The following study involve the issue of physical form in public parks and consequently how form is affecting the use of public parks. Subject of the study is that many public parks have the potential of attracting greater numbers of users than the physical form can allow, and that there’s physical aspects that contribute to how parks are used. A greater understanding of the topic and what further measures that can be taken to change the pattern of use in these places are also subjects of the study. These are important topics in the discussion of understanding and furthermore the improvement of public spaces for the use of spatial planners and other related professionals. The study involves observation of form and observation of use in the three chosen public parks of Strandbjörket, Spetsamossen and Linnéparken in Växjö Sweden. The analysis of the observation shows specific qualities but also flaws in the three parks and furthermore opportunities of improvement. The conclusion of the study also shows that additional research in the subject and further studies in the specific parks needs to be done for an improved understanding of the topic and a basis for strategies of improvement in the specific parks. / Följande arbete berör ämnet om offentliga parkers fysiska former och vidare hur dessa inverkar på hur platsen används. Att många offentliga parker har potentialen till att attrahera fler användare än vad formen möjliggör och att det finns fysiska aspekter som är starkt bidragande till hur parkerna används är frågor som undersökningen berör. En förståelse om ämnet och vidare vilka åtgärder som kan förändra användningen av dessa platser är också frågor som omfattas i undersökningen. Dessa frågor är viktiga för fysiska planerare och andra ansvariga yrkesutövare i diskussionen om ämnet och vidare i förbättringsarbetet av offentliga parker. Undersökningen innefattar att observera form och användning av de tre utvalda offentliga parkerna Strandbjörket, Spetsamossen och Linnéparken i Växjö. Analysen av observationerna visar på att tydliga kvalitéer och brister med tillhörande förbättringsmöjligheter förekommer i alla tre offentliga parker. Slutsatserna visar även på att vidare undersökningar inom ämnet och specifikt de tre utvalda parkerna kan vara till fördel för forskningen och bidra till att utgöra ett underlag för åtgärder till förbättring i de tre parkerna.

I Sverige finns inget krav på bygglov vid uppförande av en komplementbyggnad på fastighet med en- och tvåfamiljshus. Det förekommer många lagar och lagrum där komplementbyggnader omskrivs, men att tillämpa dessa i verkligheten anses till viss del vara svårare. När avstyckning av komplementbyggnad sker inom strandskyddat område ska förrättningslantmätaren avgöra hur stor påverkan förrättningen har på strandskyddslagstiftningen. Lagstiftningen anses svårtolkad när det gäller avstyckad komplementbyggnad både inom och utanför strandskyddat område. Detta kan leda till oklarheter kring vilka tillstånd som egentligen krävs samt att lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och byggnadsnämnden inte alltid är överens om vad som faktiskt är möjligt att genomföra. Därför ska frågan “Hur ser lagstiftningen ut och vilka tillstånd krävs när komplementbyggnad avstyckas inom och utom strandskyddat område?” utredas i detta examensarbete. Syftet med detta arbete är att undersöka hur denna problematik kan förenklas för att bespara både lantmäterimyndigheten samt sakägare tid och ibland även kostnader. Dessutom önskas det klargöras vilka regler och principer som gäller då en komplementbyggnad avstyckas som ligger inom strandskyddat område då detta idag anses tvetydigt enligt lagstiftningen. Målet med detta arbete är att bidra till ytterligare kunskap kring ämnet och genom det besvara frågor som idag förekommer gällande komplementbyggnader samt försöka finna ett enklare förhållningssätt kring information huruvida dessa problem ska lösas. I studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts. Nio intervjuer med verksamma inom området har genomförts där majoriteten bekräftade att det förekommer dilemman i dessa frågor. Vidare har fem förrättningsakter och åtta domar studerats, sammanfattats och sedan analyserats. I slutsatsen fastställs att problematiken kring lagstiftningen har funnits länge och fortfarande finns. Det förekommer efterfrågan kring tydligare lagstiftning med önskan om att det ska underlätta för både verksamma och fastighetsägare. Lagstiftning och olika intressen mellan myndigheter samt bristfälligt samarbete försvårar i vissa fall processen ytterligare.

Digitalisering i utbildningen är användningen av digital teknik, vilket inkluderar datorer, mobila enheter, internet och mjukvaruapplikationer för att undervisa elever. Även om digitalisering i utbildningen har använts i många decennier, är detta första gången i och med Coronapandemin som olika teser prövas om digitalisering. När Coronapandemin tvingade över 190 länder att stänga sina skolor och byta till distansutbildning innebär det att fler än 85 % av eleverna över hela världen hamnade utanför den vanliga skolan i oktober 2020. Digitala verktyg kan hjälpa oss att överbrygga de utbildningsklyftor som har skapats av pandemin. Däremot behöver de användas med noggrann vägledning av lärare för att vara effektiva.   Det handlar inte bara om utrustning och teknologier, utan hur befintliga teknologier och verktyg hanteras och används. Vilka möjligheter och utmaningar finns genom användningen av digitala verktyg i undervisningen? Det finns olika studier som handlar om digitaliseringen av den svenska skolan. Tidigare forskning visar att användningen av digitala verktyg i undervisningen har ökat. Det som belyses i den här studien är hur lärare i ämnet företagsekonomi använder digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar som de ser med användningen av digitala verktyg.  För att kunna undersöka detta valdes kvalitativ forskning i form av intervjuer som forskningsmetod.  Resultaten visar att lärarna anser att digitala verktyg hjälper dem att variera undervisningssätt, visualisera lektionsinnehållet och inkludera fler elever. Däremot finns det också en del utmaningar med användningen av digitala verktyg i ämnet företagsekonomi i gymnasiet.  Studien fokuserar på lärarnas syn, tankar och erfarenheter om digitala verktyg i undervisningen. Det skulle därför behövas fler studier kring hur eleverna tänker om användningen av digitala verktyg i undervisningen.

Användandet av digitala verktyg har ökat under det senaste decenniet och är idag en del av vår vardag. Digitala verktyg innefattar mobiltelefoner, lärplattor, datorer, tv-apparater, projektorer etc. Dessa verktyg är vanligt förekommande ute på våra förskolor. Denna studie bygger på en meta-analys av hur ett urval studentuppsatser behandlarförskollärares användning av digitala verktyg i förskolan samt vilka faktorer som framkommer som betydelsefulla för studenterna gällande förskollärarnas användning av digitala verktyg. Metoden som användes vid datainsamlingen var meta-analys för att sammanställa tidigare studentuppsatser publicerade i databasen DiVA. Sökningen avgränsades till studentuppsatser publicerade mellan 2010–2020 vid Högskolan i Gävle. Granskning av uppsatserna genomfördes för att de skulle vara relevanta för studien. Av de valda studentuppsatserna skapades en databas som redovisar författarna, publiceringsår, utgivare, databas, syfte, metod, urval, bortfall, resultat och slutsats. Meta-analysen av uppsatsernas resultat visar att förskollärare främst använder sig av lärplattan för dokumentation, undervisning och planering. Majoriteten av förskollärarna i de studerade texterna anser att digitala verktyg ska ses som ett komplement i verksamheten. Vidare belyser studentuppsatserna en uppfattning om vikten av att vara närvarande vid barnens användning av digitala verktyg för att verktygen inte ska användas felaktigt. Uppsatserna visar även att förskollärarens attityd har en avgörande betydelse för användningen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis, enligt studentförfattarna efterfrågar förskollärarna mer digitala verktyg. Diskussionen belyser hur innehållet i studentuppsatserna kan kopplas mot tidigare forskning där uppsatsernas sammanlagda resultat indelades i olika teman.

Denna studie har som syfte att utforska i vilka situationer som elevers säkra användning av digital teknik i fritidshemmet förebyggs och hanteras. Studien har använt sig av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ undersökningsdesign. Informanterna i studien har varit verksamma fritidslärare och intervjuerna spelades in och transkriberades. Urvalet som studien har använt sig av var målstyrt urval samt ett kedjeurval.  Resultaten analyserades med hjälp av en innehållsanalys och Gidlunds (2022) tre dimensioner av digitalisering. För att få en förståelse kring undervisning och lärande kring digital teknik användes det sociokulturella perspektivet. De begrepp som användes var mediering, Schaffolding, appropriering och proximala utvecklingszonen. Resultaten av undersökningen visar på fritidslärarnas upplevelser kring undervisning av säker användning för elever i fritidshemmet. Fritidslärarna menar att de behöver undervisa om säker användning och källkritik både på internet och på sociala medier då det är något som blir mer och mer populärt hos eleverna på fritidshemmet. De använder sig av olika metoder i arbetet med säker användning som exempelvis restriktioner, undervisning om källkritik. Diskussioner med både elever och vårdnadshavare kring användandet av digital teknik och det som finns att se på dessa är också ett vanligt arbetssätt. Studien bidrar med en bild av hur fritidslärare arbetar med säker användning och sociala mediers i relation till undervisning på fritidshem.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen. I uppsatsen diskuteras därför hur nya medier, bland annat genom diskussionsforum på nätet, kan skapa interaktion och dialog mellan kollegor för att ta tillvara på den kunskap som genereras i dessa praktikgemenskaper. Utifrån den litteratur som ligger till grund för forskningsöversikten görs det gällande att nya medier kan bidra till att skapa ett lärande hos mottagarna, som i sin tur leder till ett användande av utvärderingars rekommendationer.

Många barn tillbringar större delen av sitt vardagsliv i förskolans inomhusmiljö, därför är det viktigt att miljön är anpassad för förskoleverksamheten. Det är betydelsefullt att det sociala livet på förskolan och den fysiska inomhusmiljön samspelar. Ett problem gällande detta är att det finns knapphändigt med forskning på området gällande förskolors fysiska inomhusmiljö och hur den påverkar verksamheten. Inte heller i Läroplanen för förskolan (1998, rev. 2016) finns riktlinjer för hur den fysiska inomhusmiljön ska utformas. Ett annat problem gällande den fysiska inomhusmiljön är att en dålig planlösning ställer högre krav på pedagogerna, då får de lägga mer tid på miljön än på barnen. Syftet med vår studie är att analysera och problematisera förskoleverksamhetens lokaler samt användningen av dem. Vi vill även belysa och diskutera fyra förskollärares och en pedagogistas synsätt på den fysiska inomhusmiljön. Vi har i denna studie valt att använda oss av det Miljöpsykologiska perspektivet med begreppen miljöestetik och miljöstress (Björklid & Fischbein, 2011) för att få en syn på miljöns samspel med människan. Även Hillier och Hansons (1984) teori, Space syntax, med begreppen distributedness och non-distributedness, som vi översatt till sammankopplande rum och ej sammankopplade rum, har vi använt för att beskriva förskolornas planlösning. I denna studie använder vi oss av en kvalitativ metod (Alvehus, 2013) där vi genomfört icke-deltagande observationer samt använt oss av rundvandringsmetoden (Berg och af Klercker, 1982) Intervjumetoden vi använde oss av var intervjuer med semistrukturerade frågor (Patel & Davidsson, 2011). Observationerna ägde rum på två olika förskolor och intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och en pedagogista. I resultatet av studien konstateras det att miljön är ett stort och viktigt begrepp i en förskoleverksamhet. Samtliga förskollärare och pedagogistan i studien påpekar också vikten av att låta barnen vara delaktiga i förändringsprocesserna av inomhusmiljön. Det kan också konstateras att miljö är något som förskollärarna upplever som svårt att arbeta med och det är svårt att få till den perfekta miljön, som intresserar och utmanar alla barn på avdelningen.

I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras. Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta. Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.

I den här uppsatsen undersöker vi hur en publik bestående av boxare uppfattar boxning på film och i andra medier. Avsikten med undersökningen är att belysa hur boxarna relaterar sitt eget utövande till representationer av sporten i media, och vad sorts kunskap en idrottsaktiv publik på detta sätt kan göra synlig för producenter av mediesport. För att undersöka frågorna har vi intervjuat fem aktiva boxare/tränare i Sverige. Resultatet visar att boxarna så som experter är kritiska till hur medier gestaltar det tekniska utövandet av deras sport, men att de samtidigt förstår mediernas behov av att förenkla och dramatisera presentationen av sporten för en bredare publik. En slutsats i uppsatsen är att framtida producenter av mediesport bör finna en balans mellan en alltför verklighetsnära och en alltför dramatiserad skildring av en sport.

Bakgrund: Artificiell intelligens är en samling tekniker som har förmåga att visa människoliknande drag. Användning, investering och utveckling av AI ökar och hoppas kunna lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. I takt med denna utveckling behöver sjuksköterskan mer förståelse för hur AI fungerar och kan användas.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka användningen av artificiell intelligens i sjuksköterskans omvårdnadsarbete på sjukhus.  Metod: Litteraturstudien har utgått från Rosén (2023) granskningsprocess för en systematisk litteraturstudie. Två databaser användes, CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen utfördes enligt PRISMA flödesdiagram. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Forsberg och Wengström (2020) granskningsmallar. Resultatet är baserat på åtta artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras enligt tre teman; Upptäcka förändringar i hälsotillstånd, Socialt stöd samt Undervisa och informera. Slutsats: I resultatet framkommer det att användningen av artificiell intelligens kan upptäcka hälsoförändringar som fall och trycksår, minska risken för återinläggningar och läkemedelsbiverkningar samt tidigt identifiera sepsis. Artificiell intelligens kan användas som socialt stöd samt i information och undervisningssyfte.