Ett sätt att tillgängliggöra organisatorisk information och kunskap är att använda ett informationssystem som Knowledge Management System, fortsättningsvis förkortat till KMS eller KM System. Potentiellt kan kontinuerlig användning och särskilt utökad användning av informationssystem bidra till bättre arbetsprestanda, vilket skulle kunna öka produktiviteten och förbättra företags förmåga att konkurrera på marknaden. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att undersöka de variabler vilka kan få användare att gå från kontinuerlig användning av KMS till utökad användning av KMS. Efter genomförd litteraturstudie har en litteraturbaserad analysmodell utformats. Till studien har en kvantitativ metod valts. Analysmodellen har legat till grund för en enkätundersökning. Enkäten skickades till anställda inom ett finansiellt tjänsteföretag vilka har tillgång till och använder ett KM-system. 28 respondenter besvarade enkäten. Resultatet av enkätunder- sökningen har analyserats deskriptivt samt testats med hjälp av mjukvaran SmartPLS. Studiens viktigaste slutsatser är att subjektiv norm har ett positivt samband till utökad användning och att kontinuerlig användning förmedlar förhållandet mellan utökad användning och dess oberoende variabler. Således kan variablerna subjektiv norm och kontinuerlig användning få användare av KMS att gå från kontinuerlig till utökad användning. Det går inte att påvisa någon modererande effekt mellan användarnas personliga variabler (demografiska data som ålder, utbildningsnivå med mera) och kontinuerlig och utökad användning.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som behandlar IKT-verktyg och dess inverkan på grundskolans undervisning. Studien bygger på en analys av sex stycken lärarintervjuer där lärarna utifrån sina erfarenheter och perspektiv ger en tydligare bild av de positiva och negativa aspekterna av surfplattans användning i grundskolans undervisning. Den syftar även på att analysera och synliggöra elever som eventuellt kan gynnas eller missgynnas av att ha en surfplatta i sin undervisning. Studien belyser olika påverkansfaktorer till IKT-användningen, exempelvis lärares IKT-kompetens, lärares attityder, IT-infrastrukturen och vikten av skolans IKT-pedagog. Studiens resultat visar på att IKT-verktyg ska ses som ett komplement till vanlig traditionell undervisning. Det ska finnas en balans där den traditionella undervisningen kan utvecklas och bli bättre med IKT-verktygets hjälp. IKT-verktyg såsom surfplattan ger lärare en möjlighet att använda sig av andra metoder i sin undervisning som kan bidra till att inkludera fler elever i undervisningen. Vidare så visar studiens resultat att surfplattan kan bidra med en ökad studiemotivation för elever och den visar på vikten av att arbeta med 21st century skills där eleverna får utveckla kunskaper som är viktiga arr behärska inför framtiden. Sammanfattningsvis, så innebär ett arbete med 21st century skills att göra den digitala tekniken till en naturlig del i vardagen och att lära inför framtiden.

No description available.

Bakgrund: Bandet mellan hund och människa har visat sig vara betydelsefullt och det har redan tidigt visats att de har hälsofrämjande effekter på människor. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och om hundar kan göra detta så talar det för att det finns utrymme för dem att användas i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur hundar kan användas i vården och vilka effekter de har på patienter. Metod: Denna studie är utformad som en litteraturöversikt. Författarna har sökt efter vetenskapliga artiklar som svarar på syftet via databaserna Cinahl COMPLETE och PubMed. Författarna valde tolv artiklar till resultatet som analyserades genom att författarna läste dem både separat och gemensamt samt identifierade teman och subteman. Resultat: Analysen avseende användning av hundar i vården resulterade i två teman: Aktivitet och Närvaro. Temat Aktivitet beskriver hur hundar används i aktiviteter som är specifikt utformade för ett syfte. Temat Närvaro beskriver hur man har använt hundar som sällskap, där aktiviteten inte varit styrd men man har sett fördelar med bara hundens närvaro. Analysen avseende effekten hundar i vården har på patienter resulterade i tre teman: Fysisk hälsa, Psykisk hälsa samt Patientdeltagande. Dessa beskriver effekter som hundarna har haft på patienter. Dessa har uteslutande varit positiva. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor och svagheter med tillvägagångssättet i metoden diskuteras under Metoddiskussion. Under Resultatdiskussion diskuteras resultaten som har varit övervägande positiva för användningen av hundar i vården men i vissa fall var resultatet svagt. / Background:The bond between humans and dogs has shown to be important. Early studies have shown that they have health-promoting benefits on humans. The nurse’s role includes promoting health and if dogs can do so then that would suggest that we should use them in clinical care. Aim: The aim of this literature review is to investigate how dogs can be used in clinical care and what effects they have on patients. Method: This study was designed as a literature review. The authors searched for scientific articles which addressed the aim of the study, by using the databases Cinahl COMPLETE and PubMed. The contents of the articles were then analysed by reading them both individually and jointly and themes and subthemes were identified. Results: The analysis regarding the use of dogs in clinical care resulted in two themes: Activity and Presence. The theme Activity describes how dogs were used to carry out activities that were specifically designed for a particular purpose. The theme Presence describes how dogs have been used as company, where the activities were not particularly structured but the dogs had a positive impact just by being present. The analysis regarding the effect dogs in clinical care have on patients resulted in three themes: Physical health, Psychological health and Participation. These describe the effects that the dogs have had on patients. These were exclusively positive. Discussion: The strengths and weaknesses of the method of this review are discussed in the section Method discussion. In the section Results discussion, the results are discussed. They have been primarily positive to the use of dogs in clinical care; however, in some cases the results were faint.

Bröd är något människan har ätit länge och som setts som en basvara. Det har också varit en statussymbol förr i tiden då det främst var kungligheter som hade tillgång till de finaste bröd av vete. Numera är bröd något de flesta äter till vardags samt till högtid, hemma och på restaurang. Kavring och tunnbröd är två klassiska bröd som anses har haft stor inverkan i Götalands och Norrlands brödhistoria. Syftet med denna studie var att undersöka vad kavring och tunnbröd har för användning i nutid i Malmö stad och Umeå tätort för att se hur det skiljer sig från förr. För att uppnå ett resultat och svara på syftet har kvantitativa metoder såsom strukturerade observationer, the critical incident technique samt information om försäljning från affärerna använts. Detta har gjort att studenterna lyckats styrka de resultat som nåtts och kunnat öka tillförlitligheten och äktheten i arbetet. I Malmö visade det sig att de som tog kavring använde det till smörgås och lika många använde det i vardagen som vid högtider. Vad gäller mjukt tunnbröd i Malmö så var det vanligast att använda det till måltiderna frukost och mellanmål, där smörgås var största användningsområdet. I Umeå var det en människa som tog kavring och denne använde det till smörgås vid frukost i vardagen. Mjukt tunnbröd i Umeå var något de flesta av deltagarna använde till frukost och att göra smörgåsar. Majoriteten svarade att de använde det i vardagen men fanns även några som svarade högtid som till exempel födelsedag. Det hårda tunnbrödet var störst i Umeå där många av deltagarna svarade att de vuxit upp med brödet och att det alltid var en del av vardagen. I Malmö används kavring till sill och oftast i samband högtider medan tunnbröd används till smörgås i vardagen. Kavring i Umeå utifrån denna studie används främst som smörgås i vardagen medan tunnbrödet var vanligt förekommande vid högtid och vardag. Som smörgås, till maten och som efterrätt är några användningssätt av tunnbröd som idag förekommer i Umeå tätort. / Bread has been a primary source of food in households for a long time. In the 16th century bread made of wheat was considered a high-status bread mostly because it was consumed only by royals. Nowadays bread is something most of the people eat every day but also at weekends and holidays, at home or in restaurants. The sweet rye bread from the south and the flatbread from the north are classical breads that has influenced the history of bread in the two provinces Norrland and Götaland. The aim with this study were to examine how the traditional sweet rye bread and flatbread are used today in the cities of Malmö and Umeå. To be able to fulfil the aim of this study the students have used a quantitative method such as structured observation, the critical incident technique as well as sales numbers from the previous year from each store. In Malmö sweet rye bread were used for sandwiches and with pickled herring. Equally used in holidays and regular weekdays. Flatbread in Malmö where mostly used for breakfast or as a snack. One person in Umeå chose sweet rye bread and used it as a sandwich at breakfast. Soft flatbread was widely used at breakfast as sandwiches in Umeå. Most the participants used the bread at weekdays but some of them ate it at holidays. In Umeå the hard flatbread was the most common bread among the participants. Several of them answered that the hard flatbread was a part of their childhood and upbringing and therefore a given product to have at home. In Malmö the usage of sweet rye bread is mostly with pickled herring, usually combined with holidays while the flatbread is something that people eat at weekdays as a sandwich. Sweet rye bread in Umeå based on this study shows that its most common as a sandwich at weekdays while the flatbread were common both at the holidays and the weekdays. As a sandwich, with your meal and as a dessert are some of the ways the flatbread is used in Umeå today.

Under lärarutbildningen har vi uppmärksammat hur digitala verktyg kan användas inom skrivundervisningen. Det bidrog till ett intresse för att undersöka hur olika digitala verktyg kan vara gynnsamma inom elevers skrivutveckling. Vidare har vi uppmärksammat en digital kollaboration mellan verksamma lärare genom lektionstips som finns tillgängliga på olika hemsidor. Därav valde vi att undersöka hur dessa lektionstips beskriver användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen. Syftet är att undersöka på vilka sätt digitala verktyg används inom skrivundervisningen i årskurs F - 3. Undersökningen genomförs genom textanalys av lektionstips som finns tillgängliga på en specifik hemsida. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar: Vilka uttalanden kan utläsas om digitala verktyg i skrivundervisningen? Hur beskrivs användandet av digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka tips ges på digitala verktyg i skrivundervisningen? Vilka förhållanden kan påverka digitala verktyg i skrivundervisningen? Urvalet av lektionstips har genomförts genom en granskning av tillgängliga lektionstips från hemsidan lektionsbanken.se. Därefter genomfördes textanalysen utifrån teorin om praktik och praktikarkitekturer. Resultatet av vår textanalys har visat på vilka uttalanden tipsare har om digitala verktyg i skrivundervisningen. De har bland annat uttalat hur digitala bilder eller musik kan bidra till elevers inspiration. Vidare har resultatet visat på hur digitala verktyg används i skrivundervisningen. De olika verktygen har använts vid introduktion, under och i slutet av skrivundervisningen. Därefter har resultatet visat på relationer i lektionstips mellan lärare och till styrdokument. Av detta kan vi se ett kollegialt lärande i lektionstips genom ytterligare tips på digitala verktyg, undervisningsmetoder eller andra länkar till verksamma lärare. Slutligen visar resultatet av textanalysen hur praktikarkitekturerna, det vill säga de yttre arrangemangen möjliggör eller hindrar hur digitala verktyg används i skrivundervisningen.

The purpose of this thesis is to investigate what functions the public library has for parents of small children. If and how they make use of the library and what their opinion is about it. The research questions are: Which functions does the public library have for parents of small children? How do parents of small children use the library and what opinion do they have about it? Which factors have an impact on the parents of small children and how do they influence their use of and opinion about the public library and the functions of the library? The theoretical approach is based on Henrik Jochumsen and Casper Hvenegaard Rasmussen’s model of the social room and the lifestyles and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model of the public library’s functions. To answer our research questions we have made seven qualitative interviews with parents of small children. The study showed that the parents use the library frequently and that they for instance borrow children’s books, films, CDs, computer games and take part in story-times. The parents are generally satisfied with the library. The public library has a function as a cultural center, knowledge center, information center and social center to the parents. Examples of the factors that affect the parents are: the children’s age, ethnicity, level of education, profession, number of children, other sources than the library, if they are first time parents, previous experiences of library, the role of parenthood, personal preferences and access to Internet at home. / Uppsatsnivå: D

This paper deals with how people use public libraries. An attempt is made to distinguishbetween different user groups on the basis of how they use the library. The roles of thelibrary in relation to its users are also discussed.The paper is based on a user study with the cooperation of 195 users. The user studywas carried out at the Public Library of Alingsås 1994. As material for comparisonsimilar studies from Sweden, but even from Denmark, have been used. The user groupswere divided into different categories according to Geir Vestheim's study "Folkebiblioteki forvandling", 1992 [Public libraries in change].The paper brings forward that using the library and its stock on location is common inseveral of the user groups. This appears as a hidden utilization of the library in traditionalstatistical datas. Students on different levels are a growing group in the utilizationof the public libraries.

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>

<p> In his book <em>Wittgenstein on Rules and Private Language </em>(1982)<em> </em>Saul Kripke claims that Wittgenstein argues for a certain form of scepticism in his book <em>Philosophical Investigations </em>(1953), namely a new form of philosophical scepticism, a result of Wittgenstein´s idea of language as language games. Nihilism, scepticism of meaning or of concept, constitutive scepticism are other commentators´<em> </em>different names of the same phenomenon. The philosophy of Wittgenstein accounts for how our words, including the words of mathematics, have no meaning and there are no a priori justified objective facts as to what I mean about a word. We follow the rules blindly and without justification. We are unable to find any facts against this proposal. Like a ´sceptic´ Wittgenstein denies the ´superlative fact,´ a fact supposed to give an a priori justification to our words. The consensus of a language community is enough to give meaning and assertions to what we in ordinary language call facts, but objective facts in logical meaning a priori, do not exist, a sceptical view in Kripke´s interpretation. Wittgenstein rejects explicit scepticism, but Kripke thinks Wittgenstein did not want to repudiate common belief as a common sense philosopher.</p><p>This paper ´Wittgenstein and Scepticism´ says that Wittgenstein certainly denies ´superlative fact´, but his reason was founded on conclusions from his investigation of grammar and language, which we use and misuse according to what we want, not to how it <em>is</em>. We demand that logic ought to be absolute, general and consistent, but there is no such logic a priori. Wittgenstein thinks we have to stick to reality and facts of experience. Facts a priori are very convincing facts, but they are not ´sublime´ in a logical metaphysic way. Logic is not rejected and the philosophy of logic uses the same words as common language. Logic has a normative function in our language. We learn words and rules in a certain context and use them in certain situations. How we use the word tells us the meaning of the word and the correct understanding. Our following the rules depends on how they work in real life.</p> / <p>I <em>Wittgenstein on Rules and Private Languages</em> (1982) hävdar Saul Kripke att Wittgensteins resonemang i <em>Filosofiska undersökningar </em>(1953) leder till en speciell  form av skepticism, en filosofisk skepticism, en konsekvens av Wittgensteins uppfattning om språket som språkspel. Nihilism, meningsskepticism, begreppsskepticism, konstitutiv skepticism är andra kommentatorers beteckningar. Wittgensteins filosofi visar att språkets ord, inklusive matematikens ord, saknar mening och inga rättfärdigade objektiva a priori fakta finns om vad jag menar med ett ord. Vi följer språkets regler blint och som det passar oss Argument saknas för att vederlägga  detta påstående. Som en skeptiker förnekar Wittgenstein filosofins "superlative fact", som förmodas ge en a priori grund för vad jag menar med ett ord. En språkgemenskaps konsensus ger dock orden mening och bekräftar vad som i vanligt språk kallas fakta, men objektiva fakta i logisk mening, fakta a priori saknas, d.v.s. en skeptisk uppfattning, enligt Kripkes tolkning Att Wittgenstein själv tar avstånd från skepticismen beror på att han inte vill bryta med den allmänna uppfattningen om fakta och  mening.</p><p>Uppsatsen "Wittgenstein och skepticismen" visar att visserligen överger Wittgenstein "superlative fact", men detta är ett resultat av hans grammatiska undersökning av språket, vilket vi brukar och missbrukar för våra syften, inte som det <em>är</em>. Vi önskar och fordrar att logiken ger oss ett absolut, generellt och beständigt svar, men ett  sådant svar kan inte logikens a priori ge. Wittgenstein menar att verkligheten och erfarenhetsfakta är vad vi har att hålla oss till. A priori fakta är enligt Wittgenstein mycket övertygande fakta, men inte i den "sublima" logikens metafysiska mening. Logiken förkastas inte, ty logikens filosofi talar inte om ord i någon annan mening än vi gör i det vanliga livet. Logiken har en styrfunktion i språket. Orden lärs in i ett sammanhang och används i ett sammanhang. Användningen av ordet visar om ordets mening är korrekt uppfattad. Vi följer regler efter hur de fungerar i en verklighet</p>