Denna uppsats presenterar ett relativt nytt identifierat fenomen – Self-Initiated Expatriate (SIE) – en subgrupp inom expatriering, ur ett svenskt perspektiv. Författarna har undersökt vilka möjligheter och utmaningar nyutexaminerade svenska SIEs möter när de söker anställning i en region de tidigare bedrivit utbytesstudier i, med fokus på Asien. Studien är begränsad att undersöka Hongkong som representant för världsdelen. För studiens utförande har författarna besökt Hongkong för insamling av reell information. Data har erhållits via intervjuer, företagsbesök och tidigare forskningsresultat inom ämnet expatriering och självinitierat utlandsarbete. Utifrån dessa har författarna konstruerat ett teoretiskt ramverk, vilket sammanställs i en modell för att identifiera och tydliggöra erhållna resultat. Resultaten påvisar att de möjligheter som föreligger en SIE är framförallt dess inneboende vilja att utmanas, motivation och kulturella anpassningsförmåga, medan utmaningar främst utgörs av brist på såväl operationell erfarenhet som professionellt nätverk. Avslutningsvis presenterar författarna förslag på vidare forskning inom fenomenet och förekommande implikationer för detta.

<p>Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen. Forskning har visat att brister i den medföljande partnerns anpassning är den enskilt största orsaken till att så många expatrieringar avbryts i förtid. Vårt undersökta problem har därför varit: Hur upplever den medföljande partnern anpassningen vid expatriering? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vårt fokus har varit att försöka förstå och tolka partnernas upplevelser. I vårt fall innebar detta att vi genomförde fysiska intervjuer. Sex intervjuer utfördes i USA (Portland) under en vecka i månadsskiftet april-maj 2008. Intervjuerna antog huvudsakligen en semi-strukturerad form kring tre teman som var; Personlig anpassning, Interpersonell anpassning och Omgivningsanpassning. Intervjuerna baserades i huvudsak på partners till anställda inom Adidas, en intervju genomfördes dock med en HR ansvarig på Adidas och en annan med en psykolog som arbetar med anpassningsfrågor. Slutsatserna vi kom fram till var att samtliga tre ovan nämnda aspekter av anpassning visade sig spela roll för hur partnern upplevde anpassningen. De främsta positiva sambanden för den personliga anpassningen erhölls genom underkategorin språk. Positiva samband i den andra aspekten av anpassning, interpersonell anpassning, var exempelvis betydelsen av att vara förälder, support från storfamilj och sociala nätverk. Tredje aspekten av anpassning behandlade underkategorin kulturella nyheter. Den var också den enda av våra kategorier som visade sig ha ett negativt samband med partnerns upplevda anpassning. Visshet om uppdragets varaktighet, som också var en underkategori till denna aspekt, visade sig, å andra sidan, ha en positiv effekt för partnerns anpassning.</p>

No description available.

No description available.

Uppsatsen behandlar ämnet expatriering. Detta kan beskrivas som en process att sända anställda till ett annat land för att ex. expandera verksamheten och implementera organisationens affärstänkande på nya platser i nya länder. I takt med att det sker fler fusioner och övertaganden av företag finns en tydlig tendens att fler och fler företag låter anställda expatriera. Att skicka anställda utomlands på dessa uppdrag är dock komplicerat för företaget, den anställde och familjen. Forskning har visat att brister i den medföljande partnerns anpassning är den enskilt största orsaken till att så många expatrieringar avbryts i förtid. Vårt undersökta problem har därför varit: Hur upplever den medföljande partnern anpassningen vid expatriering? Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vårt fokus har varit att försöka förstå och tolka partnernas upplevelser. I vårt fall innebar detta att vi genomförde fysiska intervjuer. Sex intervjuer utfördes i USA (Portland) under en vecka i månadsskiftet april-maj 2008. Intervjuerna antog huvudsakligen en semi-strukturerad form kring tre teman som var; Personlig anpassning, Interpersonell anpassning och Omgivningsanpassning. Intervjuerna baserades i huvudsak på partners till anställda inom Adidas, en intervju genomfördes dock med en HR ansvarig på Adidas och en annan med en psykolog som arbetar med anpassningsfrågor. Slutsatserna vi kom fram till var att samtliga tre ovan nämnda aspekter av anpassning visade sig spela roll för hur partnern upplevde anpassningen. De främsta positiva sambanden för den personliga anpassningen erhölls genom underkategorin språk. Positiva samband i den andra aspekten av anpassning, interpersonell anpassning, var exempelvis betydelsen av att vara förälder, support från storfamilj och sociala nätverk. Tredje aspekten av anpassning behandlade underkategorin kulturella nyheter. Den var också den enda av våra kategorier som visade sig ha ett negativt samband med partnerns upplevda anpassning. Visshet om uppdragets varaktighet, som också var en underkategori till denna aspekt, visade sig, å andra sidan, ha en positiv effekt för partnerns anpassning.

Internationella forskare har genom åren försökt få praktiker att inse hur mycket som finns att vinna på en tydlig och effektiv repatrieringsprocess, men få företag världen över verkar ha tagit fasta på råden och problemet med repatriater som inte känner sig uppskattade eller inte får tillräckligt stöd och slutar i bolagen är fortfarande aktuellt. Att undersöka om och hur de verktyg som tagits fram för att effektivisera repatrieringen används i multinationella bolag ger en djupare förståelse för repatrieringsprocessen och hur den nyttjas. Studiens syfte är att, genom intervjuer med hemkomna expatriater och ansvariga på personalavdelningen, utforska och beskriva repatrieringsprocessen på Ericsson ur ett organisations- och individperspektiv samt undersöka hur effektiv den processen är. Ericsson använder, trots sitt stora nyttjande av expatriater, ytterst få verktyg för att effektivisera hemkomsten. Studien visar också att det finns en rad verktyg som kan användas för att skapa en smidig och mer effektiv repatriering för både organisation och individ, men att varje företag måste välja ut de som passar verksamheten bäst och satsa på att ge det stöd som tas emot av de anställda.

Syftet med denna studie är att erhålla en förståelse för hur expatriat- och flexpatriatuppdrag ser ut och motiveras, samt vad detta leder till på ett multinationellt företag. En fallstudie utfördes på företaget DNB genom insamling av data i form av intervjuer med HR-personal och chefer tillsammans med policydokument gällande utlandsuppdrag. Studien visade att DNB använder traditionell expatriering och flexpatriering i form av korta uppdrag och internationell pendling. De faktorer som påverkar vilken form av utlandsuppdrag som företaget väljer är uppdragets funktion, varaktighet, ledningsutveckling och kulturspridning. Avslutningsvis visade studien att flexpatriering inte kan ersätta traditionell expatriering då uppdrags fyller olika funktioner och DNB visade även ett nytt motiv för utlandsuppdrag: att vara en attraktiv arbetsgivare.

Det finns indikationer på att en våg av unga självinitierade expatriater är på väg in på arbetsmarknaden. Detta skapar problem för hur företagen ska hantera dem då tidigare forskning inte djupgående har undersökt den unga gruppen av självinitierade expatriater. Denna uppsats ämnar att skapa en förståelse för denna grupp genom att undersöka vad som påverkar deras beslut att ta anställning utomlands samt påverkar deras benägenhet att stanna kvar på företagen. Sex unga individer av olika nationaliteter som nyligen tagit en universitetsexamen och startat en karriär utomlands har intervjuats. Studien visar i stora drag på en tudelad grupp som antingen motiveras av karriären eller personlig utveckling. De drivs av ett intresse för att arbeta för ett specifikt företag samt att mål ska uppnås snabbt. Individens benägenhet att stanna på företaget påverkas av integrering och innehavandet av kulturell intelligens i kombination med graden av rörlighet.

<p>Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär.</p><p>För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon.</p><p>Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.</p>

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär. För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon. Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.