Hälsofrämjande insatser och friskvård har varit en central del av det svenska arbetsmiljöarbetet sedan1990-talet. Trots detta råder en viss osäkerhet kring hur organisationer bör arbeta med detta för attuppnå de positiva effekter som följer lyckade hälso- och friskvårdssatsningar. För att organisationerska kunna stötta och förbättra medarbetarnas hälsa där behoven är som störst och nå så många sommöjligt, behövs ett ökat vetenskapligt underlag från det perspektiv där insatserna faktiskt sker -medarbetarperspektivet. Med bakgrund i detta har föreliggande kvalitativa studie tagit form. Genomtolv intervjuer har medarbetares tankar, erfarenheter och upplevelser av friskvård samlats in. Urresultaten framkom att friskvård är ett vitt begrepp som innefattar olika aspekter för olikamedarbetare. Därmed finns det flera områden som arbetsgivare bör fokusera på för att främjautvecklingen av en hälsosam arbetsplats. Dessutom identifierades motivationsfaktorer och hinder tilldeltagande i friskvårdsaktiviteter, vilka framträdde på såväl individuell- som organisatorisk nivå. Föratt lyckas med friskvårdssatsningar antyder studien att det är viktigt att sänka tröskeln till deltagande,fokusera på att utveckla ett mer accepterande, motiverande och hälsofrämjande ledarskap, utbildasåväl chefer som medarbetare om hälsa, friskvård och dess effekter på olika nivåer samt att varieraaktiviteterna för att inkludera fler hälsoområden. Sammantaget påvisade denna studie att friskvårdoch hälsofrämjande insatser har positiva effekter på såväl individer, som arbetsgrupper ochverksamheter i stort.

Strengthening the safety culture with the aim to build safe and healthy workplaces is in focus for many organizations. Safety and health is affected by various factors as for example systematic safety management, management focus, an informed culture, participation, involvement, social processes and empowerment. The studied mining company Boliden have had an extensive safety culture project at one of the units, the concentrator in Garpenberg. The aim of this study was to find out what activities and methods the unit has implemented and which of these that seem to have the greatest influence on improving the safety culture. There are few studies giving managers and organizations more of practical guidance and previous studies of safety culture in the mining industry is also rare. This qualitative study was conducted through analysis of company documents, participative observation and interviews. The result showed employees perception of a strengthened safety culture with changed safety behaviours, ownership in the organization, confidence to give feedback and entrepreneurs on track with safety. The project was also perceived to have led to stress in the organization, with lack of resources partly affected by the time taken to participate. The accident rate has also been decreased, from several accidents with absence per year, to 490 days without accidents with absence. The result also showed that the most influential factors seems to be the safety and health management system that is fully integrated with production and quality, the visualization on whiteboards, the daily steering meetings and the communication coming from them, the management clear safety focus, the unit’s teamwork with behaviours and values and the broad and continuing participation. Improvement suggestions from the interviewees were both more standardization and instructions but also that too detailed instructions are perceived negative, the analyse is that it can hinder creativity. Other suggestions were stepwise implementation and a wish for more time to stabilize the result of the project. A conclusion from the study is that the safety culture project seems to have made a great effect at the unit, strengthening the safety culture. An overall conclusion is that the unit seems to have both a system and a cultural approach, with the somewhat unique and innovative health and safety management system that govern for a systematic and sustainable way of working, with integrated reminders of safety behaviours. This may be the core affecting factor of what seems to have been a very successful project. / Att stärka säkerhetskulturen med målet att bygga säkra och hälsosamma arbetsplatser är i fokus för många organisationer. Säkerhet och hälsa påverkas av olika faktorer som till exempel systematisk säkerhetsarbete, fokus hos chefer och ledare, en informerad kultur, delaktighet, involvering, sociala processer och delegerat ansvar. Det studerade gruvbolaget Boliden har haft ett omfattande säkerhetskulturprojekt på en av enheterna, anrikningsverket i Garpenberg. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka aktiviteter och metoder som enheten har genomfört och vilka av dessa som verkar ha störst påverkan på en förstärkt säkerhetskultur. Det finns få studier som ger chefer och organisationer mer av en praktisk vägledning och tidigare studier av säkerhetskultur i gruvindustrin är också sällsynta. Denna kvalitativa studie genomfördes med analys av företagsdokument, deltagande observationer och intervjuer. Resultatet visade medarbetarnas upplevelse kring en stärkt säkerhetskultur med förändrade säkerhetsbeteenden, ägarskap i organisationen, trygghet att ge feedback och att entreprenörerna medverkar i säkerhetsarbetet. Projektet uppfattas också ha lett till stress i organisationen, med brist på resurser som delvis påverkas av den tid det tar att vara delaktig. Olycksstatistiken har också minskat, från flera olyckor med frånvaro per år, till 490 dagar utan olyckor med frånvaro. Resultatet visade också att de mest påverkande faktorerna verkar vara arbetsmiljöledningssystemet som är fullt integrerat med produktion och kvalitet, visualiseringen på whiteboards, de dagliga styrmötena och kommunikationen runt dessa, ledningens tydliga säkerhetsfokus, arbetet i grupperna kring beteenden och värderingar samt den breda och löpande delaktigheten. Förbättringsförslag från de intervjuade var både mer standardisering och instruktioner men också att för mycket detaljerade instruktioner upplevs negativt och kan minska den egna kreativiteten. Andra förslag var att gradvis implementera förändringarna och också en önskan om mer tid att stabilisera resultatet av projektet. En slutsats från studien är att säkerhetskulturprojektet verkar ha gjort stor effekt på enheten och stärkt säkerhetskulturen. En övergripande slutsats är att enheten har både ett system- och ett kulturellt angreppssätt, med det något unika och innovativa arbetsmiljöledningssystemet som ger ett systematiskt och hållbart sätt att arbeta med integrerade påminnelser om säkerhetsbeteenden. Detta kan vara det som haft störst bidrag till vad som verkar ha varit ett mycket framgångsrikt projekt.