strategi. Syftet med studien är att undersöka detta dilemma och huruvida andra typer av utlandsuppdrag kan ersätta de kritiserade expatriaterna och de funktioner dessa fyller. Expatriatens förtjänst har i studien främst utvärderats utifrån de funktioner den fyller, framför de kostnader den medför. För bredd i situationer och djup förståelse för fenomenet har kvalitativa intervjuer genomförts med sammanlagt nio respondenter från fem svenska multinationella företag. Studien visar att andra former av utlandsuppdrag inte används av företag som alternativ strategi för expatriaten och de funktioner den fyller. Användningen av expatriaten och dess funktioner har även visat sig skilja i olika situationer. Detta är anledningen till att expatriater inte bör ses som en homogen strategi för hanterandet av filialer i utlandet. Ytterligare finner studien att expatriater inte nödvändigtvis behöver vara så kostsamma som de kritiserats för att vara, vilket kan vara en förklaring till varför användandet av expatriater idag ses öka.

Expatriering är en viktig del av ett företags internationaliseringsprocess. Denna uppsats att behandlar de förväntningarna som företagsledningar och dotterbolagschefer har på syftet med expatriaters uppdrag och vilka roller de förväntas inta. Denna studie använder sig av ett svenskt multinationellt företag för att studera detta. Genom intervjuer med detta företags ledning och ett antal av företagets dotterbolagschefer framkom det att Scania tidigare har haft oklart formulerade förväntningar och syften, men att företaget sedan några år tillbaka börjat aktivt jobba med att förbättra detta. De förlitar sig på att deras verkställande direktörer kan uppfylla följande syften; positionsfyllnad, kommunikation och kontroll, och att de intar roller där de förbättrar kommunikationen, bygger nätverk och utökar sitt sociala kapital samt övervakar dotterbolagen.

No description available.

No description available.

Expatriater beräknas vara cirka 90 miljoner runt om i världen. På grund av en globaliserad marknad förväntas antalet expatriater fortsätta att öka. Samtidigt har det noterats att expatriater i allmänhet har en dålig work-life balance (WLB). Denna studie syftar därmed till att undersöka huruvida distansarbete i samband med Covid-19 haft en positiv eller negativ inverkan på expatriaternas WLB. För att besvara studiens frågeställning intervjuades sju expatriater från sju olika länder. Målet var att få en djupare förståelse av expatriaternas erfarenheter gällande WLB i samband med Covid-19. Empirin visade att distansarbete har främjat expatriaternas WLB. Majoriteten av respondenterna påpekade att det är främst privatlivet som främjats genom distansarbete i samband med Covid-19. Likheterna mellan länderna vad gäller den positiva effekten av distansarbete var till exempel möjligheten till flexibilitet och självstyre. Detta underlättade för expatriaterna att kunna utföra spontana aktiviteter och hobbyaktiviteter som att laga mat, lära sig ett nytt språk, träna, umgås med familjen etcetera. Minskningen av stress framhölls också som en annan fördel med att inte behöva pendla till arbetet och resa till andra länder för yrkesändamål. De negativa aspekterna var bristen på den sociala kontakten vilket också resulterade i att en av respondenterna drabbades av panikattacker. Sammanfattningsvis visar empirin att även om WLB har förbättrats under pandemin, fanns det ett fåtal viktiga bakomliggande faktorer som spelade en betydande roll för expatriaterna. Studien visar även att ett möjligt negativt utfall av distansarbete i samband med Covid-19 var psykisk ohälsa.

Det finns indikationer på att en våg av unga självinitierade expatriater är på väg in på arbetsmarknaden. Detta skapar problem för hur företagen ska hantera dem då tidigare forskning inte djupgående har undersökt den unga gruppen av självinitierade expatriater. Denna uppsats ämnar att skapa en förståelse för denna grupp genom att undersöka vad som påverkar deras beslut att ta anställning utomlands samt påverkar deras benägenhet att stanna kvar på företagen. Sex unga individer av olika nationaliteter som nyligen tagit en universitetsexamen och startat en karriär utomlands har intervjuats. Studien visar i stora drag på en tudelad grupp som antingen motiveras av karriären eller personlig utveckling. De drivs av ett intresse för att arbeta för ett specifikt företag samt att mål ska uppnås snabbt. Individens benägenhet att stanna på företaget påverkas av integrering och innehavandet av kulturell intelligens i kombination med graden av rörlighet.

Syfte och utgångspunkt:    Att utifrån fyra organisationer undersöka faktorer som är viktiga för arbete med expatriering och att använda Mendenhall, Dunbar och Oddous modell som inspiration för att skapa en egen modell med faktorer värdefulla för en expatrieringsprocess.   Forskningsresan:                 Utifrån referensram samt ett empiriskt resultat av intervjuer identifieras fyra kategorier, betydelse av att ta med familjen, mentorskap och stöd, anpassning till kultur och karriärplanering. Det empiriska resultatet samt referensramen är sedan grunden till analys och slutsats.   Slutsats:                              I slutsatsen presenteras betydelsefulla faktorer för utgången av studiens syfte.   Dessa faktorer används sedan i den modell författarna skapat. Modellen visar hur behovet av de fyra kategorierna är beroende av den planerade utlandsstationeringens längd.   Metod:                                Författarna av studien utgår från en kvalitativ ansats med djupintervjuer som metod. Det empiriska resultatet baseras på det material som framkommit genom djupintervjuer med  respondenterna från de fyra organisationerna. / Purpose and starting point: That based on a study with four organizations identify factors that are important to work with regarding expatriation and to use Mendenhall, Dunbar and Oddous model as inspiration to create a separate model with factors of value to an expatriation process.   Research - Journey:            Based on the framework and the empirical results of the interviews identify four categories: importance of including family, mentoring and support, adaptation to culture and career planning. The empirical results and the reference frame is the base for analysis and conclusion.   Conclusion                          The conclusion presents significant factors for the outcome of the study's purpose. These factors are then used in the model, which the authors created. The model shows how the need for the four categories depends on the planned length of expatriation.   Method:                              The authors of the study base the study on a qualitative approach with in-depth interviews as a method. The empirical result is based on the material obtained through interviews with respondents from the four organizations.

Denna uppsats undersöker hur det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern, då dennes anpassningssvårigheter i uppdragslandet tenderar att vara anledningen till varför expatriaten misslyckas. Det dubbla karriär-problemet används som utgångspunkt för att fördjupa studien. Tidigare forskning indikerar att företag måste förse det dubbla karriär-paret med förberedande träning och socialt stöd för att underlätta den medföljande partnerns anpassning i den nya kulturen. Sex stycken medföljande har intervjuats, varav tre av dem har bott i ett uppdragsland i Asien och resterande tre i Europa. Syftet med tre respondenter från respektive kontinent är för att kunna applicera ett jämförelseperspektiv. Slutsatsen är att det dubbla karriär-problemet och utlandslokaliseringen påverkar den medföljande partnern men att graden av påverkan beror dels på den medföljandes inställning och motivation till uppdraget och dels vilken kontinent denne placeras på. Studien tyder även på att företags hantering av den medföljande partnerns påverkar dennes förutsättningar och totala upplevelse.