• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt : En litteraturstudie / The Oral Health of Children and Adoloscents With Cleft Lip adn Cleft Palate : A Literature Study

Hansson Pohlmann, Johanna, Johansson, Louise January 2013 (has links)
Introduktion: Läpp-käk-gomspalt (LKG) är en av de vanligaste medfödda defekterna. Det beräknas att det i Sverige föds cirka 200 barn per år med olika typer av läpp-käk-gomspalt, drygt 2/1000 födslar varje år. Defekten medför ett stort behandlingsbehov, vanligtvis utfört av ett specialiserat LKG-team. Teamet består av flera specialister inom olika områden, till exempel plastik- och käkkirurger, ortodontister, logopeder med flera då defekten bland annat medför påverkan av ansiktets utseende, talsvårigheter samt bett- och tandavvikelser. Läpp-käk-gomspalt kan påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar och behandling och hjälp från olika vårdgivare kan hjälpa till att höja livskvaliteten. Även tandhygienisten, som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom tandvården, utgör en nyckelroll i vårdmötet med dessa patienter då denne kan hjälpa till att främja den orala hälsan hos barnen och ungdomarna och på så sätt höja livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt. Frågeställning: Skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt påverkas både bettfysiologi och tandutveckling samt den orala hälsan. Orala hälsoproblem som exempelvis karies är vanligt förekommande hos dessa individer och då i större utsträckning än hos individer utan läpp-käk-gomspalt. Faktorer av betydelse var kön, ålder samt spalttyp. Konklusion: I de flesta fall skiljer sig den orala hälsan hos barn och ungdomar med läpp-käk-gomspalt från barn och ungdomar utan läpp-käk-gomspalt. I och med en högre förekomst av orala hälsoproblem hos dessa individer är det viktigt att personal inom tandvården är medvetna om detta för att kunna ge bra och individuellt bemötande. Hos dessa individer kan det finnas ett större behov av stöd och preventiv behandling från tandvårdens sida.
2

Läsförmåga hos 10-åriga barn med unilateral läpp-käk-gomspalt

Norberg, Hilma, Sommersdorf, Ronja January 2021 (has links)
Bakgrund  I dagens samhälle är läsning en bärande förmåga. Barn med läpp-, käk- gomspalt kan ligga i riskzonen för lässvårigheter på grund av komorbiditet mellan tal- språk- och lässvårigheter. Få studier på området har genomförts i svensk kontext. Data angående förekomsten och typen av lässvårigheter hos dessa barn är av vikt för att i klinisk verksamhet uppmärksamma eventuella svårigheter. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos 10- åriga barn med unilateral läpp-, käk- gomspalt (uLKG) utifrån ett läsförståelsetest (LäSt) och en föräldraskattningsenkät om läs- och skrivförmåga. Vidare undersöktes eventuella samband mellan läsförståelsetestet och föräldraskattningsenkäten.  Metod Logopeder vid Sveriges 6 LKG-center administrerade LäSt och föräldraskattningsenkäten vid rutinkontrollbesök för barn med uLKG. Resultaten från dessa analyserades och jämfördes med normdata samt data från tidigare studier.  Resultat  I den studerade gruppen hade 20% läsförståelsesvårigheter vilket är en något högre men inte avvikande förekomst av läsförståelsesvårigheter jämfört med normdata i LäSt. Enligt föräldraskattningsenkäten identifierades 4% av barnen med eventuella lässvårigheter utifrån en snäv cut-off vilket är en lägre andel jämfört med två tidigare studier med samma enkät på barn med spalt och typiskt utvecklade barn. Det fanns en måttligt stark korrelation (r=-0,61) mellan vilka barn som identifierades av LäSt och föräldraskattningsenkäten.  Slutsatser Barnen med uLKG hade en normal till något högre prevalens av läsförståelsesvårigheter. Utifrån föräldraskattningsenkäten identifierades få barn jämfört med två tidigare studier med samma enkät. Fortsatta studier behövs för att vidare kartlägga läsförmågan hos barn med uLKG.
3

Emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med läpp-käk-gomspalt och barn med språkstörning. : Ett föräldraperspektiv. / Emotional and Psychosocial Well-Being in Children with Cleft Lip and Palate and Children with Specific Language Impairment. : A parental perspective

Lindström, Caroline, Sepehri Rad, Sara January 2010 (has links)
<p>Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ).</p><p> </p><p>The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI.<strong> </strong></p> / <p>Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ).</p><p> </p><p>Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna.</p>
4

Emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med läpp-käk-gomspalt och barn med språkstörning. : Ett föräldraperspektiv. / Emotional and Psychosocial Well-Being in Children with Cleft Lip and Palate and Children with Specific Language Impairment. : A parental perspective

Lindström, Caroline, Sepehri Rad, Sara January 2010 (has links)
Children with cleft lip and palate (CLP) and children with specific language impairment (SLI) may be affected emotionally and psychosocially by their disorders. Thus, it is important to investigate the psychosocial risk factors that these children are exposed to. The aim of this study was to examine how parents assess the emotional and psychosocial well-being of children with CLP and children with SLI, and if the two parental groups differ in their assessments using the standardized instrument Child Behaviour Checklist (CBCL). Participants in the study were the parents of ten children with unilateral and bilateral CLP between ages 6;7-9;0 (mean age 7;5) and the parents of 13 children between ages 6;4-8;8 (mean age 7;3) who are attending preschools and schools for children with SLI. These parents were asked to complete the questionnaires CBCL and Child Health Questionnaire (CHQ).   The children with CLP had lower scores than the children with SLI in all domains of the CBCL, indicating that these children with CLP had better emotional and psychosocial well-being. The scores in the domains "withdrawn" and "delinquent behaviour" were significantly lower for the group of children with CLP who also had lower total mean scores of CBCL compared to the standardization group. The children with SLI had significantly higher mean scores for all domains compared to this group, indicating that these children with SLI were more emotionally and psychosocially affected than the other groups. Correlations between CBCL and CHQ were found for the children with CLP and the children with SLI. / Barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) och barn med språkstörning kan påverkas emotionellt och psykosocialt på grund av sina avvikelser. Det föreligger därför ett behov av att undersöka vilka aspekter som kan utgöra psykosociala riskfaktorer hos dessa grupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur föräldrar skattar emotionellt och psykosocialt välbefinnande hos barn med LKG och barn med språkstörning samt om dessa föräldragruppers skattningar skiljer sig åt. Vidare var syftet att undersöka hur studiens skattningar är relaterat till skattningarna i standardiseringen av instrumentet Child Behaviour Checklist (CBCL). Föräldrar till tio barn med unilateral och bilateral spalt mellan 6;7-9;0 år (medelålder 7;5) samt föräldrar till 13 barn på språkförskola eller språkskola mellan 6;4-8;8 år (medelålder 7;3) fick fylla i frågeformulären CBCL samt Child Health Questionnaire (CHQ).   Resultaten visade att gruppen barn med LKG hade lägre medelvärden än gruppen barn med språkstörning för samtliga domäner i CBCL, vilket indikerar att gruppen barn med LKG hade större emotionellt och psykosocialt välbefinnande. Medelvärdena för domänerna ”tillbakadragenhet” och ”asocialt beteende” var signifikant lägre för gruppen barn med LKG som också hade lägre totalt medelvärde jämfört med aktuella normeringsvärden för CBCL. Medelvärdena för gruppen barn med språkstörning var högre än normeringsvärdena för samtliga domäner, vilket indikerar att gruppen barn med språkstörning hade sämre emotionellt och psykosocialt välbefinnande än de andra grupperna. Slutligen visade korrelationsberäkningar ett signifikant samband mellan CBCL och CHQ för båda deltagargrupperna.

Page generated in 0.0338 seconds