Bakgrund: Den tandrengörande trädpinnen Miswak tillverkas av Salvadora Persica träd och används i många länder i Afrika samt Asien. Sverige är idag ett multikulturellt samhälle där andel Miswakanvändare kan vara stor. Tandborstning med tandborste och fluortandkräm är en effektiv samt vanlig metod för tandrengöring i Sverige. Syfte: syftet med studien var att jämföra den plackreducerande effekten mellan Miswak och manuell tandborste med fluortandkräm. Metod: Studien var en klinisk crossover-prövning med Within-Subjects design som pågick under två veckor, där samma individer i en grupp medverkade i två olika behandlingar. Deltagare till studien valdes ut genom användning av enstegsklusterurval och de var första år tandhygieniststudenter som studerar på Hälsohögskolan, Jönköping University. Data insamlades i form av plackindex i procent genom användning av modifierat Plaque Control Record (PCR) enligt O' Leary/ Drake/ Naylor. Resultat: Plackindex på både individnivå och gruppnivå vid Miswakanvändning var mindre jämfört med tandborstanvändning. Användningsfrekvens med Miswak var också mindre än tandborsten under studieperioden. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad på plackreducering mellan manuell tandborste med fluortandkräm och Miswak. Slutsats: Miswak reducerade större plackmängden procentuellt under studieperioden jämfört med manuell tandborste med fluortandkräm men inga statistiska signifikanta skillnader kunde påvisas.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst.   Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört   Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört? Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört?   Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning.   Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört. Andelen tobaksbrukare i studien var relativt lågt. Skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare avseende deras avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört kunde inte ses i denna studie.    Konklusion: Studiens resultat visar att ungdomar anser att det är viktigt med god oral hälsa. Trots detta svarar mer än hälften av deltagarna att de inte vet om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården regelbundet efter att friåren upphört.

Bakgrund: Prevalensen av ortodontisk behandling hos barn och ungdomar i Sverige är 25 %. Ortodontisk behandling med fast apparatur pågår oftast under ett till två år och påbörjas vanligen i 12-14-års ålder. Syfte: Syftet med studien var att studera ungdomars upplevelser och erfarenheter kring sin ortodontiska behandling med fast apparatur. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med öppna frågeområden. Informanterna selekterades fram via ett strategiskt urval. Efter personlig kontakt med ungdomar utfördes intervjuerna individuellt och analyserades med manifest innehållsanalys enligt Krippendorff. Resultat: Totalt sex informanter deltog. Informanterna hade liknande upplevelser och erfarenheter avseende kostval, sociala begränsningar, smärta och smärtreducering. Det framkom att de upplevde att de blivit noggrannare med sin munhygien i samband med sin ortodontiska behandling. Slutsats: Ortodontisk behandling med fast apparatur kunde medföra en social påverkan. Informanterna upplevde också att de blivit noggrannare med sin munhygien efter applicering av fast apparatur.

Introduktion: Stress blir allt vanligare och det påverkar människan negativt både psykiskt och fysiskt. Den förekommer bland både kvinnor och män. Minskad saliv, kost och intagsfrekvens samt munhygienvanor medför ökad risk för kariesutveckling. Karies utvecklas genom demineralisering och den orsakas av bland annat mutans streptokocker och lactobaciller som finns i placket. Därför syftar studien till att hitta samband mellan stress och dessa riskfaktorer. Syfte: Att studera hur stress påverkar riskfaktorer för karies. Frågeställningar: Hur påverkas salivproduktionen av stress? Hur påverkas kostvanorna av stress? Hur påverkas munhygienvanorna av stress? Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklar som gick vidare till resultatet har granskats enligt granskningsmallar av båda författarna. Resultat: Studien tyder på att stress kan påverka karies genom dessa riskfaktorer. Vid stress minskar salivflödet, det är vanligare att äta oregelbundet och onyttigare samt att missköta sin munhygien. Konklusion: Studier har visat att saliv, kost och munhygien kan öka risken för kariesutvecklingen. Det kan finnas ett samband mellan stress och karies genom dessa riskfaktorer. Genom att bli stressad påverkas salivflödet, kostvanorna samt munhygienvanorna.

No description available.

En stor invandring innebär en ökad påfrestning på tandvården från individer med utländsk bakgrund. Hos individerna med utländsk bakgrund har man funnit en nedsatt oral hälsa. Att undersöka vad individer med utländsk bakgrund vet om orala sjukdomar samt vilka munhygiensvanor de har kan hjälpa till att hitta eventuella riskfaktorer till nedsatt oral hälsa. Detta hjälper tandvården att se inom vilket område man bör informera. och stärka denna grupp för att vid behålla deras orala hälsa. Syfte: Att undersöka munhygiensvanor och kunskaper kring oral hälsa hos vuxna individer med utländsk bakgrund. Frågeställning: Finns det någon skillnad mellan hur ofta män och kvinnor med borstar? Metod: Kvantitativ studie. Empirisk enkätstudie. Enkäten omfattar frågor om munhygienvanor, kunskap om karies och kunskap om parodontit. Urvalet bestod av vuxna män och kvinnor som har en utländsk bakgrund och är över 18 års ålder. Med utländsk bakgrund menas att individerna är födda utomlands och har utländska föräldrar. Studiedeltagarna befann sig på en SFI skola i Mellansverige. Resultat: Antal studiedeltagare som deltog i studien var 78, (n=36 män), (n=29 kvinnor), (n=13 som inte angav kön). Majoriteten av studiedeltagarna visade sig ha goda vanor med antalet gånger de borstar tänderna per dag, hur ofta de använder fluor och användning av orala munhygiensprodukter utöver tandborste. Studien visar även att en mindre del av studiedeltagarna känner de största riskfaktorerna för att få orala sjukdomar. Konklusion: Individer med utländsk bakgrund har goda munhygiensvanor men saknar till viss del kunskap kring orsaken till varför orala sjukdomar som karies och parodontit uppstår.

Munvården är ofta ett eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats. Samtliga uppgifter inhämtades från beställarenheten för tandvård i Säter. Någon skillnad i antalet tänder kunde inte påvisas med avseende på olika år. Antal vårdtagare med helprotes har blivit färre. Prevalensen av synlig karies har ökat. En ökning av antal personer som får hjälp med den dagliga munvården kunde påvisas. Behovet av nödvändig tandvård har varierat över tid. Vårdtagarna har ett betydande behov av nödvändig tandvård som har varit relativt konstant över tid. De personer som var i behov av nödvändig tandvård har fått densamma i stor utsträckning, även om en del sjukdomssymptom kvarstår. Munhygienen är inte tillfredsställande trots att de som är i behov av hjälp med munvård får sådan i tillräcklig utsträckning.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskap om munhygien och kostvanor hos föräldrar till förskolebarn. Material och metod: Denna kvantitativa empiriska enkätundersökning är baserad på sex bakgrundsfrågor och tretton frågor med fasta och öppna svarsalternativ, angående kunskap om munhygien och kostvanor. Studien utfördes på fyra förskolor i Helsingborg där respondenterna var föräldrar till barn i aktuell förskola. 161 enkäter delades ut. Enkäten besvarades av 91 föräldrar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av Statistical Package for Social Science version 22.0. Resultat: Resultatet visade att 86% av föräldrarna kände till att tandborstningen borde introduceras när första tanden bryter fram. Majoriteten av föräldrarna (94%) ansåg att tandborstningen skulle ske 2 gånger/dag, och 69% av föräldrarna angav att tandborstningen ska utföras med vuxenhjälp fram till 10-12-års ålder. Sjuttiofem procent av föräldrarna ansåg att barnen bör äta 3 huvudmål/dag och 92% av föräldrarna svarade att mellanmålsintagen ska ske 2-3 gånger dagligen. Att sockerintaget borde begränsas till 1 gång/vecka svarade 70% av föräldrarna. Tolv procent av föräldrarna ansåg att fluortandkräm inte skulle användas på barn. Slutsats: Studien visar att majoriteten av föräldrar som deltog har god kunskap angående kostvanor, men lägre kunskap om munhygien och tandborstning med fluortandkräm.

SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp. Munvård ska vara en naturlig del i det dagliga omsorgs och omvårdnadsarbetet.   Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för upprätthållande av en god munvård hos äldre personer. Frågeställningarna var: Vad kan underlätta upprätthållandet av god munvård för? äldre personer? Vad kan försvåra upprätthållandet av god munvård för? äldre personer?   Författarna valde att göra en forskningsöversikt. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på artiklar publicerade mellan åren 1996-2011. Totalt inkluderades 17 artiklar i arbetet. Sökord som användes var oral health, oral health nursing, oral health nursing care, oral hygiene, oral health care, oral hygiene nursing, oral hygiene nursing care, oral care nursing, oral care och oral hygiene.   Resultatet visade att utbildning i munhälsa behövde förbättras, de bästa resultaten sågs när teoretisk och praktisk undervisning kombinerades samt regelbundna repetitionskurser i munvård för vårdpersonalen behövs för att säkerhetskälla de äldre personernas munhygien. Tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande rutiner, bristande incitament, bristande dokumentation, samarbetssvårigheter, bristande kunskaper och erfarenheter var orsaker till att munvården var en eftersatt omvårdnadsaktivitet. Att använda sig av klorhexidinglukonat, eltandborstar, klorhexidinlack, natriumflouridlack, antibakteriellt tuggummi vid munvård förbättrade de äldre personernas munhälsa.   Slutsatsen var att utbildning i munvård behövs. Utbildning i munvård ger bäst resultat när teorietisk och praktisk undervisning kombineras. Oralbedömningsinstrument behövs för att vårdpersonalen ska kunna bedöma de äldre personernas munhälsa samt för att följa upp och åtgärda de äldre personernas munhälsa. Det är också av stor vikt att ha kunskap om olika hjälpmedel som kan förbättra munhälsan.

Den orala hälsan är en viktig del av den allmänna hälsan och kan påverka välbefinnandet. Plack kan bidra till en försämrad oral hälsa och orsaka parodontala sjukdomar och karies. Tandborstar är ett viktigt verktyg för att avlägsna plack och på marknaden finns elektriska och manuella tandborstar. Syftet med litteraturstudien var att utvärdera studier som jämfört den plackavlägsnande effekten mellan elektriska och manuella tandborstar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie som baserades på randomiserade kliniska vetenskapliga studier publicerade i databasen PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på en större plackreducering med den elektriska tandborsten jämfört med den manuella tandborsten. Slutsatsen är att en elektrisk tandborste avlägsnar mera plack jämfört med en manuell tandborste.