No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda hur organisationer kan arbeta för att tillgodose förutsättningar att det gränslösa arbetslivet på ett tillfredsställande sätt ska fungera för att reducera påverkan på anställdas hälsa. Den syftar även till att undersöka hur organisationer kan skapa en hållbar grund för anställda att kunna prestera på arbetet när man jobbar under gränslösa förhållanden                         Metod:                            En tvärsnittsstudie som behandlar fenomenet tillgänglighet och gränslöst arbetsliv med en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett kvalitativt genom ostrukturerade intervjuer.                                               Slutsats:                          Studien har visat att de negativa aspekter som kopplas till det gränslösa arbetslivet i hög grad kan hanteras genom organisationella insatser. Organisationer kan medvetandegöra problematiken till sina anställda genom t.ex kurser inom stresshantering eller prioritering. Organisationer kan även skapa strukturer för det sociala stödet som i många fall krävs för att individer i organisationer ska kunna upprätta egna strategier för att kunna hantera de påfrestningar som tillkommer vid gränslöst arbete. / Purpose:                        The purpose of this paper is to investigate how organizations can work to meet the prerequisites of the limitless working life in a satisfactory way in order to reduce the impact on employees' health. It also aims to examine how organizations can create a sustainable basis for employees to perform at work when working under limitless conditions.     Method:                          A cross-sectional study that deals with the phenomenon availability and limitless working life with an inductive approach. Data has been collected qualitatively through unstructured interviews.                             Results:                           The study has shown that the negative aspects linked to the limitless working life largely can be managed by organizational efforts. Organizations can sensitize the problem to their employees through e.g. courses in stress management or prioritization. Organizations can also create structures for social support which in many cases required individuals in organizations to establish their own strategies to cope with the stress caused by the limitless working life.

Det gränslösa arbetet har kommit att prägla arbetslivet allt mer och innebär en ökad flexibilitet för individen gällande när, var och hur arbete utförs. Denna studie syftar till att undersöka vilka för- och nackdelar individer upplever med det gränslösa arbetet samt hur de hanterar det. Vidare har även studien undersökt hur det gränslösa arbetet påverkar individernas välbefinnande. Studien är genomförd på åtta tjänstemän på ett kunskapsintensivt företag via kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Individualiseringsteorin och krav-kontroll-stöd har tillsammans med tidigare forskning inom området använts för att förklara upplevelsen av det gränslösa arbetslivet. Studien visar att det gränslösa arbetet möjliggör en stor frihet i respondenternas flexibla arbetsform genom att de kan styra när och var man vill arbeta, samt att de lättare kan kombinera arbetsliv och privatliv vilket de anser är positivt. Det gränslösa arbetet medför dock en diffus arbetssituation som bland annat innebär otydliga förväntningar gällande tillgänglighet, vilket upplevs tämligen problematiskt. Vidare framkommer det att respondenterna har en hög arbetsbelastning som bidrar till att de arbetar mycket utöver ordinarie arbetstid. Respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera sitt gränslösa arbete då vissa har ett större behov av att göra en åtskillnad mellan arbete och privatliv än andra. Överlag så upplever respondenterna att de mår bra i sin gränslösa arbetssituation även om den till viss del innebär tendenser till stress och frustration.

I syfte att undersöka vad övergången till en aktivitetsbaserat kontorsmiljö (ABW) innebär för synen på det egna ledarskapet i relation till medarbetarna samt hur chefer hanterat övergången i förhållande till sin chefsidentitet har sex kvinnliga och tre manliga chefer från fyra olika organisationer intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av IPA-metoden utifrån teorier om chef-/ ledarskap i förhållande till medarbetarskap och identitetsarbete. Resultatet visar att en övergång till ABW kan innebära en ansvarsförskjutning mot ökat medarbetaransvar och ett mer strategiskt chef-/ledarskap som är baserat på målstyrning, tillit och ett större ansvar för sociala strukturer. Ett individuellt, tjänande ledarskap underlättar för ett hållbart ledarskap i ABW. Deltagande chefer har uppskattat utvecklingen av chef-/ledarskapet i övergången till ABW och det har inte påvisats några konfliktfyllda identitetsarbeten. Studien ger exempel på vad en förändringsprocess mot ABW kan innehålla. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur ABW fungerar för olika typer av organisationer och medarbetare. / To investigate what a change into an activitybased workplace (ABW) means to managers view of leadership in relation toemployees and how managers handles it in relation to their identity as managers,six female and three male managers, from four different organizations, havebeen interviewed. The IPA-method was used for interview analyzes based ontheories about management/leadership, empowerment and identity work. The resultshows that a transfer into ABW may lead to a passing of responsibility towardsemployees and a strategic leadership/management based on goal management, trustand an increased responsibility for social structures. An individual, servingleadership facilitates a sustainable leadership in ABW. Participants haveappreciated the leadership/management development, and no identity workconflicts has been detected. The study gives examples of changing processestowards ABW. More studies have to be done in order to investigate how ABW fitsdifferent types of organization and different types of employees.