Bakgrund Ohälsa är ett aktuellt ämne inom organisationer och företag. För att hålla nere kostnaderna för sjukskrivningar och arbetsskador i samhälle, företag och organisationer är det väsentligt att nyttja resurser i form av personal effektivt. Vår studie handlar om hur det politiska arbetet för folkhälsa bedrivs i Sverige, men också hur hälsofrämjande insatser gynnas och hur dessa satsningar får effekter i företag som vi studerat. Resultatet i vår uppsats handlar om hur företaget Stora Enso AB har arbetat med hälsofrämjande insatser. Under 2003 utkom en bok, Långtidsfrisk som är ett bra exempel på hur Stora Enso, inom produktionsenheten Fors Bruk har lyckats med satsningar på hälsa som både gett friska medarbetare och ekonomiska vinster för företaget. Syfte Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka de samhällsekonomiska vinster som satsningar på hälsoarbete ger. Metod och genomförande Vår uppsats bygger på kvalitativ metod med litteraturstudier i form av rapporter och litteratur. En semistrukturerad intervju har genomförts med en hälsospecialist på Stora Enso Skutskärs Bruk, för att undersöka hur arbetet med hälsofrämjande insatser sker idag och som en uppföljning av det jobb som Stora Enso gjort vid Fors Bruk under 00‑talet. Med hjälp grundad teori och den teoretiska referensramen har arbetet med uppsatsen framskridit tills att en mättnad i insamlandet av data uppnåtts och därefter har slutsatser av resultat sammanställts. Slutsats Enligt de nationella folkhälsopolitiska målen är goda levnadsvanor och en god arbetsmiljö centrala för att uppnå en jämlik hälsa. Det finns direkta kopplingar mellan arbetsmiljö och olika hälsoutfall. En studie från Prevent visar att delaktighet, ett konsultativt ledarskap, kommunikation och målstyrning är viktiga faktorer för att medarbetare ska förbli friska. Dessa faktorer och begrepp har man jobbat med vid Fors Bruk och till viss del även vid Skutskärs Bruk. Enligt KASAM, som innebär en känsla av sammanhang, och som innefattar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är det viktigt att inkludera medarbetare för att få en större förståelse för helheten. Både vid Fors Bruk och Skutskärs Bruk finns delar av KASAM i deras arbete med hälsofrämjande åtgärder. Vid Fors Bruk har man dessutom räknat på hälsofrämjande åtgärder i form av ekonomiska besparingar, det har man inte gjort lika tydligt vid Skutskärs Bruk. / Background Absence of health is a current topic in organizations and companies. In order to keep down the costs of sick leave and work injuries in society, companies and organizations, it is essential to use resources in form of personnel effectively. Our study is about how the political work for public health is conducted in Sweden, but also how health promotion efforts are promoted and how these initiatives have effects in a company that we have studied. The result in our study is about how the company Stora Enso AB has worked with health promotion efforts. In 2003 the book Långtidsfrisk was published, which is a good example of how Stora Enso at the production unit Fors Bruk, has succeeded in investing in health that has given both healthy employees and financial benefits for the company. Purpose The overall purpose of the study is to examine the socioeconomic benefits that investments in health work bring. Method and implementation Our study is based on a qualitative method with literature studies in form of reports and literature. A semi structured interview was conducted with a health specialist at Stora Enso production unit Skutskärs Bruk, to investigate how the work on health promotion efforts is taking place today and as a follow-up to the work done by Stora Enso at Fors Bruk. With the help of grounded theory and the theoretical frame of reference, the work on the study has progressed until a saturation in the data collection has been achieved and then conclusions of results have been compiled. Conclusion According to the national public health policy goals, good living habits and a good working environment are central to achieving equal health. There are direct links between work environment and various health outcomes. A study from Prevent shows that participation, consultative leadership, communication and target control are important factors for employees to stay healthy. There has been focus on these factors and concepts at Fors Bruk and to some extent also at Skutskärs Bruk. According to KASAM, which involves a sense of context, and which includes comprehensibility, manageability and meaningfulness, it is important to include employees to gain a greater understanding of the context. Both at Fors Bruk and Skutskärs Bruk, there are parts of KASAM in their work with health promotion measures. In addition, Fors Bruk health promotion has generated financial savings, but at Skutskärs Bruk no such estimates has been made.

Bakgrund: Arbetslöshet medför en rad hälsokonsekvenser för individen och i februari 2022 var 7,7% av Sveriges befolkning arbetslösa. Hälsofrämjande insatser och sysselsättning har visat sig medföra ett flertal hälsovinster för individen. Däremot finns det få studier som har undersökt huruvida levnadsvanor påverkar arbetssökandes livssituation.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetssökande upplever att hälsofrämjande insatser skulle kunna bidra till ökad sysselsättning. Frågeställningar: Hur upplever arbetssökande sin hälsa? Upplever arbetssökande att de behöver hjälp med sina levnadsvanor?Metod: Studien är tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och utgår från en mixadmetod med en konvergent design. Data samlades in via en kvantitativ enkät med en likertskala samt via kvalitativ ansats genom öppna frågor med innehållsanalys.Resultat: Resultatet av studien visar på att respondenterna inte är måna om sin hälsa men att de önskar må bättre och kunna känna sig tillfreds med sig själva i framtiden. Resultatet visar även att det finns brister i självtilliten något som även utgör ett hinder för arbetssökande i att uppnå ökad sysselsättning.Slutsats: Det finns ett behov av hälsopromotiva insatser för arbetssökande för utveckling av hälsorelaterade livskunskaper. Hälsofrämjande insatser kan bidra till ökad sysselsättning, då respondenterna upplever att de inte har en bra självbild eller självkänsla för att söka jobb men även att de inte upplever sig ha en god hälsa.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser samt påverkan på medarbetaren av en hälsofrämjande organisationskultur. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. En kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 10 respondenter, sex män och fyra kvinnor vars ålder varierade mellan 25–63 år. För att bearbeta det insamlade materialet användes tematisk analys som resulterade i fyra övergripande huvudteman. Studiens resultat visade att medarbetarna har en genomgående positiv upplevelse av den hälsofrämjande organisationskulturen. De mest framträdande upplevelserna som framkom var att de hälsofrämjande aktiviteterna ledde till en bättre sammanhållning, bättre välmående samt en känsla av inkludering. Respondenterna upplevde att organisationen valde att investera i sina arbetstagares hälsa och välmående. Samtliga respondenter kunde även identifiera sig med den hälsofrämjande organisationskulturen.

Hälsofrämjande insatser och friskvård har varit en central del av det svenska arbetsmiljöarbetet sedan1990-talet. Trots detta råder en viss osäkerhet kring hur organisationer bör arbeta med detta för attuppnå de positiva effekter som följer lyckade hälso- och friskvårdssatsningar. För att organisationerska kunna stötta och förbättra medarbetarnas hälsa där behoven är som störst och nå så många sommöjligt, behövs ett ökat vetenskapligt underlag från det perspektiv där insatserna faktiskt sker -medarbetarperspektivet. Med bakgrund i detta har föreliggande kvalitativa studie tagit form. Genomtolv intervjuer har medarbetares tankar, erfarenheter och upplevelser av friskvård samlats in. Urresultaten framkom att friskvård är ett vitt begrepp som innefattar olika aspekter för olikamedarbetare. Därmed finns det flera områden som arbetsgivare bör fokusera på för att främjautvecklingen av en hälsosam arbetsplats. Dessutom identifierades motivationsfaktorer och hinder tilldeltagande i friskvårdsaktiviteter, vilka framträdde på såväl individuell- som organisatorisk nivå. Föratt lyckas med friskvårdssatsningar antyder studien att det är viktigt att sänka tröskeln till deltagande,fokusera på att utveckla ett mer accepterande, motiverande och hälsofrämjande ledarskap, utbildasåväl chefer som medarbetare om hälsa, friskvård och dess effekter på olika nivåer samt att varieraaktiviteterna för att inkludera fler hälsoområden. Sammantaget påvisade denna studie att friskvårdoch hälsofrämjande insatser har positiva effekter på såväl individer, som arbetsgrupper ochverksamheter i stort.

Arbetsplatsen erbjuder en arena och infrastruktur som gör det möjligt att nå ut till en stor grupp människor för att påverka medarbetarnas hälsa och fysiska kapacitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett publikt företag som är verksamt i byggsektorn implementerar ett hälsofrämjande arbete för tjänstemän. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän som innehar olika roller inom företaget genomfördes. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att företaget arbetar aktivt med ett hälsofrämjande arbete. Studien kom fram till slutsatsen att ett hälsofrämjande arbete kan skapa produktivitet, minska kostnader samt att ge en bättre företags image. Det var även viktigt för företaget att medarbetarna mår bra och har en sund och hälsosam livsstil. I intervjuerna togs det upp att det finns mer att göra inom det hälsofrämjande området, men att företaget tar ett stort ansvar för sina medarbetare och investerar en hel del i sina medarbetares välmående.

Syftet med denna studie var att studera de hälsofrämjande insatser som avser att främja fysisk aktivitet på en stillasittande arbetsplats. Detta gjordes genom intervjuer för att undersöka kontorsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om friskvårdstimmen på arbetstid och friskvårdsbidrag samt hur de upplever att dessa metoder har en inverkan på deras fysiskaaktivitetsnivå. Studien ämnade även att undersöka framgångsfaktorer inom hälsofrämjande insatser. Detta undersöks utifrån såväl HR- som medarbetarperspektiv. Frågeställningar: - Vilken inverkan har friskvårdsbidraget på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vilken inverkan har friskvårdstimmen på den fysiska aktivitetsnivån hoskontorsmedarbetare? - Vad upplever kontorsmedarbetare är framgångsfaktorer för en hälsofrämjande insats? Tillvägagångssättet och metoden denna studie har utgått ifrån är en kvalitativforskningsdesign. Sammanlagt har fem semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in data och material i syfte att svara på studiens frågeställningar. Urvalet gjordes genombekvämlighets- och snöbollsurval samtidigt som respondenterna var tvungna att uppnå vissa urvalskriterier. För att dra slutsatser och få svar på samtliga frågeställningar analyserades data i form av en innehållsanalys där teman, subkategorier och meningsbärande enheter genererades. Resultatet visade på att friskvårdsbidragets inverkan gav en ekonomisk lättnad och bidrogdelvis till att de anställda bibehöll deras fysiska aktivitetsbeteende. Friskvårdstimmensinverkan på de anställdas fysiska aktivitet upplevdes till stor del bero på arbetsgivarens rolloch den anställdes arbetsbelastning. Framgångsfaktorerna som de anställda ansåg vara viktiga inom hälsofrämjande insatser var samhörighet, systematik och struktur. Friskvårdsbidraget och friskvårdstimmens inverkan på den fysiska aktivitetsnivån hos kontorsmedarbetare kan möjligen grunda sig i vilken motivation individen utgår ifrån samtarbetsgivarens förmåga att ge medarbetarna förutsättningar för att främja det fysiska aktivitetsbeteendet. / The aim of this qualitative study was to investigate health promotion interventions aimed atpromoting physical activity in an office workplace. This was collected through interviews toinvestigate office workers' perceptions and experiences of financial incentives and physicalactivity during work hours, as well as if they experienced whether these methods had an impact on their physical activity level. The study also aimed at identifying experiences of success factors for health promotion interventions. This was studied both from HR- andemployee perspectives. Research questions: - What impact does financial incentives have on office workers physical activity level? - What impact does the physical activity during work hours have on office workersphysical activity level? - Which factors does office workers consider to be successful within health promotinginterventions? A total of five semi-structured interviews were conducted. To draw conclusions and to obtainanswers to all the research questions, the data was analyzed through content analysis wherethemes, subcategories and meaning units were generated. The qualitative results showed that the participants thought that the impact of financialincentives provided financial relief and partly contributed to the employees maintaining theirphysical activity behavior. The participants physical activity during work hours depended onthe workload and employer. The success factors that the employees considered to beimportant in health-promoting efforts were relatedness, systematics and structure. The participants regard the impact of financial incentives and physical activity during workhours partly depending on which motivation the individual is driven by and the employer's ability to provide conditions for the employees to promote a physical activity behavior.

Förväntat kunskapsbidrag:Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad. Skollagen (SFS 2010:800) skriver fram detta arbete som elevhälsans främsta uppdrag, varför det är intressant att studera huruvida detta återspeglas i elevhälsoteamets gemensamma verksamhet.Syfte och frågeställningar:Studien har för avsikt att utreda hur arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbete/insatser kommer till uttryck vid elevhälsomöten och elevhälsoteamens gemensamma arbete genom att undersöka verksamheten i en gymnasieskola.Teori:Systemteori (Öquist, 2014) används för att förstå hur olika faktorer får konsekvenser för elevhälsoteamets arbete i relation till förebyggande och hälsofrämjande arbete. Tidigare forskning kring tvärprofessionellt samarbete samt förutsättningar för förebyggande och hälsofrämjande arbete, i både skolans kontext samt i vården, presenteras.Metod:Triangulering har använts för att belysa fenomenet ur olika perspektiv. Observationer av två EHT-möten, intervjuer med fem elevhälsopersonal samt det lokala styrdokumentet för elevhälsans arbete vid den studerade skolan utgör studiens empiri. Empirin tolkas med hermeneutisk-fenomenologisk ansats (Bryman, 2011).Resultat:Studien visar att förebyggande och hälsofrämjande arbete får stå tillbaka vid EHT-möten till förmån för enskilda individärenden av åtgärdande karaktär. Studien visar att otydliga lokala styrdokument, bristande samsyn kring mötenas syfte och struktur samt ledarskapet vid mötena får avgörande konsekvenser för avsaknaden av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i mötesforumet.Specialpedagogiska implikationer:Specialpedagogen, om än inte given aktör i elevhälsoteamet utifrån gällande lagstiftning (SFS 2010:800), är genom sin utbildning förberedd att kartlägga och analysera skolverksamheten på organisations-, grupp- och individnivå, en kvalificerad samtalspartner och som utbildad lagarbetare väl förberedd att vara del av elevhälsoteamets förebyggande och hälsofrämjande arbete.

<p>Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.</p><p>Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.</p>

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget. Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.

Muskuloskeletala symptom är ett utbrett problem som drabbar människor över hela världen och påverkar folkhälsan negativt. Dels påverkas kroppen fysiskt med minskad funktion och värk i den drabbade kroppsdelen, men även det psykiska välmåendet kan bli lidande. Vårdpersonal som arbetar med tunga eller repetitiva lyft löper stor risk att drabbas av muskuloskeletala symptom. Flera studier visar att fysisk aktivitet och ergonomiska hjälpmedel kan lindra problemen och verka som hälsofrämjande insatser. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av muskuloskeletala symptom bland personal på LSS-boenden i Västmanland samt om det finns något samband mellan muskuloskeletala symptom och omfattningen av fysisk aktivitet respektive tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel. En kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign användes för att kunna besvara syftet och frågeställningarna och chi2-test användes för att hitta samband. Resultatet visade bland annat att över hälften av personalen har muskuloskeletala symptom i ryggen. Signifikanta samband hittades mellan omfattningen av fysisk aktivitet och muskuloskeletala symptom, men inte mellan tillgängligheten och användningen av ergonomiska hjälpmedel och muskuloskeletala symptom. Resultatet diskuteras även utifrån PATH-modellen (Practices for the Achievement of Total Health) som teoretiskt perspektiv. Förslag på framtida forskning är att ta fram mer praktiska åtgärder som arbetsplatser kan utgå från för att motverka muskuloskeletala symptom.