• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Självskattad samhällposition och hälsa samt stressnivå och utbrändhet bland förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetade män och kvinnor

Engström, Camilla January 2009 (has links)
<p>Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.</p>
2

Självskattad samhällposition och hälsa samt stressnivå och utbrändhet bland förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetade män och kvinnor

Engström, Camilla January 2009 (has links)
Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.
3

55+ - äldre anställdas föreställningar om att arbeta till pensionsålder och deras upplevelser av ett friskvårdsprojekt

Andersson, Leila, Ortiz, Linda January 2005 (has links)
<p>Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.</p><p>Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.</p>
4

55+ - äldre anställdas föreställningar om att arbeta till pensionsålder och deras upplevelser av ett friskvårdsprojekt

Andersson, Leila, Ortiz, Linda January 2005 (has links)
Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget. Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.

Page generated in 0.0803 seconds