No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidspedagogers uppfattningar om datorn och användningen av den på fritidshemmet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts i studien. För att få svar på frågeställningarna genomfördes intervjuer med fritidspedagoger och elever i fritidsverksamheten. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån olika uppfattningar. Eleverna använde datorn på fritidshemmet till att spela datorspel, lyssna på musik, söka efter information och bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att de kunde lära sig saker, hitta information snabbt och förstå bättre genom att kolla på Youtube. Fritidspedagogerna berättade att de använder datorn till planering, som musikspelare och till bild- och filmbehandling. Datorns betydelse enligt dem var att snabbt få tillgång till information, att följa med i utvecklingen, att ge status, att fylla ett behov, att underlätta verksamheten och vara ett medium för elevinflytande.

Konsumentens roll har förändrats. Hon har gått från att ha varit en ständigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmåga att påverka och ställa krav. Hennes nya krav innebär att företag tvingas förändra sin syn på kommunikationen som en monolog från företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de två parterna. Trots att kravet på dialog kommit från konsumenten måste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lägga tid på att engagera sig i denna. Sådan problematik utspelas bland annat i sociala nätverk. Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebook. Med en kvantitativ ansats testas, med stöd från tidigare studier, ett antal hypoteser som undersöker vilka motiv som motiverar en konsument till att besöka ett företags facebooksida, aktivt använda sig av ett företags facebooksida, samt vilka motiv som motiverar konsumenten till att föra en dialog med företaget på en facebooksida. Resultatet av denna studie visar att olika typer av motivation uppmuntrar olika typer av kommunikativt beteende hos konsumenten. Det visade sig att en hög grad av motiven att vilja bli underhållen och att vilja få information hänger samman med att en konsument blir benägen att besöka ett företags sida på Facebook. Vidare kunde konsumentens innehav av motiven att vilja få information, vilja kommunicera med andra och vilja bygga upp en identitet förklara konsumentens benägenhet att aktivt använda sig av ett företags facebooksida. Likaså visade sig viljan att kommunicera med andra och viljan att skapa sig en identitet motivera konsumenten att delta i en dialog med ett företag på Facebook. För att engagera konsumenten till att hålla en fullständig dialog på Facebook bör företag alltså tillgodose behov om social interaktion och identifikation genom sin facebooksida.

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara. Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader. Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet. Lägenheterna på Gävle Strand i Etapp 2 ligger i området mot havet och erbjuder nya möjligheter för modernt boende. Föreliggande fallstudie fokuserar på tillgänglighet gällande tre grupper med funktionsnedsättningar: nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn och nedsatt hörsel, i samband med det nya bostadsområdet på Gävle Strand. Fallstudien undersöktes tre utvalda lägenheter med varierande boarea. Syftet med fallstudien är att bedöma lägenheternas tillgänglighet och användbarhet genom en inventering med hjälp av rullstolsvandring samt gångtur med ögonbindel och käpp. Inför bedömning av lägenheternas standard togs en inventeringslista fram för respektive lägenheter. Inventeringslistan baseraras på föreskrifter, lagar och rekommendationer från Boverkets byggregler och Svensk Standard. Fallstudien resulterade i en beskrivning över lägenheternas bristande delar och delar med Normalnivå och Hög nivå på tillgänglighet. Utrymmen och detaljer som anses ha Hög nivå på tillgängligheten är kontrastmarkeringar utvändigt bland annat i entréer och trappor. Invändigt är lägenheterna välplanerade, tillgängliga och användbara. Det finns rymliga ytor där en rullstolsburen kan förflytta sig utan hinder. Slutsatsen visade att samtliga bostadslägenheter uppfyller Normalnivå som är minimikrav på tillgänglighet och användbarhet. Trots helhetsbedömningen av lägenheternas välplanerade utformning, fann studien brister i form av trånga badrum och höga trösklar till balkongdörrar. Fallstudien presenterade förbättringar samt åtgärder som bör utföras vid eventuella brister, för att åstadkomma en hög tillgänglighet. / Human beings are always considered to be the starting point for various construction projects; their needs and interests should always be the center of each successful design. At the same time, considerations should be given to activities and surrounding environment to ensure that buildings can be both accessible and usable. The accessibility and usability requirements for constructions were introduced in 1977 by the National Housing Board and have evolved since then. The requirements are still developing to achieve homes that are accessible and useable, especially for people with disabilities. They have also been tightened in particular concerning the design of new construction and alteration of buildings. Gavlegårdarna have, in 2012, built new residential apartments with high accessibility standards. The apartments in Gävle Strand, Stage 2 are located in an area next to the sea and offer new opportunities for a modern way of living. Considering the new residential area of Gävle Strand, this case study focuses on the accessibility standards concerning three categories of disabilities: limited mobility, limited vision and limited hearing. The case study examines three selected apartments with different living area. The purpose of the case study is to assess the accessibility and usability of the apartments. This is done through an inventory using a wheelchair, taking a walking tour while blindfolded and using a cane. Before the assessment of the apartments' requirements, an inventory list of respective apartments was prepared. The list is based on regulations, laws and recommendations from Building Regulations and Swedish Standard. The results of the case study categorize the apartments in two levels: normal- and high level accessibility. Spaces and details that are considered to have high accessibility have externally contrast markings including the entrances and stairways. Inside, the apartments are well planned for enhanced usability and there are spacious areas where a wheelchair can move without any difficulty. The conclusion shows that all apartments meet the requirements at normal level which is the minimum level of accessibility and usability. Despite the general assessment of the apartments’ well-planned design, the study finds flaws in the form of a cramped bathrooms and high thresholds to the balcony doors. Finally, in order to achieve high availability the case study presents improvements and measures that need to be changed to the presented deficiencies.

Titel: Affärssystem i praktiken – Möjligheter och utmaningar Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jenny Högström & Elin Visuri Handledare: Tomas Källquist & Stig Sörling Datum: 2015 – juni Syfte: Tidigare forskning om affärssystem har fokuserat på implementering och inte på den praktiska användningen när affärssystemet väl finns integrerat i ett företag. Syftet med vår studie är att belysa användningen av affärssystem i praktiken och dess utmaningar och möjligheter med avseende på verksamhetsstyrningen i SMEs. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ design med hjälp av en fallstudie och ett abduktivt synsätt. Studien utgår från hermeneutiken som forskningsansats och socialkonstruktivismens synsätt. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Analysen bygger på att vi ställer empirin mot teorin för att påträffa likheter och skillnader mellan de två delarna. Resultat & slutsats: Studien har svarat upp till syftet genom att belysa den praktiska användningen av affärssystem i SMEs och dess möjligheter och utmaningar. Studien pekar på att det kan finnas olika möjligheter och utmaningar i praktiken för SMEs än vad tidigare forskning har uppvisat. Utmaningar som enligt teorin är vanligt vid användningen av affärssystem, fann vi i denna studie ej stämma då det förekom en mer positiva inställning till användandet av affärssystem än vad teorin tidigare visat. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie har två SMEs med väl inarbetade affärssystem studerats. Förslagsvis vore det intressant med en jämförande studie som belyser användningen av affärssystem i större företag där förutsättningarna är annorlunda i jämförelse med SMEs. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att belysa användningen av affärssystem och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas. Vidare bidrar studien med en ökad förståelse att personalens syn på affärssystem är en nyckelfaktor för ett effektivt användande.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan. Vårdnadshavare använder läroboken främst för förhör samt diskussion av innehållet.

Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik.   Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.    Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit).   Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former. De fästs i väggen med skruvar. När kuddarna mångfaldigas i olika konstellationer längs väggen, uppstår grafiska mönster. Tanken är att de ska sitta i varierande höjder för att alla ska kunna använda denna vilmöbel, även rullstolsburna personer ska kunna luta sig mot väggen när de sitter i stolen.

Studien har som övergripande syfte att undersöka unga tjejers användning av mobilapplikationen och det sociala nätverket Snapchat. Igenom tillämpning av kvalitativ metod har två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts bestående av 11 tjejer i åldern 14-24. Med tematisk kodning och bearbetning av empiri urskilde författaren fem centrala teman som studiens analys och resultatredovisning grundar sig på. Genom att lyfta fram informanternas uppfattningar kring Snapchat har författaren ämnat belysa i vilka syften som informanterna använder applikationen med utgångspunkt i teorin om Uses & Gratifications. Informanterna genomskådar inga nya behov utan de behov som skildras i analysen är snarare redan framväxta behov som informanterna kan tillfredsställa enkelt och snabbt via Snapchat då det är applikationens tekniska funktioner som formar informanternas behov. Det allomfattande syftet med denna studie har även varit att undersöka hur informanterna kommunicerar via applikationen. Författaren har studerat hur informanterna kommunicerar med kommunikationsformerna bild och text samt en kombination av dessa med utgångspunkt i de teoretiska begreppen anchorage och relais. Trots att bilden till en början uppfattades som det huvudsakliga enligt informanterna visade analysen på att det visuella i de flesta sammanhang tar hjälp av olika verbala uttryck. Det är mediekombinationen som blir en kommunikativ enhet. Utifrån studiens empiriska material har även spridningen av och acceptansen för Snapchat varit möjlig att undersöka. Med utgångspunkt i termer av Diffusion of Innovation Theory och Technology Acceptance Model upplevs applikationen ha en stor spridning i åldern 14-24 grundat på kombinationen av ansträngningslös användning och att användare kännetecknas av digitala infödingar. De yngre informanterna upplever emellertid fler fördelar med Snapchat. En lägre nivå av acceptans bland de äldre kan förstås utifrån att de fortfarande hellre väljer att använda andra sociala nätverk som präglas av andra åldersmässiga intressen och användarmotiv. Studiens analys pekade alltså framförallt på en högre grad av acceptans av Snapchat i åldersgruppen 14-15.

<p>Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.</p>

Feedback är en av nyckelstrategierna i bedömning för lärande och kan användas som ett redskap för lärande. Dock är feedback ur ett elevperspektiv relativt outforskat, trots att elevens förståelse av vad värdefull feedback är och vad det kan användas till är centralt i arbetet med bedömning för lärande. Denna litteraturstudie syftade till att sammanställa en forskningsöversikt över hur elever uppfattar och använder lärargiven feedback som stöd för sitt lärande, och utgick från frågeställningarna: hur uppfattar elever den feedback de får, samt hur använder elever den feedback de får? Metoden som använts är litteraturstudie som utförts på ett systematiskt sätt. Datainsamling har skett via databas-sökningar i SwePub, ERIC (Ebsco) och Teacher’s Reference Center och forsknings-underlaget har publicerats under 2010–2016. Studiens resultat pekar på att elevers uppfattningar om feedback påverkar hur de använder det till ett stöd för sitt lärande. Varierande faktorer såsom utrymme i undervisningen för elever att arbeta med feedback, språket som lärare använder när de förmedlar bedömning och feedback, elevens ålder, kön, förkunskaper och lärares förväntningar kan påverka både hur elever uppfattar och använder feedback till stöd för sitt lärande. / <p>Svenska</p>