Bakgrund: När covid-19 plötsligt drabbade världen förändrades arbetssätt och branscher fundamentalt då distansarbete blev en påtvingad arbetsform. Uppmärksammande fördelar med arbetsformen medför en förväntan att distansarbete ska bli varaktig i den postpandemiska eran. Emellertid påträffades svårigheter att vidhålla en överenstämmelse mellan företagsintressen och medarbetarintressen avseende distansarbete. Följaktligen introduceras en hybrid arbetsform som kombinerar kontors- och distansarbete efter det påtvingade distansarbetet hävts. Företag utsättas för komplexa förändringar vid applikationen av en hybrid arbetsform, vilket förorsakar att det föreligger väsentliga ställningstagande inom chefers verksamhetsstyrning som måste beaktas för att kunna hantera övergången till en hybrid arbetsform. Således finns det anledning att öka förståelsen för chefers verksamhetsstyrning i angiven kontext. Syfte: Syftet med studien är att ur ett styrningsperspektiv bidra med ökad förståelse för förändringsarbete genom verksamhetsstyrning vid arbetsplatser som efter påtvingat distansarbete tillämpat en hybrid arbetsform. Metod: Med utgångspunkt i det tolkande perspektivet har studien antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Empiriskt material har insamlats genom en intervjustudie som konstruerats av tolv intervjuer med chefer från fem olika företag. Slutsats: Vid förändring av arbetsarrangemang framgår det att chefer tillämpat handlingsstyrning i avsikt att förverkliga kombinationen av arbetsutförande i kontorsmiljö och distansarbete. I avsikt att övervinna och bemöta upplevt motstånd från medarbetare att samverka i arbetsformen har resultatstyrning, i förbindelse till icke-finansiella incitament nyttjats, samt kulturstyrning i form av medarbetarrelationer och justering av fysiska arrangemang. Det framgår att chefer inte brukat personalstyrning i form av utbildning eller resursfördelning för att säkerställa att medarbetare innehar rätt kompetens att arbeta i rådande arbetsform. Avslutningsvis synliggör studien att upplevd bristande företagskultur till följd av covid-19 ligger till grund för justering av fysiska arrangemang, tillförsel av formella och informella sociala sammankomster, tillämpning av handlingsstyrning och incitamentsystem. / Background: When COVID-19 suddenly hit the world, work methods and industries were changed fundamentally as remote work became a forced work form. The perceived benefits of this work form led to an expectation that remote work will be long-lasting in the post- pandemic era. However, difficulties are observed in maintaining an alignment between company and employee interests regarding remote work. Consequently, a hybrid work form, combining office and remote work, is introduced after the enforced remote work has been lifted. Enterprises are exposed to complex changes because of the application of a hybrid work arrangement, causing significant managerial decisions that need to be considered to effectively manage the transition to a hybrid work form. Thus, there is reason to increase the understanding of managers' governance in the given context. Purpose: The purpose of the study is, from a governance perspective, to contribute to increased understanding of change management through management control systems at workplaces that have applied a hybrid work form after forced remote work. Method: Based on the interpretive perspective, the study has taken a qualitative research strategy with an abductive approach. Empirical material has been collected via an interview study composed of twelve interviews with managers from five different companies. Conclusion: When changing work arrangement, it appears that managers have applied action control to realize the combination of work performance in an office environment and remote work. To overcome and respond to the perceived resistance of employees to engage in the work form, result control in connection with non-financial incentives has been used, as well as cultural control in the form of employee relations and adjustment of physical arrangements. It appears that managers have not used personnel controls in the form of training or resource allocation to ensure that employees have the right skills to work in the current work form. Finally, the study reveals that perceived lack of corporate culture because of COVID-19, is the basis for the adjustment of physical arrangements, provision of formal and informal social gatherings, application of action management and incentive systems.

Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.

Bakgrund: Hybridarbete är en arbetsform som växt fram de senaste åren där distansarbete kombineras med arbete på kontor. I samband med Covid-19 pandemin var många kontorsarbetare tvungna att arbeta på distans och det är något som många har velat och haft möjlighet att göra efter. Flera arbeten kan göras fullt ut på distans och fler företag implementerar olika policys kring detta.   Syfte: Syftet med studien är utifrån den anställdes perspektiv vid kontorsarbeten undersöka och få en ökad förståelse kring hur deras motivation påverkas av hybridarbete. Studien ämnar även att urskilja både positiva och negativa konsekvenser av hybridarbete. Metod: Studien har använts en kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer med respondenter från flera olika företag. Vidare har en induktiv ansats använts. Totalt intervjuades sex personer och resultatet av detta analyserades med tematisk analys.   Slutsats: Hybridarbete möjliggör mer självbestämmande kring hur arbetet ska utformas samt var det utförs vilket ökar motivationen. Både formell och informell kommunikation mellan kollegor blev sämre de dagar respondenterna arbetade hemifrån vilket påverkar feedback och därmed motivationen negativt. Vid arbete på distans blev det mindre variation i arbetsuppgifter än arbete på kontoret vilket påverkar motivation negativt. Flera utmaningar upplevdes i samband med hybridarbete som exempelvis mindre vardagsmotion, sämre ergonomi och färre pauser. / Background: Hybrid work, a type of employment that combines office and remote work, has become more popular lately. Many office workers were obliged to work remotely during the Covid-19 outbreak, and many of them have wished and had the chance to do so ever since. Many occupations can be completed entirely online, and more businesses are introducing different policies in this area.   Aim: The purpose of the study is to examine and gain an increased understanding of how motivation is influenced by hybrid work from the perspective of employees in office settings. The study also aims to identify both positive and negative consequences of hybrid work. Methodology: The study used a qualitative approach and included semi-structured interviews with respondents from a range of firms and a qualitative approach. In addition, an inductive strategy was used. Six people in all were interviewed, and theme analysis was used to examine the findings. Conclusion: Hybrid employment promotes motivation because it gives workers greater freedom over how their jobs are organized and where they are carried out. On the days when the respondents worked from home, formal and informal communication among coworkers worsened, which had a negative impact on feedback and, subsequently, motivation. When compared to working from the office, remote work produced less variation in the duties, which had a negative impact on motivation. Hybrid work presented several difficulties, including less daily physical activity, inferior ergonomics, and fewer breaks.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever förändringar i sin vardag och i sina arbetsuppgifter efter pandemin. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sex personer på ett företag som tillämpar hybridarbete. Resultatet från intervjuerna analyseras sedan med teorier om balans i arbetslivet, arbetstillfredsställelse och transformativt och transaktionellt ledarskap som grund. Studien visar att respondenterna upplever både för och nackdelar med distansarbete när det kommer till balans i arbetslivet och arbetstillfredsställelse. Medan flera av respondenterna menar att distansarbete kan användas som ett hjälpmedel så säger flera av dem att det är svårt att segmentera arbetet från vardagslivet när de jobbar på distans, vilket påverkar balansen i arbetslivet negativt. Vad gäller arbetstillfredsställelse så tycks tillfredsställelsen med kollegorna på caseföretaget vara hög efter pandemin medan tillfredsställelsen med tillsynen har försämrats sedan den närmaste chefen börjat jobba på distans i allt större utsträckning.

Syftet med studien var att undersöka de förhoppningar som kontorsanställda hade om hur ett framtida arbetsliv, enligt deras mening, bör te sig efter det att de har blivit tvingade att arbeta på distans. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med bekvämlighetsurval kombinerat med snöbollsurval vilket resulterade i tolv intervjudeltagare (n=12). De kom från flera olika verksamheter och hälften var kvinnor och hälften var män. Data från intervjuerna bearbetades med en tematisk analys och resulterade i fyra teman vilka var: 1) frihet i arbetslivet, 2) stöd från arbetsgivare, 3) socialt behov samt 4) attraktiv arbetsgivare. Slutsatsen av studien var att det viktigaste för alla deltagare var att ha en valfrihet gällande var de utförde sitt arbete och de hade en förhoppning att fortsättningsvis kunna ha någon form av hybridlösning. Flera deltagare hoppades även att deras arbetsgivare skulle ta ett större arbetsmiljöansvar vid distansarbete. Vidare uttryckte några deltagare en förhoppning att framöver fortsätta kunna utföra affärsresor för att få det fysiska mötet med kollegor och samarbetsparter från andra orter och länder. / The purpose of this study was to explore the wishes of office employees who have been distance working as prompted by the Covid-19 Pandemic. More specifically, we wanted to find out what wishes that the participants had for their future work life after the pandemic. The qualitative study was designed based on semi-structured interviews. A convenience sample, using a snowball strategy, was selected resulting in 12 participants (n=12) divided equally between men and women. Data was analysed with a thematic analysis resulting in four main themes: 1) a freedom of choice, 2) employer support experience, 3) social needs and 4) employer attractiveness. Overall, participants expressed wishes for choosing their own workplace and have some form of hybrid solution. The participants also hoped that the employer would take a greater work environment responsibility. Some participants wished for the opportunity to still have business trips to get the physical meeting with colleagues and partners from other cities in Sweden and other countries.

Syftet med studien är att undersöka hybridarbetets påverkan på work-life balance utifrån småbarnsföräldrars upplevelse av vad som sker när sfärerna arbetsliv och privatliv flyter samman och gränsdragningarna tenderar att suddas ut. Fokus ligger på att ta reda på hur deltagarna i studien definierar begreppet work-life balance samt vilka potentiella möjligheter och utmaningar det finns med att segmentera respektive integrera sfärerna arbetsliv och privatliv. Resultatet har samlats in genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer. En abduktiv förståelseansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt har tillämpats. För att analysera resultatet har teorier om gränser, flexibilitet och konflikter, segmentering och integrering samt krav, resurser och stöd använts. Det huvudsakliga resultatet visar att en optimal kombination av arbetsliv och privatliv är högst individuellt och preferenserna skiljer sig åt mellan deltagarna. Det som däremot inte skiljer sig åt är den positiva attityd som samtliga har till hybridarbete som ses som en viktig förutsättning för att sfärerna ska kunna balanseras och manövreras. Med ett flexibelt arbete framkommer ett flertal möjligheter som bland annat berör tid och plats för utförande av arbetet men också utmaningar med bland annat social samvaro, gränsdragning och återhämtning. / The aim of this study is to investigate the impact of hybrid work on work-life balance based on the experience of parents of young children, focusing on the aspect of what happens when the spheres of work life and private life merge and the boundaries tend to blur. The focus is on understanding how the participants in this study define the concept of work-life balance and what opportunities and challenges may occur by segmenting or integrating the spheres of work life and private life. The results have been collected through eight semi-structured qualitative interviews. An abductive understanding approach and a hermeneutic approach have been used. To analyze the results, theories about boundaries, flexibility and conflicts, segmentation and integration as well as requirements, resources and support have been used. The main result shows that an optimal combination of work life and private life is highly individual and the preferences differ between participants. What does not differ, however, is the positive attitude expressed towards hybrid work as an important prerequisite for the spheres to be balanced and maneuvered. Along with flexible work several opportunities arise which, among other things, concern time and place for carrying out the work, but also challenges regarding aspects such as team building, boundary setting and time for recovery.

The study aims to depict how systematic work environment management can be conducted during remote work. Furthermore, the study aims to present what health effects which can follow due to remote work and how the systematic work environment management can be conducted effectively during remote work. To investigate the aim of the study, an inductive approach has been used in order to achieve a generalizable theory. Moreover, a qualitative research strategy has been applied together with semi structured interviews. The focus of the study is from a managers perspective, whereas all of the respondents in the study have experience of being a manager or support of managers. In addition, all of the respondents in the study have insight in work environment management. The respondents’ answers and reasoning together with internal documents constitutes the collected data of the study. Further, the data was interpreted and presented jointly with the empirical data. To achieve a more complex understanding of the study’s data, research has been done to analyze the empirical data through a theoretical context. The study shows that the employees autonom influence of the choice of remote work benefits psychological health. Moreover, the study presents the importance of a distinct communication strategy and how it contributes to employees' psychosocial well-being. Furthermore, the study illustrates how a list of physical criterias can be undergone before employees process remote work to benefit a manner of prevention and that recurrent routines can be implemented to promote physical work environment during teleworking. Lastly, the study depicts how employees' individual conditions affect the chances to achieve a healthy work environment when working from home. / Studien syftar till att redogöra för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas vid hemarbete. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka hälsoeffekter hemarbete kan resultera i och hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan bedrivas framgångsrikt i framtiden vid hemarbete. För att uppfylla studiens syfte har en induktiv ansats använts för att kunna åstadkomma en generaliserbar teori. Vidare har en kvalitativ forskningsstrategi använtstillsammans med semistrukturerade intervjuer. Studien har utförts utifrån ett chefsperspektiv, där samtliga respondenter i studien antingen har egen erfarenhet av chefskap eller i stöttande av chefskap. Respondenterna i studien har alla kunskap inom arbetsmiljöarbete. Respondenternas svar och resonemang i intervjuerna tillsammans med interna dokument respondenterna delgett ligger till grund för studiens insamlade data. Efter datainsamlingen har den insamlade datan tolkats, för att sedan komma att presenteras tillsammans i studien. Efter att datan och tolkningen av datan skett har en teori inhämtats, i syfte att sätta den insamlade datan i en teoretisk kontext. Studien visar att arbetstagares autonoma inflytande över valet att arbeta hemifrån verkar främjande för den psykiska hälsan. Vidare visar också studien att tydlig struktur kring hur verksamheten kommunicerar, bidrar positivt till arbetstagares psykosociala välmående. Studien visar också att en genomgång av arbetstagares hemmiljö innan hemarbete bereds kan förebygga risker för fysisk ohälsa och att rutiner kan implementeras för att främja den fysiska arbetsmiljön vid hemarbete. Slutligen skildrar studien arbetstagares individuella skillnaders betydelse i att lyckas bedriva ett hälsosamthemarbete.

The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of onboarding processes with digital elements within an IT-consultant firm. In this study we also discuss opportunities and challenges with digital onboarding from the perspective of both the employee and the employer. In today's society companies invest a lot of resources to find the best future employee. Effective onboarding programs can ensure that the time and money spent during the recruiting process are well invested. Furthermore, onboarding programs can result in higher productivity and well-being. The digital world we now call our home is affecting our everyday work lives and has been crucial for distance work during Covid-19. Even though digital onboarding has been a known phenomenon for several years, the pandemic left organisations with no choice but to digitalise their onboarding programs. Therefore this study also aims to provide new insights about digital onboarding and the perception of employees that onboarded during this period.  The results show that digital elements can provide the employee with crucial information before entering the workplace for the first time, which reduces anxiety. Thanks to today’s technology it’s possible to use certain features that enhance the usability and the E-learning experience. Furthermore, the digital elements create unique challenges when it comes to social aspects, adaptation of culture and knowledge sharing. This means that certain activities, such as workshops and team building exercises, are more effective in a physical workplace setting rather than through digital technology. Finally the study provides new findings such as the importance of socialisation and cultural adaptation for decreasing drop-outs within IT-firms.

Studiens syfte är att undersöka utmaningarna som organisationskulturen inom ett mindre företag kan stå inför i samband med övergången från fysisk arbetsplats till hybridarbetsplats. Studien antog en mixad metod där 16 semistrukturerade intervjuer genomfördes samt en enkät baserad på intervjuerna. Intervjuerna analyserades tematiskt och enkäten med klusteranalys. Studien kommer fram till att övergången till hybridarbete inverkar på företagskulturen genom att öka flexibilitet och autonomi hos medarbetarna men det kräver en större tillit från ledningen. Ledarskap, kommunikation och samarbete kan även komma att påverkas. Konsultbolag tenderar vara mindre känsliga för förändringar och att ett tillitsfullt ledarskap och en stark öppen företagskultur är viktigt för en hållbar övergång till hybridarbete. / The purpose of this study is to study the challenges that the organizational culture of an SME may experience during the transition from a conventional workplace to a hybrid workplace. The study used a mixed-method approach where 16 semi-structured interviews were conducted, followed by a questionnaire with 30 responses. The interviews were analyzed thematically and the questionnaire with cluster analysis. The study concludes that the shift to hybrid work impacts organizational culture by increasing employee flexibility and autonomy, but it requires higher levels of trust from management. Leadership, communication, and collaboration may also be affected. Consulting agencies tend to be less sensitive to change and that trustful leadership and a strong open organizational culture are important for a sustainable transition to hybrid work.