Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten. Även tandhygienisten, som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom tandvården, utgör en nyckelroll i vårdmötet med dessa patienter då denne kan hjälpa till att främja den orala hälsan hos barnen och ungdomarna och på så sätt höja livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt. Frågeställning: Skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt påverkas både bettfysiologi och tandutveckling samt den orala hälsan. Orala hälsoproblem som exempelvis karies är vanligt förekommande hos dessa individer och då i större utsträckning än hos individer utan läpp-käk-gomspalt. Faktorer av betydelse var kön, ålder samt spalttyp. Konklusion: I de flesta fall skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt. I och med en högre förekomst av orala hälsoproblem hos dessa individer är det viktigt att personal inom tandvården är medvetna om detta för att kunna ge bra och individuellt bemötande. Hos dessa individer kan det finnas ett större behov av stöd och preventiv behandling från tandvårdens sida.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kliniska och subjektiva förändringar i munhålan hos vuxna individer med Sjögrens syndrom. Frågeställningar: Hur påverkas den orala hälsan kliniskt av Sjögrens syndrom hos vuxna individer? Vilka subjektiva förändringar av den orala hälsan förekommer hos vuxna individer med Sjögrens syndrom? Metod: En litteraturstudie har utförts. Resultat: Ss ger kliniska och subjektiva förändringar av den orala hälsan. Det finns ett tydligt samband mellan lågt salivflöde och sämre upplevd oral hälsa. Ss kan associeras med lägre salivflöde, sämre parodontal status och slemhinneförändringar. Livskvalitén påverkas negativt av Ss. Konklusion: Ss påverkar den orala hälsan negativt. Dessa förändringar ger en försämrad livskvalité. För att förbättra orala funktioner och öka livskvalitén bör därför tandvården fånga upp och individuellt behandla personer med Ss.

Bakgrund: Oral hälsa definieras som ett tillstånd där individen är fri från orala sjukdomar samt störningar som påverkar munhålan negativt. Inom tandvården har oral hälsa länge setts utifrån ett biologiskt synsätt. Idag inriktas den på ett mer holistiskt synsätt som innefattar en individs välbefinnande och upplevelse av den egna orala hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa rökarens självupplevda orala hälsa samt uppfattning om rökningens påverkan på den orala hälsan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer som datainsamling. Åtta rökare i åldrarna 27-65 inkluderades. Inklusionskriterier var rökare som hade rökt i minst fem år, minst fem cigaretter dagligen och som kunde uttrycka sig på svenska. Resultat: Samtliga informanter upplevde obehag och orala besvär i munnen som hade en påverkan på deras välbefinnande. Obehagen kunde upplevas som muntorrhet, dålig andedräkt samt missfärgningar. Orala besvär upplevdes som karies, blottlagda tandhalsar och tandköttsinflammation. Informanterna uppfattade också att rökning hade konsekvenser på den orala hälsan. Vissa informanter hade inte tillräckligt med kunskaper om hur rökning påverkade den orala hälsan. Slutsats: Informanterna upplevde obehag och orala besvär i munnen och att det hade en påverkan på deras välbefinnande. Studien visade även att informanterna uppfattade att rökning hade en påverkan på den orala hälsan.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8). Ökat fickdjup resulterade i ökad anestesianvändning vid subgingival rengöring (fickdjup 5-6 mm 43,1 VAS, fickdjup 10< mm 82,4 VAS, Visual Analogue Scale). Anestesiförekomsten var lägre vid avlägsning av supragingival tandsten, fyllningsöverskott samt polering med putspasta. Ytanestesi utan efterföljande injektion var den vanligast förekommande anestesitypen, och den minst använda var mandibularinjektioner. De mest förekommande svaren till varför anestesi används var att ge en smärtfri behandling och att anestesi möjliggör ett bättre utfört arbete. Den vanligaste anledningen till varför anestesi inte används var att patienten avböjer. Det kan ifrågasättas om smärtfri behandling sker tillräckligt ofta, då resultatet tyder på att anestesi används för lite i förhållande till hur mycket depuration som utförs.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka oral hälsorelaterad livskvalitet relaterat till mun, tänder och ansikte hos pojkar och flickor i årskurs 1 på en gymnasieskola. Metod: Enkätstudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som utfördes med en svensk version av COHIP-SF 19. I studien ingick 101 elever som alla var födda 1998. Resultat: Majoriteten av eleverna svarade att de ”aldrig” eller ”nästan aldrig” haft ont i tänderna/tandvärk. Det sammanlagda medianvärdet för området oral hälsa var 15. Inom området funktionellt välbefinnande fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,000) på frågan om de känt att människor haft svårt att förstå vad du säger. Det sammanlagda medianvärdet för området funktionellt välbefinnande var 16. På frågan om de känt att du var attraktiv (snygg) på grund av dina tänder, mun eller ansikte fanns en statistisk skillnad mellan könen (p= 0,022). Det sammanlagda medianvärdet för området social-emotionellt välbefinnande var 35. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns skillnader mellan hur pojkar och flickor uppfattar sin orala hälsorelaterade livskvalitet. Resultatet av studien tyder också på att majoriteten av eleverna har en positiv uppfattning om sina tänder, mun och ansikte relaterat till oral hälsorelaterad livskvalitet.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare. Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa? Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen. Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor. Fyrtiosex procent använder tandtråd som approximalt hjälpmedel och 26,9 % tillsatte extra fluor via fluorskölj. Gällande tobaksvanor angav 7,4 % att de nyttjade cigaretter dagligen.   Konklusion: Då studiens resultat visar på varierande kunskapsnivå och orala vanor beträffande hygien och tobak bör kommande fokus ligga kring promotion för att öka medvetenheten beträffande munhälsa hos etniska minoriteter.

Astma är en vanligt förekomman sjukdom som drabbar luftvägarna. Den är av kronisk-form och drabbar människor i alla åldrar. Karies är en multifaktoriel sjukdom som omfattar skador på tandens emalj för att spridas mot pulparummet.

Introduktion: Enligt FN:s barnkonvention ska alla barn ha rätt till god hälsa och rätt till sjukvård, som även innefattar tandvård. Sveriges tandvårdslag beskriver hur tandvården ska ge vård på lika villkor till hela befolkningen samt ansvara för gratis tandvård till och med 19 års ålder. Det finns olika orala sjukdomar bland barn och karies är den mest vanliga. Sjukdomsprevalensen ser olika ut i världen och förebyggande insatser som goda kost- och egenvårdsvanor, fluor och regelbunden tandvård är avgörande. Syfte: Syftet är att beskriva hur föräldrars socioekonomiska faktorer påverkar barns orala hälsa. Frågeställningar: Vilken betydelse har föräldrars socioekonomiska faktorer för barns orala hälsa? Metod: En litteraturstudie baserat på vetenskapliga studier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visar att barns oral hälsa kan påverkas av föräldrarnas socioekonomiska faktorer. Socioekonomiska faktorer som utbildning- inkomst och yrkesnivå har en inverkan/samband främst på kariesförekomst men också på gingivit och erosioner. Den starkaste faktorn som framkom var föräldrarnas utbildningsnivå där låg utbildning påverkade barns orala hälsa i negativ riktning. Konklusion: Föregående litteraturstudie påvisar att barn till föräldrar med låg socioekonomi ofta har en sämre oral hälsa. Tydligast skillnader ses mellan karies och låg socioekonomisk bakgrund. Gällande gingivit och erosioner krävs mer forskning på barn för att tydligare kunna påvisa samband mellan hög respektive låg socioekonomi.

Introduktion: Andelen immigranter ökar kontinuerligt i Västeuropa. Livsvillkor, levnadsförhållanden och sociokulturella faktorer påverkar barns orala hälsa såsom låg socioekonomisk status (SES) och attityder hos föräldrar. Karies berör idag 60-90 % av alla barn i skolålder men kan förebyggas genom promotions- och preventionsinsatser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomst av karies och dess riskfaktorer hos barn med utländsk bakgrund i Västeuropa. Frågeställningar: Vilken är kariesprevalensen bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Vilka riskfaktorer för karies finns bland barn med utländsk bakgrund i Västeuropa? Metod: En litteraturstudie. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökord var vedertagna MeSH-termer, Cinahl Headings samt andra termer relevanta för syfte och frågeställningar. Resultat: Resultaten från 14 västeuropeiska länder visar en högre kariesprevalens hos barn med utländsk bakgrund. Riskfaktorer för karies som identifierades hos barn med utländsk bakgrund var låg socioekonomisk status, föräldraattityder, munhygienvanor och kosthållning.Konklusion: Effektiva åtgärder för att reducera ojämlikhet i oral hälsa hos barn kan vara ökad kulturell kompetens hos tandvårdspersonal samt riktade promotions- och preventionsinsatser i multikulturella områden.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité. Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit. Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité? Metod: En litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt. Faktorer som påverkar är bland andra psykologisk och fysiologisk diskomfort/ dysfunktion, tuggfunktionen, dålig andedräkt och att mat fastnar mellan tänderna. Det har även påvisats att icke-kirurgisk parodontal behandling påverkar livskvalitén positivt. Konklusion: Livskvalitén hos individer med kronisk parodontit påverkas.