No description available.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks idrottslärares friluftsundervisning, på skolor i nordvästra Götalandsregionen. Studiens centrala frågeställningar är att undersöka vilka; attityder och erfarenheter, ramar, samt didaktiska tillvägagångsätt, som råder i friluftsundervisningen, och syftet är att undersöka friluftsundervisningens samband med dessa. I studien framkommer det bland annat att: Lärarna har liknande attityder och erfarenheter till friluftsliv, samt att deras syn verkar ha präglats av erfarenheter i senare åldrar. Lärarna är förhållandevis nöjda med de konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar som finns, men uppfattar samtidigt att dessa ramar är faktorer som påverkar friluftsundervisningen i hög grad. Lärarna försöker prioritera ämnesområdet friluftsliv i högre grad än tidigare, men de har lite olika didaktiska tillvägagångssätt. För att ta reda på detta används kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod, där fem olika lärare på fem olika skolor, i nordvästra Götaland, har intervjuats. Studien förankras i tre teoretiska utgångspunkter; habitusteori, ramfaktorsteori och didaktik. / In this qualitative interview study PE-teachers perceptions of outdoor teaching in schools in the North-West region of Götaland, in Sweden, were examined. The following key issues were examined; attitudes and experiences, frameworks, as well as didactic approach, which prevails in outdoor education, and the aim was to investigate outdoor education related to these factors. The study reveals, among other things, that: The teachers have similar attitudes and experiences for outdoor recreation. Their vision seems to have been marked by experiences in later ages. The teachers are relatively satisfied with the constitutional, organizational and physical frameworks of today, but that those frames are factors that affect outdoor teaching. The teachers try to prioritize the field of outdoor activities to a greater extent than in the past, but they have slightly different didactical approaches. In order to investigate these issues, qualitative and semi-structured interviews were used as a method for data collection. Five different teachers at five different schools, in North-West of Götaland, has been interviewed. The study was anchored in three theoretical frameworks; habitus theory, frame factor theory and didactics.

Syftet är att undersöka pedagogers uppfattning av krishanteringen i förskolan under covid-19 pandemin genom en analys av den psykosociala arbetsmiljön. Mätmetoden skapades av QPSNordic och diskuteras utifrån ett ramfaktorsteoretiskt perspektiv. Frågeställningarna för studien lyder: Hur skattar pedagogerna sin psykosociala arbetsmiljö under denna krishantering? Vilka åtgärder upplever pedagogerna de behöver i den psykosociala arbetsmiljön för att lyckas med krishanteringen, och på vilken teoretisk begreppsnivå är det aktuellt? Finns det skillnader i pedagogers upplevelse av covid-19 pandemi krishantering i förskolan med hänsyn till tidigare forskning om detta fenomen i andra länder? Begreppen arbetsnivå, social- och organisationsnivå samt individnivå i ramfaktorteorin diskuterades med resultatet att pedagogernas psykosociala arbetsmiljö har påverkats mest i den grad av kontroll pedagoger upplever att de har över sitt arbete. Arbetsnivån var negativ, social- och organisationsnivån var positiv och individnivån hade ingen korrelation med den upplevda krishanteringen. Flera tog upp den förändring förskolan har genomgått på grund av pandemin och att de förändrade förutsättningarna innebär att den pedagogiska verksamheten har fått göra restriktioner på plats jämfört med internationellt som stängde ner verksamheterna eller utförde det distans. / The purpose is to investigate educators' perception of crisis management in preschool during the Covid-19 pandemic through an analysis of the psychosocial work environment. The measurement method was created by QPSNordic and is discussed from a frame factor factor theoretical perspective. The questions for the study are: How do educators evaluate their psychosocial work environment during this crisis management? What measures do the educators experience they need in the psychosocial work environment to succeed in crisis management, and at what theoretical level of concept is it relevant? Are there differences in educators' experience of Covid-19 pandemic crisis management in preschool with regard to previous research on this phenomenon in other countries? The concepts of work level, social and organizational level and individual level in the frame factor factor theory were discussed with the result that the educators' psychosocial work environment had mostly been affected to the degree of control educators felt they had over their work. The work level was negative, the social and organizational level was positive, and the individual level had no correlation with the perceived crisis management. Several mentioned the change the preschool had undergone due to the pandemic and that the changed conditions meant that the educational activities have had to make restrictions in place compared to internationally, which closed the activities or performed it remotely.