During the COVID-19 pandemic many researchers noted changes in exercise, physical activity, and sports behaviors. The current study attempts to identify aspects of motivation for physical activity, exercise, and sport for students in two countries, the USA and Hungary. The current study used the Sports Motivation Scale II to measure students’ motivation based on the Self-Determination Theory. Results indicated that students in the USA were more motivated for exercise, physical activity, and sport during the COVID-19 pandemic than were their Hungarian counterparts. Students in the United States scored higher (MUS = 17.88) in overall motivation than their Hungarian counterparts (MHungary = −11.57) (F(1,413) = 1290.764, p < 0.001). No other significant differences were identified. These differences could have been due to the differences in types of universities. Perhaps students in Hungary experienced different influences by being enrolled at a university that specializes in sport.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen tränare har till sina spelare och huruvida detta påverkar motivationen och motivationsklimatet. Frågeställningar: -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och motivationen? -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och upplevt motivationsklimat? -       Finns det skillnader i motivationsnivå och motivationsklimat beroende på spelarnas kön, ålder, samt tränarnas erfarenhet eller tränarnas utbildningsnivå? Metod: Urvalet bestod av åtta fotbollslag i Stockholmsområdet med totalt 102 fotbollsspelare i åldrarna 12–14 (12 år = 44, 13 år = 45, 14 år = 13) samt åtta tränare, en för varje lag som deltog. För att mäta relationen mellan tränare och spelare användes Coach-Athlete Relationship Questionnaire, för motivationen användes Sports Motivation Scale och slutligen för upplevt motivationsklimat Perceived Motivational Climate Scale. Korrelationsanalyser genomfördes med hjälp av bivariat analys i SPSS. För att se skillnader jämförde vi medelvärden med hjälp av T-test samt MANOVA-test för skillnader mellan flera grupper. Resultat: Det fanns statistiskt signifikanta samband mellan upplevd relation till sin tränare och motivation, mellan upplevd relation till sin tränare och upplevt motivationsklimat. Spelare som hade tränare med eftergymnasial utbildning upplevde högre motivation. Ju mer erfaren tränare desto mindre engagemang upplevde spelare från sin tränare och motivationsklimatet upplevdes då också som mer resultatinriktat. Slutsats: Studien visade att genom en god relation till sina spelare skapar tränare goda förutsättningar för att främja inre motivation hos fotbollsspelare. Vilket motivationsklimat som tränare skapar speglar spelares syn på sig själva och kan båda öka eller sänka den motivation som spelare upplever. Genom att arbeta uppgiftsorienterat ökar chansen att spelare känner sig mer motiverade. Även andra faktorer kan påverka resultaten såsom lagets prestationer och sammansättningen av spelare, därför behövs studier där förändringen av beteende hos tränare undersöks för att se om samma resultat uppstår. Tränare bör jobba uppgiftsorienterat för att främja den inre motivationen hos spelare och minimera risker för avhopp samt jobba individanpassat för att bibehålla en god relation med spelare. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

Syftet med studien är att undersöka ifall det finns något samband mellan emotionell koppling till de sociala medieplattformarna Facebook, Instagram och TikTok och upplevdidrottsmotivation hos svenska styrkelyftare och bänkpressare. Samt ifall det finns några skillnader mellan könskategorier och tävlingsnivåer. Totalt deltog 93 personer (15-59 år) i studien varav 59 tävlande i kategori kvinna och 34 i kategori man. 32 deltagare tävlade på distriktsnivå, 38 på nationell nivå och 23 på internationell nivå. Data samlades in med hjälp av en webbenkät som i huvudsak baserades på de två befintliga frågeformulären Sport motivation scale-II (SMS-II) och The Multidimensional Facebook Intensity Scale (MFIS). Pearsons korrelationsanalys visade endast ett signifikant samband för TikTok ( p &lt; .01) där en positiv korrelation fanns. Även bivariata regressionsanalyser visade endast ett signifikant resultat för TikTok (p &lt; .01 &amp; p &lt; .001) som visade att en starkare koppling till plattformen kunde förutsäga en högre nivå av upplevd idrottsmotivation. Kovariansanalyser (ANCOVA) visade inga skillnader i emotionell koppling till plattformarna eller i upplevd idrottsmotivation mellan könskategorierna och tävlingsnivåerna. I denna studie upptäcktes positiva samband mellan emotionell koppling till sociala medier och upplevd idrottsmotivation och tidigare forskning har visat på både positiva och negativa effekter av sociala medier på idrottares motivation.Detta är något som kan vara relevant för idrottare, tränare och andra aktörer i idrottares närhet att vara medvetna om. / The aim of the study is to examine if there is a relation between the emotional connectednessto the social media platforms Facebook, Instagram and Tikok and the degree of perceived sports motivation in Swedish powerlifters and bench-press competitors. And if there are differences between gender categories and competition levels. In total the study had 93 participants (age 15-59) 59 competed in the women’s category and 34 in the men’s category. 32 participants competed at the regional level, 38 at the national level and 23 at the international level. Data was collected via an online questionnaire which was mainly based on the Sport motivation scale-II (SMS-II) and The Multidimensional Facebook Intensity Scale (MFIS). Pearson’s correlation test did only show a significant relation for TikTok ( p &lt; .01) which showed a positive correlation. The same was the case for the bivariate regression analysis where also only a significant result for TikTok was found (p &lt; .01 &amp; p &lt; .001) which showed that a strong emotional connectedness to TikTok could predict a high level of perceived sportsmotivation. Analysis of Covariance (ANCOVA) showed no differences in emotional connectedness to the social media platforms or in perceived sports motivation between the gender categories and competition levels. This study showed a positive relation between emotional connectedness to social media and perceived sports motivation and previous research has shown both positive and negative effects of social media on sports motivation. This can be of relevance for the athletes themselves but also for coaches and other actors close to the athletes to be aware of.