Aim: To investigate how oral health in adults is affected by asthma and asthma medication treatment.  Method: The study design was a general literature review. A search for scientific articles was performed in the databases DOSS, CINAHL, and MEDLINE. A total of 17 scientific articles were selected for the result of the literature review based on relevant inclusion and exclusion criteria, keywords, and the quality of the review. Results: Asthma and asthma medication had an impact on oral health in adults. Studies showed a higher prevalence of dental caries and pathology of periodontal tissues, dry mouth, erosion damage, and poorer oral hygiene among adults with asthma compared to those without asthma. It was also found that adults with asthma who were undergoing medication treatment had an increased presence of Candida albicans in saliva. Other oral health-related conditions such as certain dermatological diseases and benign tumors were also found to be associated with asthma in adults. Conclusion: Adult individuals with asthma showed a higher prevalence of oral diseases compared to adults without asthma. Side effects as a result of medication treatment were an influencing factor in the occurrence of oral diseases in adult asthmatics.

Background: Oral health is a part of general health and it is therefore important that nurses are able to detect abnormalities in the mouth to refer to dental care. Aim: The aim of this study was to examine oral health knowledge regarding oral diseases and oral hygiene among nursing students at two universities - InHolland University and University of Victoria [UVic]. Method: This study has a quantitative cross-sectional design based on a questionnaire. Chi-square tests were made to discover differences between the two universities. Results: The study consists of a total of 105 questionnaires. The participants had good knowledge of oral hygiene. Concerning knowledge about dental caries, gingivitis, and periodontitis, limited knowledge and several statistical significant differences between the universities were found. The extent of the oral health education was between 1-10 hours in the respective universities. Several nurses considered that they did not feel ready or were unsure if they have enough knowledge about oral health for their future work. Conclusion: The study has shown that the nursing students at both InHolland University and UVic have basic knowledge regarding oral hygiene but moderate knowledge in oral diseases regarding development and prevention of dental caries, gingivitis and periodontitis. / Bakgrund: Oral hälsa är en del av allmän hälsa och därför är det viktigt att sjuksköterskor kan upptäcka eventuella avvikelser i munnen för att remittera vidare till tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap om oral hälsa gällande orala sjukdomar och munhygien bland sjuksköterskestudenter vid InHolland University och University of Victoria [UVic]. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod genomfördes bland tredje års sjuksköterskestudenter vid InHolland University och UVic. Chi-2 tester utfördes för att jämföra variabler mellan universiteten. Resultat: Studien består av totalt 105 enkäter. Resultatet avseende munhygien visade på goda kunskaper inom ämnet. Resultatet avseende kunskaper om karies, gingivit samt parodontit visade på en begränsad kunskap och skillnader återfanns mellan universiteten. Omfattningen av utbildning inom oral hälsa på programmen låg mellan 1-10 timmar på båda universiteten. Flera sjuksköterskestudenter ansåg att de inte kände sig redo eller var osäkra på om de var redo att tillämpa sina kunskaper inom oral hälsa, genom att upptäcka och jobba preventivt, i framtida arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskestudenter har grundläggande kunskaper avseende munhygienen men måttlig kunskap inom orala sjukdomar avseende uppkomst och prevention av karies, gingivit och parodontit.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som kan begränsa människan och minska dess förmåga att fungera normalt i det vardagliga livet. Bland individer diagnostiserade med Parkinsons sjukdom finns risk att munhälsan blir dåligt prioriterad. Till följd av detta tilltar behovet av andra människors hjälp samt lämplig tandvård.     Syfte: Beskriva kunskapsläget avseende Parkinsons sjukdoms inverkan på förekomst av parodontala sjukdomar, karies, hyposalivation och xerostomi.   Metod: Följande studie är en litteraturöversikt. Databaserna DOSS, MEDLINE och Pubmed användes för att svara på studiens syfte. Relevanta sökord samt inklusion- och exklutionskriterier användes för att finna väsentliga vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. De vetenskapliga artiklarna blev kvalitetsgranskade med hjälp av en modifierad kvalitetsgranskningsmall.   Resultat: Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att individer med Parkinsons sjukdom har mindre bra oral hälsa. Flera av dessa studier visade på hög förekomst av parodontala sjukdomar. Resultatet visade även på hög förekomst av karies, hyposalivation samt xerostomi hos dessa individer.      Slutsats:  Individer med Parkinsons sjukdom löper större risk att drabbas av parodontala sjukdomar, karies, hyposalivation samt xerostomi. Dessa kan orsakas av olika faktorer så som medicinering, motoriska och icke-motoriska symtom samt sjukdomsdurationen. / Bakground: Parkinson's disease is a neurodegenerative disease that may limit humans and reduce their ability for normal function in their daily life. Among individuals diagnosed with Parkinson's disease, there is a risk that oral health will be poor and not prioritized. As a consequence, the need of assistance and dental care increases.    Aim: Describe the state of knowledge concerning the impact of Parkinson's disease on the incidence of periodontal disease, caries,  hyposalivation and xerostomia.    Method: The study design was a literature review. Scientific articles were searched in the databases DOSS, MEDLINE and Pubmed. Relevant keywords and inclusion and exclusion criteria were used to find essential scientific articles.  The scientific articles were quality reviewed using a modified quality review template.   Results: AA total of 19 scientific articles were included. The result showed that individuals with Parkinson’s disease have poor oral health. Several of these studies showed high prevalence of periodontal disease. The result also showed a high prevalence of caries, hyposalivation and xerostomia in these individuals.  Conclusion: Individuals diagnosed with Parkinson's disease have an increased risk to develop periodontal diseases, caries, hyposalivation and xerostomia.  These can be caused by different factors, medication, motor and non-motor symptoms and the disease duration.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur den orala hälsan påverkas hos patienter med gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) med frågeställningarna: Förekommer orala sjukdomar och/eller kliniska tecken hos patienter med GERD? och Hur påverkas oral hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med GERD? Metod: Sökningen av artiklar i denna litteraturstudie utfördes i tre databaser: Dentistry & oral sciences source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Artiklarna vilka inkluderades i denna litteraturstudie var publicerade mellan åren 2011–2022 och besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Totalt valdes 17 st relevanta artiklar till studiens resultat. Resultat:  Gastroesofagael reflux sjukdom (GERD) kan påverka den orala hälsan negativt samt minska individens livskvalitet på olika sätt, då den kan bidra till ökad risk för olika orala sjukdomar och tillstånd såsom karies, gingivit och parodontit. GERD kan även leda till tandsubstansförlust framför allt genom erosionsskador. Högre prevalens av munslemhinneförändringar, minskad salivsekretion, oral halitosis och ilningar kunde ses hos personer med GERD sjukdomen. Slutsats: Det finns ett samband mellan GERD och negativ påverkan på den orala hälsan, välbefinnandet samt oral livskvalitet. Mer forskning kring hur GERD påverkar den orala hälsan krävs, för att i framtiden kunna skapa hälsofrämjande och preventiva åtgärder som reducerar konsekvenserna av GERD på den orala hälsan. / Aim: The aim of this study was to investigate how the oral health is affected regarding patients with gastroesophageal reflux disease (GERD) with the focus on the following questions: Does oral diseases and/or clinical signs occur in patients with GERD? and How is oral health related quality of life effected in patients with GERD? Method: In this literature study the searching of articles was performed in three databases: Dentistry & Oral Sciences Source (DOSS), MEDLINE and CINAHL. The included articles were published between 2011–2022 and were relevant to the aim of the study. In total there were 17 relevant articles selected for the study’s results. Results: Gastroesophageal reflux disease (GERD) can adversely affect the oral health and reduce the individual's quality of life in different ways, as it can lead to an increased risk of different oral diseases and conditions such as caries, gingivitis, and periodontitis. GERD can also lead to tooth surface loss, especially due to dental erosions. A higher prevalence of mouth mucosa changes, reduced saliva secretion, oral halitosis and tooth sensitivity were seen in people with GERD disease. Conclusion: There is a connection between GERD and a negative impact on the oral health, well-being, and oral quality of life. More research on how GERD affects oral health is required, in order to create health-promoting and preventive measures that reduce the consequences of GERD on oral health.

Syfte: Syftet var att studera hur depression påverkar vuxna individers orala hälsa. Material och metod: Studien är en allmän litteraturstudie som grundar sig i kvantitativa och kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var “Dentistry and Oral Sciences Source” och “Medline”. Resultat: Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes och delades in under två rubriker. Rubrikerna består av inre och yttre faktorer som påverkar och begränsar den orala hälsan. Faktorerna som beskrivs är oralhygien, orala sjukdomar och nedsatt tuggförmåga kopplat till depression samt låg socioekonomi och tandvårdspersonalens roll kopplat till depression. Slutsats: Depression påverkar den orala hälsan på ett negativt sätt. Påverkan beror på olika faktorer såsom låg socioekonomisk status, besvär med olika mun funktioner och orala sjukdomstillstånd som begränsar deprimerade patienters förmåga att upprätthålla en god oral hälsa samt försämrar livskvaliteten. Ytterligare forskning kring ämnet behöver tillämpas för bredare kunskap inom området. / Aim: The aim was to study how depression affects the oral health of adults. Material and method: The study is a general literature study based on quantitative and qualitative articles. The used databases were "Dentistry and Oral Sciences Source" and "Medline". Results: A total of 15 scientific articles were analyzed, compiled and divided under two headings. The headings consist of internal and external factors that affect and limit oral health. The factors described are oral hygiene, oral diseases and impaired chewing ability linked to depression, as well as low socioeconomic status and the role of the dental care staff linked to depression. Conclusion: Depression affects oral health in a negative way. The impact depends on various factors such as low socio-economic status, problems with various mouth functions and oral diseases that limit depressed patients' ability to maintain good oral health and impair the quality of life. Further research on the subject needs to be applied for broader knowledge in the area.

Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka oral hälsa hos barn och ungdomar med Downs syndrom    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och Dentistry & oral sciences source (DOSS). Vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt relevanta sökord. Resultat: Totalt granskades 22 kvantitativa studier som visade att barn och ungdomar med Downs syndrom hade sämre munhygien, fler orala sjukdomar och bettavvikelser jämfört med barn och ungdomar utan Downs syndrom. De redovisade orala sjukdomarna/ tillstånden var karies, gingivit, parodontit, oral candidos, bettavvikelser, attrition, agenesi och dental erosion. Riskfaktorer som kan påverka utveckling av orala sjukdomar och bettutvecklings störningar var exempelvis munhygienvanor och oralmotoriska faktorer. Slutsats: Barn och ungdomar med Downs syndrom har en ökad risk att drabbas av orala sjukdomar och bettavvikelser. Genom ökad kunskap om den orala hälsan hos barn och ungdomar med Downs syndrom kan tandhygienister arbeta förebyggande och motivera till stöd och omhändertagande för denna riskgrupp. / Aim: The aim of this literature study was to investigate oral health in children and adolescents with Down syndrome. Method: The study is a general literature study where the searches were carried out in the databases CINAHL, MEDLINE and Dentistry & oral sciences source (DOSS). Scientific articles that responded to the purpose of the study were selected based on inclusion and exclusion criteria and relevant keywords. Results: A total of 22 quantitative studies were reviewed which showed that children and adolescents with Down syndrome had poorer oral hygiene, more oral diseases and malocclusions compared to children and adolescents without Down syndrome. The reported oral diseases/conditions were caries, gingivitis, periodontitis, oral candidosis, malocclusions, attrition, agenesis and dental erosion. Risk factors that can influence the development of oral diseases and malocclusions, for example, oral hygiene habits and oral motor factors. Conclusion: Children and young people with Down syndrome have an increased risk of suffering from oral diseases and malocclusions. Through increased knowledge about the oral health of children and young people with Down syndrome, dental hygienists can work preventively and motivate support and care for this risk group.

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos. På Avdelning för Oral Patologi, Malmö Tandvårdshögskola, sker PAD av biopsier som vid ECG diagnoskodas med 995, vilket tilldelats 152 remissfall. Metoden utgörs av en retrospektiv uppföljning av dessa remisser med syfte att undersöka etiologin, utfört remitteringshandhavande, samt för att få en uppfattning om den orala biopsin bidragit till eventuell systemisk sjukdomsdiagnos och huruvida återkoppling mellan remissinstanserna förekommit. Vidare undersöktes om ett eventuellt samarbete mellan tandläkare och läkare praktiserats.Antalet deltagande vårdgivare i studien visar på ett intresse för ECG och dess etiologi. Misstänkt etiologi var i de flesta fall CS vilket stämde överens med ställd diagnos. Remitteringshandhavandet visade i vissa fall på bristande återkoppling mellan inkluderade vårdinstanser och vårdgivare samt avsaknad av förutbestämda remitteringsvägar. Andra remissfall visade väl fungerande samarbete mellan vårdyrken och instanser samt att den orala biopsin i vissa fall bidragit till ställd systemisk sjukdomsdiagnos. Författarna önskar att studien i förlängningen ska kunna bidra till väl fungerande kommunikation mellan berörda vårdgivare med förhoppning om snabbare handhavande, säkrare patienthantering med tidigare ställd diagnos och minskat lidande för patienterna. / Epithelioid cell granulomatosis (ECG) is a diagnosis of anatomical pathology (PAD) and a type of inflammation seen in oral biopsies. ECG presents with histological features such as epithelioid cell granuloma with or without presence of multinucleated giant cells, inflammatory cells and occasionally oedematous fibrotic changes. Clinical symptoms presents as e.g. enlargement of lips, facial swelling, angular cheilitis and gingival hyperplasia. Orofacial granulomatosis (OFG) is the clinical diagnosis given PAD ECG with a multifactorial aetiology e.g. Crohn’s disease (CS) and sarcoidosis. The Department of Oral Pathology, Faculty of Odontology, Malmö University, determine PAD of oral biopsies that when given ECG are marked with the code of diagnosis 995, given 152 referrals. This retrospective follow-up of referrals with PAD ECG aims to investigate represented aetiology, management of referrals and to get a notion of whether the oral biopsy has contributed to systemic diagnosis, if there has been any feedback between included instances and collaboration between dentists and physicians. Number of included participants could be interpreted as an interest in ECG, which most frequently showed to be CS, agreeing with later confirmed diagnosis. The management in some cases of referral lacked feedback between health professionals as well as absence of predetermined ways of referral. Others showed cooperation and that the oral biopsy had contributed to diagnosis of systemic disease. The authors wish that this study will contribute to a well functional communication between health professionals, anticipating a more efficient and secure management of patients, improvement of early diagnosis and decreased patient discomfort.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva oral hälsa hos individer med Parkinson sjukdom (PS). Metod:Studiedesignen var i form av allmän litteraturstudie där tre databaser användes för sökning efter vetenskapliga artiklar (DOSS, CINAHL och MEDLINE). Efter tillämpning av inklusions-, exklusionskriterier, passande sökord samt genomförande av kvalitetsgranskning, valdes totalt 19 vetenskapliga artiklar. Resultat: Oral hygien tenderade till att vara sämre hos individer med PS. Resultatet visade att xerostomi och hyposalivation var vanligt förkommande hos individer med PS. Karies, gingivit och parodontit visades även hos individer med PS där bland annat parodontala mätningar visades vara högre till andel hos dessa individer. Andra orala tillstånd som visades bland individer med PS var dregling, dysfagi, halitosis och angulär cheilit. Slutsats: Hos individer med PS visades orala hälsan var sämre jämfört med individer utan PS. Risken att utsättas för orala sjukdomar exempelvis karies, gingivit och parodontit var högre hos individer med PS, där både läkemedelsintag och nedsatt motorik har en inverkan. / Aim: The aim was to describe oral health in individuals with Parkinson's disease (PD). Method: The study design was a general literature study where three databases were used to search for scientific articles (DOSS, CINAHL and MEDLINE). After applying inclusion, exclusion criteria, proper keywords and conducting a quality review, a total of 19 scientific articles were selected. Result: Oral hygiene tended to be worse in patients with PD. The results showed that xerostomia and hyposalivation are common in patients with PD. Caries, gingivitis and periodontitis were also shown among patients with PD where, among other things, periodontal measurements were shown to be higher in proportion in these individuals. Other oral conditions that were shown among individuals with PD were drooling, dysphagia, halitosis and angular cheilitis. Conclusion: Oral health was shown to be worse among individuals with PD compared to individuals without PD. The risk of being exposed to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis was higher among these individuals where both drug intake and impaired motor skills have an effect.