Syfte och frågeställningar  Syftet med denna studie är att undersöka om vad som motiverar elitidrottare att kombinera sin elitsatsning med högskolestudier. Studiens frågeställningar är: -Vilka motivationsfaktorer är centrala hos elitidrottare med dubbla karriärer? -Vilka fördelar och utmaningar upplever elitidrottare det finns med att bedriva sin elitsatsning parallellt med högskolestudier? Metod  Studien har en kvalitativ design där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. I studien deltog fyra studenter som kombinerade sin elitsatsning med högskolestudier, tre manliga och en kvinnlig. Alla var aktiva på den högsta nivån i sin respektive idrott. Studien utgår från Self Determination Theory som teoretisk utgångspunkt. Resultat Samtliga deltagare menade att en inre motivation är väsentlig, för att bedriva kombinationen elitsatsning och studier. De mest centrala motivationsfaktorerna var glädje, personlig utveckling, och gemenskap. Deltagarna uppfattade och upplevde kombinationen elitsatsning och studier som väldigt fysiskt, psykiskt och kognitivt stimulerande och utvecklande. Det fanns flera utmaningar så som schematiska svårigheter, tidsbrist och stress. Men i samband med att de fick mer erfarenhet och rutin så lärde sig idrottarna att hantera utmaningarna bättre. Slutsats Elitidrott och studier förhåller sig i en beroende relation till varandra. De såg den kognitiva stimulansen studierna medförde väldig utvecklande samtidigt som de såg sin elitsatsning som en resurs för att klara sina studier. Med tydlig struktur har de påverkat varandra positivt åt båda hållen vilket har tillfört ökad balans och meningsfullhet. Kombinationen fungerade bra men kunde periodvis vara väldig krävande. Fördelarna med kombinationen övervägde utmaningarna. Stödet från skolan fungerar bra men fler resurser kan förbättras för att underlätta kombinationen. / Aim  The purpose of this study is to investigate what motivates elite athletes to combine their elite efforts with college studies. The study's questions are: -What motivational factors are central to elite athletes with dual careers? -What advantages and challenges do elite athletes experience with pursuing their elite efforts in parallel with college studies? Metod The study has a qualitative design where semi-structured interviews were used as a data collection method. Four students participated in the study, which combined their elite investment with college studies, three male and one female. Everyone was active at the highest level in their respective sports. The studie is based on Self Determination Theory as a theoretical starting point. Results All participants believed that an intrinsic motivation is essential, to combine studies and elite efforts. The most central motivating factors were joy, personal development, and community. The participants perceived and experienced the combination of elite initiative and studies as very physically, mentally, and cognitively stimulating and developing. There were several challenges such as schematic difficulties, lack of time and stress. But as they gained more experience and routine, the athletes learned how to handle the challenges better. Conclusion Elite sports and studies relate in an interdependent relationship to each other. They saw the cognitive stimulus the studies brought with it a lot of development while at the same time they saw their elite initiative as a resource for completing their studies. With a clear structure, they have positively influenced each other in both directions, which has added increased balance and meaningfulness. The combination worked well but could periodically be very demanding. The benefits of the combination outweighed the challenges. The support from the school works well but more resources can be improved to facilitate the combination.

Inför gymnasiet kan idrottande elever välja att inkorporera sin idrottssatsning i sina kommande gymnasiestudier genom att söka sig till ett Riksidrottsgymnasium (RIG) eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Dessa idrottsprogram går ut på att maximera möjligheterna till framgångsrika karriärer genom både skolan och idrotten och är en del av Riksidrottsförbundets system för dubbla karriärer. Gymnasievalet för idrottande elever kan därmed betraktas som ett dubbelt karriärval, där eleverna behöver ta ställning till om de vill hantera dubbla karriärer under gymnasietiden.Syftet med studien var att utveckla en förståelse för idrottande elevers dubbla karriärval utifrån begreppen identitet, upplevd självförmåga och förväntat utfall inom de båda karriärerna. För varje begrepp definierades således en idrottslig dimension och en skolrelaterad dimension. Social Cognitive Career Theory användes som teoretiskt ramverk för karriärbeslut och kombinerades med aktuell forskning på området för att konstruera en relevant forskningsansats. I populationen ingick samtliga niondeklassare på en idrottsgrundskola i Malmö, varav totalt 78 idrottande elever besvarade den digitala enkät som var studiens instrument för datainsamling.Resultatet visade att den idrottsliga dimensionen av samtliga begrepp varierade i betydande utsträckning med respondenternas beslut att söka idrottsprogram. Regressionsanalys demonstrerade att graden av identifiering med idrottarrollen kunde förutse 92 procent av respondenternas beslut och därmed var den i särklass starkaste prediktorn för beslutet att söka idrottsprogram. Den skolrelaterade dimensionen av begreppen hade inget signifikant samband med beslutet, vilket talade för att det dubbla karriärvalet gjordes oberoende av elevernas relation till skola och studier.

Studiens syfte var att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares uppfattningar om elitidrottande gymnasieelevers studier och idrottssatsningar och det stöd och den vägledning som dessa elever erhåller och är i behov av. Forskningsfrågorna var: Vilket stöd erhåller dessa elever för att balansera studier och idrottssatsningar? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna elevernas balansgång mellan studier och idrott, exempelvis vad avser eventuella utmaningar eleverna har? Studien följde den kvalitativa forsknings-traditionen och individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att de elitsatsande idrottseleverna uppfattas som motiverade och målmedvetna men ofta även stressade och drabbade av prestationsångest. En slutsats är att skolpersonal bör ha en samsyn i hur de ska arbeta för att stötta denna målgrupp.

<p>Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär.</p><p>För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon.</p><p>Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.</p>

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna. Våra resultat bygger därför på en kvalitativ studie som undersöker hur några stora svenska företags strategier ser ut vid expatriering av par med varsin karriär. För att nå dessa resultat har vi genomfört fem stycken fysiska djupintervjuer och en telefonintervju som sedan har analyserats mot tidigare litteratur på området. Den litteratur vi använt härstammar främst från områdena International Human Resource Management och Expatriate Management. Företagen som ingår i studien är alla verksamma inom olika branscher som: Bank, Bygg, Försvar, Vitvaror, Telekom och Fordon. Studiens resultat visar bland annat på att företagen är duktiga på att inkludera den medföljande partnern under rekryteringsfasen för att på så sätt minska risken att han/hon inte anpassas till den nya kulturen. Karriärsupport och karriärassistans är några av de saker som företagen gör för att underlätta för den medföljande att få arbete. Dock verkar få utnyttja dessa vilket vi tror beror på att partnern inte vill eller inte kan arbeta. Problem med att få arbetstillstånd och/eller att den medföljande ser chansen att vara hemma med yngre barn kan vara två av anledningarna. Dyster konjunktur och de höga kostnaderna som förknippas med expatriering ökar trycket på företagen att spara in på förmåner eller att sända färre expatrierade i framtiden vilket troligtvis inte ökar antalet expatrierade par med varsin karriär. Sist men inte minst har vi kunnat se att sättet som företagen rekryterar anställda till utlandsuppdrag bidrar till att par med varsin karriär sällan uppmärksammas hos företagen och följaktligen tas liten hänsyn till dessa. Detta tillvägagångssätt tror vi skapar ett stort mörkertal av individer som skulle vara en stor tillgång för företag under en utlandsstationering, men som omedvetet exkluderas från dessa uppdrag på grund av att för lite hänsyn visas hans/hennes partner som också gör karriär.

Elite sport is becoming more professional, and elite athletes have to be more committed to spend several hours in training to achieve elite level and this means that the time to pursue a university academic career to the side of elite sport is minimized. Still only few elite athletes will be able to make a living of their sport. The objective of this study is to gain a better understanding of the opportunities and difficulties for a student who combines academic study with elite sport. Data was collected through semi-structured interviews with eight students studying at the University of Umeå, combining elite sport with academic studies. Results show that there are high demands on elite students to structure and plan for the combination of studies and elite sport. The study also shows that environmental factors in the form of university teachers and directors of studies, but also coaches and leaders in the various compounds have a major impact on how favorable combination becomes.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever inom specialidrottsutbildningen med ishockey som inriktning, värderar sin elitsatsning i relation till sin studiegång. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har sex gymnasieelever intervjuats. Kodningen av intervjun skedde enligt Hjerm, Lindgren och Nilssons trestegsmetod. Sedan har materialet analyserats utifrån Stambulova, Engström, Franck, och Linnérs (2013) och Stambulova och Wyllemans (2015), holistiska idrottspsykologiska modeller för dubbla karriärer, som bygger på att hitta hållbara utvecklingsanpassningar för unga idrottare i deras strävan att nå eliten. Resultatet visar att eleverna i studien har tendenser till att planera kortsiktigt och inte se bortom horisonten på det som komma skall. Vissa av eleverna saknar även ett stödsystem i skolan, vilket påverkar dem negativt då fokus mellan elitsatsningen och studierna blir obalanserad. Vidare visar studien att ett starkt socialt stöd spelar en stor vikt i elevernas liv och motverkar skolans brister. Generellt har även resultaten från studien visat att det finns en viss skillnad i resonemangen hos elever som studerar sitt första år kontra de elever som är inne på år tre och sista terminen på gymnasiet. De elever som studerar sitt avslutande år på gymnasiet har börjat fundera mer på sin framtid efter utbildningen och vad den övergångsfasen kommer att innebära. Ishockeyn är inte en lika hög prioritering i vissa fall, och detta skapar en form av tomhet hos vissa respondenter. Eleverna som är i början på sin gymnasiekarriär visar däremot inga sådana tendenser utan är fullt fokuserade på att uppnå sina mål och har svårt att föreställa sig en alternativ karriär utanför ishockeyn.

Elever som kombinerar sin gymnasietid med elitidrottande ställs inför ett flertal utmaningar som bland annat leder till ökad stress. För att de på bästa möjliga vis ska kunna ta sig an dessa utmaningar finns de anställda coacherna på riksidrottsgymnasierna till deras förfogande. Coacherna spenderar mycket tid med eleverna och planerar träningen, ger råd och bedömer dessa i ämnet specialidrott. Men hur ser egentligen elevernas relation med tränarna ut, och skiljer den sig åt beroende på kön, årskurs eller typ av idrott? Data samlades in på 61 elever med hjälp av CART-Q-enkäten samt med frågor som berörde just kön, årskurs och typ av idrott. Resultatet visar på att eleverna enligt CART-Q uppfattar relationen som god (m = 6,00). Inga signifikanta skillnader sågs mellan de olika bakgrundsvariablerna och coach-atletrelationen. Denna goda syn på relationen kan möjligtvis leda till goda eller förbättrade prestationer samt bidra till ett bättre mående utanför idrotten. Mer forskning behövs för att säkerställa hur coach-atletrelationen påverkar elever på riksidrottsgymnasier.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av utmaningar och copingstrategier hos före detta RIG-studenter i Sverige. Deltagarna i studien utgjordes av sju personer, fyra kvinnor och tre män, i åldrarna 22–31 (M=25.1, SD=3.1). För att undersöka syftet tillämpades en semistrukturerad intervjuguide, med utgångspunkt i den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, Reints &amp; De Knop, 2013). Frågor om idrott, skola, privatliv och kombination av alla tre faktorer var centrala. Resultatet i studien visade att den största utmaningen under det första året var att anpassa sig till en ny miljö, under det andra året var den övergripande utmaningen att hantera högre idrottslig och akademisk nivå och tidshantering och under det tredje året handlade utmaningen om att hantera ytterligare idrottslig nivåökning och vad deltagarna skulle göra i framtiden, efter gymnasiet. De viktigaste faktorerna som uppmärksammades av deltagarna var svårigheten att lägga ner tillräckligt med tid till idrotten, skolan och privatlivet, hantera skada samt att få tid till personliga aktiviteter och återhämtning. Resultatet visade även att den viktigaste copingstrategin var socialt stöd från familj, vänner och tränare, i form av instrumentellt och emotionellt stöd. Även personliga resurser, som till exempel självdisciplin, självreglering, planering och stresstålighet ansågs vara viktiga copingstrategier. Baserat på resultatet i föreliggande studie rekommenderas att tränare, lärare och föräldrar får bättre förståelse om livet som RIG-studenter så att dubbla karriärer normaliseras i samhället. / The purpose of the study was to investigate the experiences of challenges and coping strategies among former student-athletes who had studied at different RIG’s in Sweden. Seven participants, four women and three men, in the ages between 22–31 (M=25.1, SD=3.1) took part in the study. To investigate the purpose, a semi-structured interview guide was applied, based on the holistic athletic career model (Wylleman et al., 2013). Questions about sport, studies, private life and a combination of all three factors were central. The result showed that the biggest challenge during the first year was adapting to a new environment, the hardest challenge overall during the second year consisted of dealing with a higher athletic and academic level as well as time management and the most important challenge during the third year was dealing with even higher athletic levels and dealing with the future, what would happen after RIG. The factors that were mentioned the most were the difficulty to dedicate enough time to the sport, the studies and the private life, dealing with injuries, as well as making time for personal activities and recovery. The study also showed that the most important coping strategy consisted of social support from family, friends and coaches, in terms of instrumental and emotional support. Even personal resources, for example self-discipline, self-regulation, planning and stress management were important coping strategies. Based on the result of the present study, it is recommended that coaches, teachers and parents get a better understanding of the life as a RIG-student, in order to normalize the concept of dual careers in society.

In todays society sports has become a major part in people’s life, with the emerging of professionalization it’s become a thriving business that generates big money. An outcome of this evolution of sports as meant that most athletes must put more time and energy in to their athletics to have a chance to reach their dreams of being a professional athlete. And if an athletes dream get cut short somehow, the process of moving out of sport has been shown to somtimes be a difficult process for athletes that don’t have anything to fall back on. That’s why it is important for athletes to have the option to be able to combine their athletics with academics. The purpose of this study was to examine how a duel career, support services and life skills help to balance out the negative outcomes of pursuing a professional career in sports while also working for a higher education. During this study eight men and two women that where playing ice hockey and studying at an NCAA division 1 university where interviewed about their perceptions being student-athletes in a high performance university that has high standards on academics and sports. The results showed that most of support services offered to the student athletes helped them in reducing stress and having a more balanced life between sports and studies. The results also showed that the student-athletes perceived that they prioritized hockey and studies highly and their free time to do other things suffered because of that. Another aspect in the result showed that community service, which was part of the student-athlete program, helped them with putting things in perspective and affected them in a positive way in being student-athletes.