Munhälsan är en viktig del av allmänhälsan som kan påverka livskvaliteten. Plack har betydelse för munhälsan och kan vara en bidragande faktor till utveckling av parodontala sjukdomar och karies. Syftet med litteraturstudien var att jämföra den plackavlägsnande effekten med användning av manuell och elektrisk tandborste. Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och materialet samlades in genom sökning av vetenskapliga artiklar i databasen Pub Med. Sökorden var ”dental plaque”, ”plaque”, ”dental biofilm”, ”electric toothbrush”, ”power toothbrush” och ”manual toothbrush”. Resultatet baserades på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar. Elektrisk och manuell tandborstes plackavlägsnande effekt jämfördes mellan olika grupper som patienter med fast ortodontisk apparatur, patienter med parodontit och gingivit, tandläkarstudenter, barn, unga och vuxna individer. Resultaten visade att elektrisk tandborste hade bättre plackavlägsnande effekt än manuell tandborste inom alla grupper. Slutsatsen är att elektrisk tandborste har bättre plackavlägsnande effekt än manuell tandborste, vilket även stödjer studiens hypotes. / Oral health is an important part of overall health and may affect the quality of life. Plaque has an effect on oral health and may be a contributing factor to the development of periodontal diseases and caries. The purpose of this study was to compare the plaque removal efficacy with the use of manual and electric toothbrush. The study was conducted as a review and the material was collected by search of scientific articles in the database Pub Med. Keywords was "dental plaque", "plaque", "dental biofilm", "electric toothbrush", "power toothbrush" and "manual toothbrush". The result was based on 15 scientific articles. Plaque removal efficacy of electric and manual toothbrush was compared in different groups such as patients with fixed orthodontic appliances, patients with periodontitis and gingivitis, dental students, children, youth and adults. The results showed that the electric toothbrush had better plaque removal efficacy than manual toothbrush in all groups. The conclusion is that the electric toothbrush has better plaque removal efficiency than a manual toothbrush, which also supports the study's hypothesis.

Bakgrund: Personer med demens har kognitiva nedsättningar. De får svårt att sköta sin egen munhygien, detta leder till en förvärring av den kroniska sjukdomen. Bemötandet är avgörande då de behöver känna tillit personen som hjälper till med munvården. Hinder uppstår vid kunskapsbrist och motstånd. Senior alert är hjälpmedel där dålig munhälsa kan identifieras. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att främja munhälsan hos personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Två teman uppkom: Kunskap ger kompetens som innebär att kunskap om demens symtom, munhygien samt munvård är viktiga delar till en god munvård. En god kommunikation med gott samarbete personal emellan samt gentemot patienter är även detta viktiga delar. Hinder ger känsla av obehag innefattar när munvården blir svår att utföra då personal upplever organisatoriska hinder som tidsbrist och otillräcklig personal tillsättning samt hinder från patienter som verbalt och fysiskt motstånd. Konklusion: Kunskap om demens och munvård är viktigt för att kunna bibehålla en bra munhälsa där utbildning är nyckeln till kunskapen. Denna bör ges under utbildningen men även under arbetstiden. Även ges kontinuerligt då det sker personalomväxlingar och forskning går framåt.

Bakgrund: MI är en metod för rådgivning och för att hjälpa individen att hitta och bibehålla motivation till förändrat beteende. På senare år har metoden börjat användas även inom tandvården. Syfte: Syftet med studien var att genom en litteraturöversikt sammanställa effekten av MI på parodontala sjukdomar och karies hos barn, ungdomar och vuxna. Metod: Studien består av en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har tagits fram genom sökningar i databaserna PUBMED, DOSS, Medline, Psychinfo och CINAHL som sedan granskats och sammanställts. Sjutton artiklar har utvalts utifrån de inklusion/exklusion kriterier som fanns. De studierna som blev inkluderade i resultatet har blivit granskade med hjälp av en mall för att kunna identifiera studiernas värde för litteraturstudien. Resultat: De utvalda artiklarna var från Frankrike, Kanada, Kina, Tyskland, Iran, Indien, Serbien, Spanien, Sverige och USA. Ungefär hälften av artiklarna påvisade ett positivt resultat för patienter som genomgått MI-samtal i kombination med vanlig behandling jämfört med kontrollgrupper. Den andra hälften såg inga dylika resultat. Slutsats: Metoden tycks ha effekt i vissa sammanhang men inte i andra. En faktor som inte visade någon påverkan på effektiviteten av MI var patienternas ålder. Ytterligare forskning krävs för att fastställa vilka faktorer som påverkar resultatet vid användning av MI inom tandvården. / Background: MI is a method for counseling and for helping individuals find and maintain motivation for change of behavior. In later years the method has also seen some use in dental care.   Aim: To study the effect of MI on parodontal diseases and caries in children, adolescents and adults.   Method: The study design was a literature review where scientific articles were gathered by searching through databases like for example PUBMED, DOSS, Medline, Psychinfo and CINAHL and then scrutinized and summarized. Seventeen articles were selected according to existing inclusion-/exclusion criteria. The included studies were reviewed with a modified review template to present studies of strong/moderate value.     Result: The selected articles were from Canada, China, France, Germany, Iran, India, Serbia, Spain, Sweden and USA. About 50% of the articles indicated a positive result for patients who undertook MI-sessions in combination with regular treatment, compared to control groups. The other half could see no such results.   Conclusion: The method seems to have effect in some instances but not in others. A factor that showed no alteration of MI effectiveness was the patients’ age. Further research is required to determine what factors might influence the outcome of using MI in dental care.

No description available.

Background: Good oral health is fundamental to general health and well-being. Being in a dependent situation can result in lack of managing your own self-care which can lead to impaired oral health. Patients seem to be quite satisfied with their oral health but the assessment tool ROAG (Revised oral assessment guide) shows the opposite: that the oral standard is more inferior than the patients estimate. To ensure patients need of care, it is important to problematize and discuss oral health in the daily nursing care. Health personnel face dependent people in all kinds of health care. Registered nurses have the responsibility for nursing care and a role in leading the health personnel staff. Aim: The aim of this study is to describe health personnel's experience of working with oral health. Method: A literature-based study was performed with the analysis of seven qualitative articles. Results: The result consists of two main themes and six subthemes. The first main theme describes conditions to provide oral health. The second main theme describe barriers to provide oral health. The subthemes of the first main theme describe knowledge and earlier experiences. The subthemes of the second main theme describe the different barriers; insufficient knowledge, lack of time and resources, lack of support and routines, intrusion on someone's private sphere. These themes describe the health personnel's experience, working with oral health. Conclusion: The result shows that the health personnel need continuous education, clear routines and satisfactory resources. The oral cavity is seen as something private and it is easy to violate the patient's integrity.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s. hur mycket individen äter, vad den äter och intagsfrekvens. Enligt den svenska Tandvårdslagen har alla barn och ungdomar rätt att få den tandvård och information de behöver oavsett vilken socioekonomisk status de har. För att kunna genomföra studien skickades etikprövning in till etisk kommitté på Malmö högskola för godkännande. Därefter valdes fyra tandhygienister på två olika kliniker i Malmö. Intervjuerna gjordes på respektive arbetsplats. Tandhygienisterna fick inte tillgång till intervjufrågorna innan intervjutillfället. Denna studie har visat att två av fyra tandhygienister valde att ge ytlig information angående kost, kostvanor och karies till 13-åringar oavsett socioekonomisk status. De två andra tandhygienisterna valde att ge djupare information till de barn och ungdomar som hade bristande kunskap. Oftast hade dessa barn och ungdomar ett socioekonomisk låg status.

Syfte: Syftet med studien är att utföra en metodutveckling där individuella skenor framställs för att möjliggöra en standardiserad mätning av plackansamling på titanfixturers ytor samtidigt som det ska ge möjlighet för att bibehålla god munhygien.   Material och metod: Sjuttio titanfixturer ytbehandlades på tre sätt: sandblästring, etsning och implantoplastik. Studien involverade elva deltagare och det framställdes elva gipsmodeller utifrån avtryck. Tolv individuella skenor utformades med modelleringsvax med hänsyn till varje deltagares bettförhållanden. Kallpolymeriserad ortokryl användes vid framställning av skenor och cylindrar. Totalt framställdes sjuttio cylindrar, där två öppningar skapades. För vardera individuella skena innefattades sex fixturer, en från varje behandlingsmetod. Fixturerna placerades enligt en randomisera mall som innefattade sex olika variationer. Den tolfte skenan utgick inte ifrån mallen utan där placerades fyra fixturer, två av implantoplastik, en etsad och en blästrad. Skenorna lämnades ut till de frivilliga deltagarna och användes under tre dygn.   Resultat: Metodutvecklingen för att mäta plackansamling på olika ytbehandlade fixturer med hjälp av individuella skenor i förhållande till god munhygien, gick att genomföra. Resultaten visade att den råa ytan efter sandblästring hade högst plackansamling (0,604 mm), medan implantoplastik hade lägst plackansamling (0,342 mm).  Slutsats: Inom ramen för föreliggande studie kan följande slutsats dras: Genom framställning av individuella skenor är det möjligt att mäta plackansamlingen på etsade, blästrade och implantoplastik-ytbehandlade titanfixturer. Resultaten uppvisar även en tydlig indikation på att passform och komfort är en viktig faktor för deltagarnas medverkan. / Purpose: The purpose of this study is to perform a method development where individual splints are produce to enable a standardized measurements of plaque accumulation on the surfaces of titanium fixtures, while allowing to maintain good oral hygiene.    Material and method: Seventy titanium fixtures were surface-treated in three ways; sandblasting, etching, and implantoplasty. The study involved eleven participants, and eleven gypsum models were created. Twelve individual splints were designed using modeling wax, taking into consideration each participant's occlusal conditions. Cold-polymerized orthocryl was used to fabricate the splints and cylinder. A total of seventy cylinders were prepared, each with two openings. Each individual splint included six fixtures, one from each treatment method. The fixture placement followed a randomized pattern, comprising six different variations. The twelfth splint deviated from the randomized pattern and contained four fixtures: two from implantoplasty, one etched, and one sandblasted.    Results: The method development for measuring plaque accumulation on different surface-treated fixtures using individual splints in relation to good oral hygiene, was successfully conducted. The results demonstrated that the rough surface following sandblasting exhibited the highest plaque accumulation (0,604 mm), whereas implantoplasty showed the lowest plaque accumulation (0,342 mm).    Conclusion: Within the scope of this study, the following conclusion can be drawn: By individual splints, it is possible to measure plaque accumulation on etched, sandblasted, and implantoplasty-treated titanium fixtures. The results show a clear indication that fit, and comfort are important factors for participant’s compliance.

Bakgrund: Förmågan att utföra oral egenvård kan påverkas av skörhet hos äldre, därmed krävs fler för gruppen anpassade hjälpmedel. Syfte: Att hos sköra äldre i ordinärt boende analysera upplevelsen av att använda ett tekniskt munhälsohjälpmedel, en så kallad trigger, för påminnelse av tandborstning. Metod: Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med folktandvården i Region Jönköpings län och institutionen för Gerontologi på HHJ. Triggern testades i egna bostaden av sju informanter i en vecka vardera. Två intervjuer utfördes om livssituation/munhygien och kring upplevelsen av användandet. En kvalitativ, induktiv innehållsanalys av materialet utfördes. Resultat: Analysen gav huvudkategorin, ”användning”, vilken kopplades till subkategorin ”förhållningssätt och vanor”. Där ansågs munhygienvanorna goda och värdet av användningen sattes istället i relation till om kapaciteten att upprätthålla munhygienen hade blivit försämrad. Behovet anpassa triggern till föränderliga vardagstider upplevdes i relation till subkategorin ”fungerande vardagstruktur”. Huvudkategorin ”Funktion”, upplevdes i stort som god, subkategorin ”otillförlitlig” syftade dock till teknik som upplevts brista. Subkategorin ”utvecklingsmöjligheter” berörde signalsystemet som upplevdes behöva kompletterande ljud/ljusintryck.              Slutsats: Informanterna upplevde sig för friska i relation till huvudkategorin ”användning”. Gentemot huvudkategorin ”funktion” kom dock detta att resultera i användbara aspekter till vidareutvecklingen av triggern, såsom uppmärksamhetsförhöjande ljudintryck. Detta bör fokus läggas på innan fortsatta studier utförs. / Background: The ability to perform oral self-care can be affected by frailty in the elderly. Aim: To analyze the experience of using assistive technology, a so called trigger, as a reminder of tooth brushing, for the home dwelling elderly. Method: The recruitment was done in collaboration with the public Dental service and the Institute of Gerontology at HHJ. Seven informants tested the trigger for a week. Two interviews regarding their life situation/oral hygiene and the experience around the trigger was performed.A qualitative inductive content analysis was performed. Result: The main category "use", was linked to the subcategory "approaches and habits", here the value of the use was linked to if the capacity to maintain oral hygiene was impaired. In "everyday structure" a need to adapt the trigger to a changing schedule was experienced.  The main category ”function” and the subcategory "unreliable" referred to the parts that malfunctioned. “Improvement opportunities” regarded the need to develop the signal system. Conclusion: The informants perceived themselves as too healthy in relation to "use". In “function” this can be perceived as a strength. It resulted in improvement suggestions, such as sound-developments for attention, that should be taken into account before further studies are performed.