Syfte: Att undersöka munhygiensvanor och kunskaper kring oral hälsa hos vuxna individer med utländsk bakgrund. Frågeställning: Finns det någon skillnad mellan män och kvinnors egenvårdsvanor samt kunskaper kring oral hälsa? Metod: Kvantitativ studie. Empirisk enkätstudie. Enkäten omfattar frågor om munhygienvanor, kunskap om karies och kunskap om parodontit. Urvalet bestod av vuxna män och kvinnor som har en utländsk bakgrund och är över 18 års ålder. Med utländsk bakgrund menas att individerna är födda utomlands och har utländska föräldrar. Studiedeltagarna befann sig på en SFI skola i Mellansverige. Resultat: Antal studiedeltagare som deltog i studien var 78, (n=36 män), (n=29 kvinnor), (n=13 som inte angav kön). Majoriteten av studiedeltagarna visade sig ha goda vanor med antalet gånger de borstar tänderna per dag, hur ofta de använder fluor och användning av orala munhygiensprodukter utöver tandborste. Studien visar även att en mindre del av studiedeltagarna känner de största riskfaktorerna för att få orala sjukdomar. Konklusion: De flesta individer med utländsk bakgrund har bra munhygiensvanor men har saknar tillräcklig kunskap kring varför man får orala sjukdomar som karies och parodontit.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel hos sjuksköterskestudenter i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad. Metoden som har använts är en kvantitativ empirisk studie med enkät som datainsamling. Enkäten omfattade frågor angående sjuksköterskestudenternas kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. Enkäten hade fasta svarsalternativ. I studien inkluderades 113 enkäter. Av sjuksköterskorna angav 97,3% att den främsta orsaken till tandborstning är att avlägsna bakterier. Gällande rutiner kring tandborstning angav majoriteten att tänderna bör borstas två gånger per dag (96,4%), i två minuter (69%). Respondenterna (51,4%) angav att tänderna bör borstas mjukare vid blödande tandkött. Samtliga studenter (100%) angav att approximal rengöring utförs för att avlägsna bakterier mellan tänderna och 73,4% ansåg att tandtråd bör användas vid trånga approximalrum. Av respondenterna ansåg 90,7% att tungskrapa bör användas för att avlägsna bakterier på tungryggen. Vid frågan om fluorets främsta nytta svarade 92,7% att fluor motverkar hål i tänderna. Slutsatsen är att flertalet av sjuksköterskestudenterna i termin fyra och fem vid högskolan i Kristianstad besitter relativt goda kunskaper om munhygien och munhygienhjälpmedel. För att ytterligare öka kunskaperna inom munhygien och munhygienhjälpmedel krävs mer utbildning inom området oral hälsa.

Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter. Syftet är att beskriva faktorer som hindrar respektive främjar genomförandet av munvård till patienter. Åtta kvantitativa och sex kvalitativa artiklar visar att munvården är eftersatt delvis beroende på personalens utbildningsnivå - inte minst hos dem som praktiskt utför vården. Kunskaperna behöver uppdateras för att vidmakthållas och utökas med nyare forskningsresultat. Flexibilitet i rutinerna behövs för anpassning till tillfälliga störningar exempelvis tidsbrist. Rutiner behövs för uppföljning av vårdtagarens munhälsa och säkerställande av god vårdkvalitet.Dokumenteringen kunde baseras på munhälsobedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide ( ROAG). Det har visats ge samstämmighet mellan olika personal samt mellan personals och patienternas egen värdering av munhälsan.Resultatens diskussion visar på tänkbara sätt att förbättra denna betydelsefulla vårdaspekt. Möjliga vägar till målet är regelbundna uppdateringar av personalens kunskapsnivå och en rutinmässig dokumentering av munhälsan.Vi föreslår bl.a. att tillsätta munvårdsansvariga personer på motsvarande sätt som det finns inkontinensansvariga undersköterskor eller undersköterskor som ansvarar för materialförrådet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Studiens syfte var att undersöka undersköterskans upplevelse av hur munhygien utförs samt vilka rutiner som finns för att upprätthålla munhygien hos vårdtagare med demens samt hur oral hälsa påverkas av demens. För studiens genomförande användes en kvalitativ metod som baserades på en intervjuguide. I studien deltog nio informanter som arbetar på två äldreboende i Norra Skåne. Allt insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom temat ”brister i munhygiensutförandet, trots tillämpning av fasta rutiner” som identifieradesmed följande tre kategorier: hälsa, rutiner och upplevelser. Studiens resultat visade att informanterna ansåg att god munvård hos personer med demens är betydelsefullt och lika viktigt som andra omvårdnadsmoment Informanterna upplevde att vårdtagarna har eftersatt munhygien och de flesta av deltagarna ville ha ytterligare munvårdsutbildning. Slutsatsen av studien är att brister i munhygienutförandet på personer med demens kan förekomma trots att rutiner för munvård tillämpas. Fastän olika sorters munvårdsprodukter används samt kvalificerad personal besöker vårdtagarna regelbundet, upplever informanterna att mer undervisning och konkreta råd behövs.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur äldre människor/vårdtagare upplever när någon hjälper dem med munhygienen. Metoden som använts för denna kvalitativa studie var manifest innehållsanalys. Studien är genomförd 2007 med informanter i åldern 77-95 år (8 män och 1 kvinna) från södra Sverige. Intervjuerna har granskats enligt Polit, m fl (2001). Resultatet visar hur äldre upplever det när e får hjälp med att upprätthålla sin munhygien enligt följande tre huvudkategorier: välbefinnande, att bli respekterad och sorg över förlorad förmåga. Personalens respektfulla sätt att bemöta äldre samt hygieniskt sätt att hjälpa med tandborstning kan ge respekt och välbefinnande hos äldre. Motsatsen till detta kan öka äldres sorg över förlorad förmåga. Kunskap om detta kan hjälpa sjuksköterskan med planering och utförande av hjälpen, på ett värdigt och etiskt sätt. / The aim of this empirical research is to explore the elders/caregivers experience when someone is assisting them with their oral hygiene/toothbrushing. The method used is a manifest content analysis. The research was accomplished in 2007, and the informants were elders between 77- 95 years of age (8 men and 1 woman) living in the south of Sweden. The interwiews have been analysed according to Polit, et.al (2001). The result shows elder peoples experiences when someone is helping them mantaining their oral hygiene following three main cathegories; wellbeing, respect and grief over lost ability. The caregivers´ respectful attitude and hygienic performance when giving toothbrushing assistance can give elders respect and wellbeing. The opposite (negative) approach will intensify the grief over lost ability among elders. This knowledge can be useful for nurses in the planning, application and delegation of assistance,.performed in a dignified and ethic way.

På en intensivvårdsavdelning vårdas bland annat patienter som är svårt sjuka, har allvarliga skador och kan ha genomgått omfattande operationer. Patienterna är oftast helt beroende av vårdpersonalen och att de sköter deras hygien. Med tanke på att de även kan vara infektionskänsliga är det extra viktigt att dessa patienter får en så individuellt anpassad munvård som möjligt. Studier tyder på bristande kunskaper kring oral hälsa och att munvården inte prioriteras inom vården trots att allvarliga komplikationer kan uppstå. Syftet med denna studie var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa och vilka rutiner som finns för munvård på patienter vid en intensivvårdsavdelning. Åtta intervjuer ägde rum som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tyder på att munvård prioriteras högt på avdelningen och att undersköterskorna har kunskaper om varför det är viktigt att patienterna har en god munhygien. Det framgick också att munvårdsrutiner finns på avdelningen och tycks utföras till stor del tillfredsställande.

Introduktion: Femtonåringar experimenterar mycket med sin livsstil vilket kan påverka den orala hälsan negativt. Studier har även visat att 15-åriga ungdomar med utländsk bakgrund har en ökad kariesförekomst vilket gör det viktigt att få en inblick i ungdomars munhygienvanor och kostvanor. Syfte: Att undersöka kost- och munhygienvanor hos en grupp 15-åringar i ett mångkulturellt område. Frågeställningar: Hur såg 15-åringars kost- och munhygienvanor ut? Fanns det skillnader i 15-åringars kost och munhygienvanor i förhållande till etnisk bakgrund? Fanns det några könsskillnader gällande 15-åringarnas kost- och munhygienvanor? Metod: Kvantitativ enkätstudie där 70 stycken 15-åringar i Mellansverige har deltagit i studien. Resultat: Majoriteten av ungdomarna hade en intagsfrekvens på 1-3 mål utöver huvudmålen. De flesta respondenterna uppgav att de åt/drack godis/läsk några gånger i veckan. Den största törstsläckaren bland respondenterna var vatten. Av populationen borstade 21,5 % endast tänderna en gång per dag. De flesta respondenterna använde approximala hjälpmedel mer sällan än några gånger i månaden. Det kunde inte ses någon stor procentuell skillnad överlag på vanorna gällande kön eller bakgrund. Konklusion: Ungdomarna angav goda tandborstvanor och relativt goda kostvanor. Användande av approximala hjälpmedel var bristfällig och användning av fluorpreparat förekom inte i så hög grad. Frekvensen av godis- och läskintag var högre än rekommenderat.

Introduktion: Att ha goda munhygienvanor är viktigt för att hålla munsjukdomar som karies och parodontit borta. För att undvika att få karies är det också viktigt med goda kostvanor och att intagsfrekvens av kariogen kost inte sker för ofta.Syfte: Att undersöka munhygien- och kostvanor samt intagsfrekvensen av kariogen kost hos en grupp universitetsstudenter.Metod: En tvärsnittsstudie som genomfördes på 85 studenter vid ett universitet i Mellansverige med hjälp av ett frågeformulär innehållande 14 frågor.Resultat: Totalt deltog 85 studenter och fördelningen mellan könen var jämn. Svarsfrekvensen var låg då 43 procent svarade av de 199 tillfrågade. Av deltagarna var det 97 procent som borstade sina tänder två gånger per dag och majoriteten använde fluortandkräm. Cirka en tredjedel utförde approximal rengöring 1–2 gånger i månaden i övrigt varierade svaren. De allra flesta (68 %) åt tre huvudmål och de flesta (67 %) åt 1–2 gånger mellan huvudmålen. Beträffande söta drycker och sötsaker varierade intagen allt mellan inga intag till 2 gånger per dag.Konklusion: Studenternas tandborstsvanor och användning av fluortandkräm var goda. Mindre goda vanor sågs vid rengöring approximalt samt extra fluoranvändning. Det var varierade kostvanor bland studenterna där intagsfrekvensen av sötsaker var hög. Kommande studier bör innehålla en fullständig undersökning för att se hur munhygien- och kostvanor påverkar orala hälsan. Även fördjupade studier om extra fluoranvändning samt studier som jämför kunskaper, attityder och könsskillnader vore intressant.

Background: Oral health is a part of general health and it is therefore important that nurses are able to detect abnormalities in the mouth to refer to dental care. Aim: The aim of this study was to examine oral health knowledge regarding oral diseases and oral hygiene among nursing students at two universities - InHolland University and University of Victoria [UVic]. Method: This study has a quantitative cross-sectional design based on a questionnaire. Chi-square tests were made to discover differences between the two universities. Results: The study consists of a total of 105 questionnaires. The participants had good knowledge of oral hygiene. Concerning knowledge about dental caries, gingivitis, and periodontitis, limited knowledge and several statistical significant differences between the universities were found. The extent of the oral health education was between 1-10 hours in the respective universities. Several nurses considered that they did not feel ready or were unsure if they have enough knowledge about oral health for their future work. Conclusion: The study has shown that the nursing students at both InHolland University and UVic have basic knowledge regarding oral hygiene but moderate knowledge in oral diseases regarding development and prevention of dental caries, gingivitis and periodontitis. / Bakgrund: Oral hälsa är en del av allmän hälsa och därför är det viktigt att sjuksköterskor kan upptäcka eventuella avvikelser i munnen för att remittera vidare till tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap om oral hälsa gällande orala sjukdomar och munhygien bland sjuksköterskestudenter vid InHolland University och University of Victoria [UVic]. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod genomfördes bland tredje års sjuksköterskestudenter vid InHolland University och UVic. Chi-2 tester utfördes för att jämföra variabler mellan universiteten. Resultat: Studien består av totalt 105 enkäter. Resultatet avseende munhygien visade på goda kunskaper inom ämnet. Resultatet avseende kunskaper om karies, gingivit samt parodontit visade på en begränsad kunskap och skillnader återfanns mellan universiteten. Omfattningen av utbildning inom oral hälsa på programmen låg mellan 1-10 timmar på båda universiteten. Flera sjuksköterskestudenter ansåg att de inte kände sig redo eller var osäkra på om de var redo att tillämpa sina kunskaper inom oral hälsa, genom att upptäcka och jobba preventivt, i framtida arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskestudenter har grundläggande kunskaper avseende munhygienen men måttlig kunskap inom orala sjukdomar avseende uppkomst och prevention av karies, gingivit och parodontit.

No description available.