This thesis is comprised of four studies. The first study aimed to examine the measurement invariance of the Coach-Athlete Relationship Questionnaire (11-item, athlete version CART-Q) employing a total of 1,363 athletes from Belgium (n =200), Britain (n =382), China (n =200), Greece (n =115), Spain (n =120), Sweden (n =169), and the United States of America (n =177). Multi-group mean and covariance structure (MACS) analyses supported the factorial validity of the CART-Q in a three-first order factor model across the seven countries. An examination of the latent mean differences of the CART-Q revealed that there are some variations in terms of the intensity athletes perceive in the quality of the relationship with their coach across the different countries. Overall, these results supply additional evidence of the psychometric properties of the CART-Q and highlight that it is a sound instrument that can be applied cross-culturally. The second study attempted to identify the cultural nuances that exist in Chinese coach-athlete relationships from an derived-emic perspective. Eight-hundred Chinese coaches and athletes completed the long and short versions of the CART-Qs. Results supported the reliability across the CART-Q versions examined, while confirmatory factor analyses only supported the factorial validity of the three-first order factor model of the 11-item CART-Q. The findings indicated that the corresponding aspect of complementarity may not best capture the Chinese coach-athlete behavioural interactions. Thus, it suggested that future research should consider conceptualising and measuring the coach-athlete reciprocal interactions in terms of coaches dominant behaviours and athletes submissive behaviours within Chinese sports context. The third study examined the nomological validity of the 11-item CART-Qs with 350 Chinese coach-athlete dyads. Big-Five personality traits and relationship satisfaction were employed as the criterion variables of coach-athlete relationships. Results revealed: (a) actor effects of personality traits, namely, conscientiousness, extroversion, and neuroticism, on both coaches and athletes perceptions of relationship quality and (b) partner effects of only athletes personality, namely, conscientiousness, extroversion, and neuroticism, on their coaches perceptions of relationship quality. The findings suggested that each relationship member s personality trait contributed independently to relationship quality, because no interaction effects of the coach s and the athlete s personality traits on relationship quality were found. In addition, the findings also supported both actor and partner effects of the coach s and the athlete s perceptions of relationship quality on their satisfaction with training. Based upon the relevant theory and findings generated from the previous three studies, the fourth and final study aimed to fill the gap in the relevant literatures by expanding the construct of complementarity to include coach-athlete reciprocal behaviours, namely the coach s dominant and the athlete s submissive behaviours. Study 4 included 4 phases reflecting the process undertaken to develop and validate the Dominant-Submissive Behaviours Scales. Phase 1 generated a pool of items based on the relevant literatures and feedback from the coaches and athletes; these items were then assessed by three panel groups including academic experts, coaches and athletes. In phase 2 and phase 3, confirmatory factor analysis was used to examine the construct validity, nomological validity, and internal reliability of the developed scales. As a result, the 10-item coach s dominant behaviour scale and the 10-item athlete s submissive behaviour scale were derived. Phase 4 employed athletes from five different countries to assess the cross-cultural validity of the submissive scale, and results supported the full structural invariance of the athlete s submissive behaviour scale across the five countries. Overall, results confirmed the dominant-submissive scale is a valid measure for assessing another dimension of complementarity in coach-athlete relationships. Collectively, this thesis has expanded the current knowledge of coach-athlete relationships to a broader social-cultural context by recruiting coaches and athletes from eight different countries across two continents. It is therefore plausible to conclude that the conceptualisation of the 3+1Cs model and the CART-Q seem to be universal across diverse cultures at a generic level. However, future research needs to continue discovering the universals as well as the variations of human behaviours in the content and the quality of coach-athlete relationships. Key Words: Chinese, dominant, submissive, coach-athlete, relationships, cross-cultural, CART-Q

No description available.

Elever som kombinerar sin gymnasietid med elitidrottande ställs inför ett flertal utmaningar som bland annat leder till ökad stress. För att de på bästa möjliga vis ska kunna ta sig an dessa utmaningar finns de anställda coacherna på riksidrottsgymnasierna till deras förfogande. Coacherna spenderar mycket tid med eleverna och planerar träningen, ger råd och bedömer dessa i ämnet specialidrott. Men hur ser egentligen elevernas relation med tränarna ut, och skiljer den sig åt beroende på kön, årskurs eller typ av idrott? Data samlades in på 61 elever med hjälp av CART-Q-enkäten samt med frågor som berörde just kön, årskurs och typ av idrott. Resultatet visar på att eleverna enligt CART-Q uppfattar relationen som god (m = 6,00). Inga signifikanta skillnader sågs mellan de olika bakgrundsvariablerna och coach-atletrelationen. Denna goda syn på relationen kan möjligtvis leda till goda eller förbättrade prestationer samt bidra till ett bättre mående utanför idrotten. Mer forskning behövs för att säkerställa hur coach-atletrelationen påverkar elever på riksidrottsgymnasier.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen tränare har till sina spelare och huruvida detta påverkar motivationen och motivationsklimatet. Frågeställningar: -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och motivationen? -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och upplevt motivationsklimat? -       Finns det skillnader i motivationsnivå och motivationsklimat beroende på spelarnas kön, ålder, samt tränarnas erfarenhet eller tränarnas utbildningsnivå? Metod: Urvalet bestod av åtta fotbollslag i Stockholmsområdet med totalt 102 fotbollsspelare i åldrarna 12–14 (12 år = 44, 13 år = 45, 14 år = 13) samt åtta tränare, en för varje lag som deltog. För att mäta relationen mellan tränare och spelare användes Coach-Athlete Relationship Questionnaire, för motivationen användes Sports Motivation Scale och slutligen för upplevt motivationsklimat Perceived Motivational Climate Scale. Korrelationsanalyser genomfördes med hjälp av bivariat analys i SPSS. För att se skillnader jämförde vi medelvärden med hjälp av T-test samt MANOVA-test för skillnader mellan flera grupper. Resultat: Det fanns statistiskt signifikanta samband mellan upplevd relation till sin tränare och motivation, mellan upplevd relation till sin tränare och upplevt motivationsklimat. Spelare som hade tränare med eftergymnasial utbildning upplevde högre motivation. Ju mer erfaren tränare desto mindre engagemang upplevde spelare från sin tränare och motivationsklimatet upplevdes då också som mer resultatinriktat. Slutsats: Studien visade att genom en god relation till sina spelare skapar tränare goda förutsättningar för att främja inre motivation hos fotbollsspelare. Vilket motivationsklimat som tränare skapar speglar spelares syn på sig själva och kan båda öka eller sänka den motivation som spelare upplever. Genom att arbeta uppgiftsorienterat ökar chansen att spelare känner sig mer motiverade. Även andra faktorer kan påverka resultaten såsom lagets prestationer och sammansättningen av spelare, därför behövs studier där förändringen av beteende hos tränare undersöks för att se om samma resultat uppstår. Tränare bör jobba uppgiftsorienterat för att främja den inre motivationen hos spelare och minimera risker för avhopp samt jobba individanpassat för att bibehålla en god relation med spelare. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>