Sammanfattning Ett hälsofrämjande ledarskap bidrar till att främja hälsan hos sina medarbetare. Året 2020 blev ett speciellt år på många sätt, men speciellt inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om olika synsätt som finns på ett hälsofrämjande ledarskap hos vård och omsorgspersonal. En kvalitativ metod valdes och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Fem informanter deltog i studien varav alla jobbar inom kommunal vård och omsorg i Göteborgs Stad. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och materialet analyserades enligt en innehållsanalys. De framkom tre teman ur materialet ledarskap, hälsofrämjande insatser och arbetsplatsen. Resultatet visar centrala delar inom ledarskap var närvarande, information, kommunikation och återhämtning. Hälsofrämjande insatserbeskrevs som friskvård och planeringsdagar. Under arbetsplats framkom sjukfrånvaro och vikarier samt skyddsutrustning. Slutsatsen är att ledarskapet varit positivt om än literörigt under pandemin. Under året 2020 har störst skillnader varit skyddsutrustningen och frånvaro eller anpassningar kring planeringsdagar.

Syftet med den här studien var att undersöka möjligheten till hälsofrämjande insatser under Covid-19 pandemin i tre regioner i Sverige. Studien var en kvalitativ explorativ intervjustudie. Studien baseras på strategiskt urval och antalet i urvalet blev totalt fem informanter, vilket var strateger från tre regioner i Sverige. Vid datainsamling användes semi-strukturerade intervjuer som genomfördes digitalt och med en frågeguide. Innehållsanalys användes för att analysera materialet. Huvudresultatet i studien visade att strategerna har upplevt förändring i arbetssättet under pandemin. Strategerna upplevde att de har haft stöd i organisationen. De har uppfattat att intresset för frågor om folkhälsa har ökat. Deras synsätt på hälsofrämjande arbete uppfattade strategerna för egen del varit oföränderlig, då det har varit lika viktigt med det hälsofrämjande. Strategerna upplevde stundvis att de har varit beroende av att verksamheterna runt om varit i gång under pandemin, inför samverkan. I det fall där samverkanspartners varit tvungna att omprioritera arbetena har detta resulterat i att samverkan försämrades.  Slutsatsen är att strategerna uppfattade begränsning i vad som kunde göras under pandemin. Strukturen i sättet regionerna arbetar med insatser och samverkan uppfattades vara detsamma som innan pandemin. De uppfattade att samverkan kunde utvecklas till det sämre, när parter runt om varit tvungna att prioritera om på grund av pandemin. / The aim of this study was to examine the possibilities to health promotion efforts during the Covid-19 pandemic in three regions in Sweden. This study was a qualitative exploratory interview study. The data in this study were gathered through purposeful sampling, the sample contained five strategists from three regions in Sweden. The study’s data collection method was semi-structured interviews with an interview guide. To analyze the data, content analysis was used. The results of this study showed that the strategists experienced a change in working methods during the pandemic. During the pandemic, the strategists experienced that they had support from their management. Interest in public health and health promotion was perceived to have increased during the Covid-19 pandemic. The strategists' approach to health promotion work was perceived as unchanged. With regards to collaboration, the strategists perceived that in some cases they have been dependent on other actors around them, and their possibilities to continue their collaborative work during the pandemic. When this was not possible, it was perceived that collaboration deteriorated. The conclusion was that a limitation was expressed in which health-promoting initiatives could be implemented. The structure for efforts and collaboration was perceived to be unchanged. Collaboration deteriorated when different actors were unable to implement interventions and activities due to the pandemic.

Bakgrund: Tandhälsa är en källa till ojämlikhet i befolkningens olika grupper, vilket leder till en ojämlik hälsa och folksjukdomar. Detta kan knytas till Agenda 2030 och dess mål så som mål 3, delmål 3.8 – tillgänglig sjukvård för alla individer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva tandhälsa i form av antal intakta tänder, hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder mellan år 2013 och 2022 med nedslag i tiden för år 2019 i hela Sverige och med fokus på fem regioner. Metod: Metod för studien var registerstudie i tvärsnittsform med deduktiv ansats. Data inhämtades från Socialstyrelsens respektive Statistiska centralbyråns register. Studiepopulationen omfattar individer 24 år och äldre, avseende tandvård inom det statliga tandvårdsstödet. Utvalda regioner för studien var Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. Dataanalysen gjordes med datorprogrammet IBM SPSS statistics, version 29.0. Data analyserades med hjälp av Spearmans korrelationsanalys och One Sample ttest för att undersöka skillnader mellan utvalda regioner. Resultat: Skillnader i tandhälsa fanns mellan storstadsregioner och geografiskt unika regioner exempelvis avseende medianantal intakta tänder mellan region Gotland (12,6 i medianantal intakta tänder) och region Stockholm (18 i medianantal intakta tänder), med ett p-värde på 0,004. En signifikant negativ korrelation mellan hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder sågs vid analysen av data från hela Sverige för dessa variabler, med ρ värdet -0,602 och ett p-värde på 0,008. Slutsatser: En signifikant korrelation visade sig med Spearmans rangkorrelation mellan variabler som hälsofrämjande insatser och reparativa åtgärder visar att en individs tandhälsa inom rimlig sannolikhet stärks av hälsofrämjande insatser. Det finns också en signifikant skillnad i antal intakta tänder mellan de regioner som har lägre andel med eftergymnasial utbildning så som region Gotland mot en region med högre andel som region Stockholm. Även en geografisk utsatthet i form av sådant som längre avstånd till tandvård skulle kunna ses som förklaring till dessa skillnader. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Fetma bland barn och ungdomar är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen under 2000 talet. Den globala förekomsten av fetma hos barn har ökat anmärkningsvärt de senaste decennierna, och under de sista 30 åren har förekomsten dubblerats. Samhällets utveckling, livsstil och levnadsvanor, det genetiska arvet och socioekonomisk bakgrund är faktorer som visar samband med övervikt och fetma hos barn. Statistik och forskning visar att tidiga insatser är mest effektiva mot övervikt och fetma hos barn. Barnhälsovården (BVC), skolan och tandvården är arenor som möter alla barn och därför viktiga i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, för att utvecklingen av övervikt och fetma hos barn ska bromsas. Hur de olika yrkesprofessionerna arbetar med frågan i Värmland är dock mindre känt och behöver synliggöras samt undersökas vidare. Syftet: Var att undersöka hur olika yrkesprofessioner i Värmlands län arbetar med övervikt och fetma hos barn. Metod: En kvalitativ metod valdes och sex yrkesprofessioner som hade olika anställningar kopplade till arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmlands län intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes analysen med meningskoncentrering.  Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i två teman: ”Folkhälsoarenor som möter barn” samt ”Pågående arbete och förebyggande insatser” med tillhörande underteman. De olika teman som framkom från analysen, påvisar bland annat hur, samt på olika sätt arbetet med övervikt och fetma hos barn i Värmland genomförs. Av resultatet framkom bland annat att kommuner behöver tydligare riktlinjer i arbetet med övervikt och fetma eftersom arbetet bedrivs på olika sätt men att resurser och ekonomiska medel är avgörande faktorer. Vidare framkom även att det fanns indikationer på att övervikt och fetma kunde kopplas samman med skam och skuld, inte minst eftersom barn med övervikt och fetma ofta har föräldrar med liknande problematik, vilket behövde förebyggas än mer framgent genom att uppmärksamma området och sprida kunskap om det. Slutsats: BVC, skolan och tandvården var betydelsefulla arenor i arbetet med övervikt och fetma hos barn, eftersom de träffade alla barn och barnens föräldrar. Det förebyggande arbetet ansågs viktigt eftersom tidiga insatser upplevdes ge mest effekt i arbetet med övervikt och fetma hos barn. Det framkom vidare att det behövde satsas mer på området och att samhället som helhet behövde involveras i en större grad. Utifrån ett folkhälsoperspektiv behövs fler studier för att folkhälsan hos hela befolkningen ska bli bättre, samt för att minska ojämlikheten. / Background: Obesity among children and adolescents is one of the most serious public health problems in the 2000s. The global prevalence of childhood obesity has increased remarkably in recent decades and has doubled in the last 30 years. The development of society, lifestyle and lifestyle, the genetic heritage and socio-economic background are factors that show an association with overweight and obesity in children. Statistics and research show that early intervention is most effective against overweight and obesity in children. Child health care (BVC), school and dental care are arenas that meet all children and are therefore important in the preventive and health-promoting work to slow down the development of overweight and obesity in children. How the various professions work with the issue in Värmland is, however, less known and needs to be made visible and further investigated. Aim: Where to investigate how different professions in Värmland County work with overweight and obesity in children. Method: A qualitative method was chosen and six professions that had different employments linked to the work with overweight and obesity in children in Värmland County were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, then the analysis was performed with concentration of opinion. Result: The analysis of the interview material resulted in two themes: "Public health arenas that meet children" and "Ongoing work and preventive measures" with associated sub-themes. The various themes that emerged from the analysis show, among other things, how, and in different ways, the work with overweight and obesity in children in Värmland is carried out. The results showed, among other things, that municipalities need clearer guidelines in the work with overweight and obesity because the work is conducted in different ways, but that resources and financial resources are decisive factors. Furthermore, it also emerged that there were indications that overweight and obesity could be linked to shame and guilt, not least because overweight and obese children often have parents with similar problems, which needed to be prevented even more in the future by paying attention to the area and spreading knowledge about it.  Conclusion: BVC, the school and the dental care were considered important arenas in the work, as they met all the children and the children's parents. The preventive work was considered important because early interventions were perceived to have the most effect in the work with overweight and obesity in children. It also emerged that more needed to be invested in the area and that society needed to be involved to a greater degree. From a public health perspective, more studies are needed to improve the public health of the entire population, and to reduce inequality.

Syftet med studien är att via intervjuer undersöka hur hälsofrämjande insatser på en större byggfirma upplevs påverka tjänstemäns hälsa genom att minska stress och öka motivation. Studien undersöker kunskapsluckor som existerar i tidigare forskning gällande hälsofrämjande insatser i en mansdominerad bransch och hälsofrämjande insatser förenat med motivation. Materialet grundas i sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med arbetsledare, platschefer och administrativ personal på en byggfirma med ungefär 200 anställda. En informations-intervju genomförs för att få förståelse för organisationens bakgrund och strategi. Studien är genomförd enligt hermeneutiska principer och med en abduktiv analysmetod. För att analysera resultatet används teorier och begrepp kring stress och motivation som består av det allostatiska systemet, den inverterade U-funktionen, krav-kontroll-stödmodellen, Self-Determination Theory och interaktiv motivation. Det huvudsakliga resultatet visar att faktorer som erfarenhet, fysisk aktivitet, socialt stöd, arbetet i sig, trivsel, kommunikation och kompetensutveckling är viktiga för att de anställda ska främja hälsa genom att minska stress och öka motivation. Det framgår även att de här faktorerna påverkar respondenterna olika och är därmed individuella. / The aim of this study is to investigate through interviews how health promotion activities in a larger construction company can affect white collar workers health by reducing stress and increasing motivation. The study investigates gaps in knowledge that exists in current research on health promotion activities in a male-dominated industry and health promotion activities combined with motivation. The research material originates from seven semi structured interviews with supervisors, site managers and administrative staff that works at a construction company with approximately 200 employees. An information-interview is also conducted to get knowledge about the company’s history and strategy. The study is conducted according to hermeneutical principles and with an abductive analysis strategy. To be able to analyse the results theories about stress and motivation are used such as the allostatic system, the inverted U-function, the demand and control model, Self-Determination Theory and interactive motivation. The main results show that aspects such as experience, exercise, social support, work itself, wellbeing, communication and skill development are important for employees to promote health through reducing stress and increasing motivation. The results also indicate that all these aspects affect employees differently and are individual.

Existentiell hälsa är ett relativt nytt begrepp i Sverige och handlar om vårt sätt attse på och förhålla oss till livet i stort. Trots vissa påvisade hälsoeffekter, harmöjligheten att träna den existentiella hälsan på arbetstid ännu inte nått sammastatus som möjligheten att träna och förbättra den fysiska och psykosocialahälsan.Studiens syfte var att undersöka erfarenheter och upplevda effekter av enarbetsplatsförlagd hälsointervention under en serie av åtta tillfällen, medutgångspunkt i den existentiella hälsoaspekten. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med sex informanter som genomgått hälsointerventionen under detsenaste året. Studien är kvalitativ och materialet analyserades med den tolkandefenomenologiska analysmetoden (IPA). Fyra huvudteman identifierades varav detre första kopplas till erfarenheter och det sistnämnda till egenupplevda effekter:Att bli sedd och uppskattad; Vikten av delandet; Existentiell hälsa – en del av migoch Ett nytt förhållningssätt. Resultatet visar på mycket positiva erfarenheter avatt ha blivit sedd som människa mer än som arbetstagare samt en stark gemenskapmed övriga deltagare. Resultaten indikerar en ökad grad av öppenhet och tillit,både till sig själv och till sina kollegor, i takt med träffarna. Detta gav pågruppnivå en upplevd ökad effektivitet i dagliga arbetsuppgifter tack vareförbättrad samarbetsförmåga. På individnivå indikeras en upplevd ökad inrestyrka tack vare starkare självkänsla och integritet. Slutsatsen vi drar av studienär att gruppträning i existentiell hälsa är ett kompletterande verktyg i kampen förförbättrad hälsa, ökad arbetsglädje och effektivitet. / Existential health is a relatively new concept in Sweden and is about our way oflooking at and relating to life in general. Despite some proven health effects, theopportunity to exercise existential health during working hours has not yetreached the same status as the opportunity to exercise and improve physical andpsychosocial health.The purpose of the study was to investigate experiences and perceivedeffects of a workplace-based health intervention over a series of eight occasions,based on the existential health aspect. Semi-structured interviews were conductedwith six informants who had undergone the health intervention during the pastyear. The study is qualitative and the material was analyzed using the interpretivephenomenological analysis method (IPA). Four main themes were identified, ofwhich the first three are linked to experiences and the latter to self-perceivedeffects: Being seen and appreciated; The importance of sharing; Existential health- a part of me and A new approach. The results show very positive experiencesof having been seen as a human being more than as an employee and a strongcommunity with other participants. The results indicate an increased degree ofopenness and trust, both to oneself and to one's colleagues, during the meetings.At a group level, this resulted in a perceived increase in efficiency in daily tasksthanks to improved collaboration skills. At the individual level, a perceivedincreased inner strength is indicated thanks to stronger self-esteem and integrity.The conclusion we draw from the study is that group training based on existentialhealth is a complementary tool in the fight for improved health, increased jobsatisfaction and efficiency.