Digitaliseringen påverkar det mesta i samhället, så även i skolan och i lärarrollen. Syftet med studien var att undersöka matematiklärarnas IKT-uppfattning, IKT-användning och IKT-kompetens för att undervisa elever i matematiksvårighet. En tvärsnitts kvantitativ studie genomfördes via en webbaserad enkät. Genom ett bekvämlighetsurval skickades enkäten till 205 matematiklärare i Sverige varav 85 svarade. Resultatet visade att lärarna hade mycket god tillgång till IKT, var positivt inställda till tekniken och använde IKT-verktygen i tillräcklig omfattning för alla elever. Men inga signifikanta samband mellan tillgång till IKT-verktyg, lärarnas IKT-uppfattning och lärarnas IKT-användning hittades. Studien visade också att dålig tillgång till IKT-support samtidigt som lärarna uppgav bristfällig kompetens i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesdidaktik, riskerar att äventyra de förväntade goda resultaten.

No description available.

No description available.

ICT, i.e. information and communication technology, is today an important part of the society. ICT tools are used in many different aspects in the everyday life, for example to perform transactions in the bank or to stay in touch with relatives and friends. Not long ago, ICT also became important in the world of school. Many schools have been equipped with ICT tools, like for example a virtual learning environment, laptops for teachers and pupils or smartboards, and many other schools are planning to. Meanwhile, the teachers are trying to catch up with the development and integrate the newly introduced technology in their work. Development in this area is requested in order to not let the teachers’ ICT literacy fall behind. Therefore, the teachers’ ICT literacy in relation to the use of ICT has been studied within the frame of this thesis. The aim of this study is to increase the understanding of what significance teachers’ ICT literacy may have for the organization of teaching in mathematics at three senior high schools in Stockholm during the academic year 2013/2014. The study was carried out by setting up interviews with mathematics teachers, attending one of their mathematics lessons for observation and handing out a questionnaire to the pupils at the lesson. The results obtained were analyzed and interpreted based on previous research in the area of ICT and learning and pedagogy. With the results obtained it appears that ICT tools may work as a support for pupils learning if the teachers know how and when to use the tools in their teaching. It is not enough that the teachers only work with ICT tools, but the use of ICT tools must be adapted to the pupils and with focus on their learning. In addition to that, the teachers’ ICT literacy differs in some extent. Some teachers mastered the use of ICT tools generally, for example by using computer programs, while other teachers also had knowledge of a computers’ functions and they could create programs. The teachers’ also used ICT tools in different extents. Meanwhile, it is clearly shown that their use of ICT tools is similar in the sense that the tools are used as substitutions for other existing tools, but with possible functional improvement. Since the teachers’ ICT literacy did differ while their use of ICT tools were the same, the fact that a teachers’ ICT literacy does not necessarily have significance for the organization of the mathematics teaching has been drawn as a conclusion, even though Skolverket have concluded something else in their evaluation. / IKT, dvs. informations- och kommunikationsteknik, är en viktig del i vårt samhälle idag. IKT-redskap används i många olika avseenden i vardagslivet, t.ex. till att genomföra transaktioner på banken eller hålla kontakten med släkt och vänner. För inte särskilt länge sedan blev IKT en viktig del även i skolans värld. Många skolor har utrustats med IKT-redskap, som t.ex. en lärplattform, bärbara datorer till lärare och elever eller smartboards, och många andra är på väg att göra det. Samtidigt försöker lärarna hänga med i utvecklingen och integrera den nyinförda tekniken i sitt arbete. Kompetensutveckling inom området efterfrågas för att lärarnas IKT-kompetens inte ska halka efter. Inom ramen för detta examensarbete har därför lärarnas IKT-kompetens i relation till användningen av IKT studerats. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad lärares IKT-kompetens kan ha för betydelse för organiserandet av undervisningen i matematik i tre gymnasieskolor i Stockholm under läsåret 2013/2014. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med matematiklärare, observationer som utfördes på en av deras matematiklektioner och enkät som besvarades av eleverna på den lektionen. De resultat som erhölls analyserades och tolkades utifrån tidigare forskning inom ämnet IKT och lärande samt pedagogiska teorier. Med de erhållna resultaten visar det sig att IKT-redskap kan fungera som stöd för elevers lärande om lärarna vet hur och när de ska använda redskapen i sin undervisning. Det räcker inte med att lärarna kan arbeta med IKT-redskapen, utan användningen av IKT-redskap måste anpassas efter eleverna och med deras lärande i fokus. Dessutom visar det sig i resultaten att lärarnas IKT-kompetens skiljer sig i någon grad från varandra. En del lärare visade endast på generell behärskning av IKT-användning, som att t.ex. arbeta med datorprogram, medan andra lärare även hade kunskaper om datorers funktioner och kunde programmera. Lärarna använde även IKT i olika stor utsträckning i sin undervisning. Samtidigt framgår det i studien att deras användning av IKT-redskap är likartad i den bemärkelsen att redskapen används som ersättare till andra redan befintliga redskap, fast med eventuell funktionell förbättring. Då lärarnas IKT-kompetens skiljde sig, samtidigt som användningen av IKT var likartad, så har slutsatsen dragits att en lärares IKT-kompetens inte nödvändigtvis har betydelse för organiserandet av matematikundervisningen. Detta trots att Skolverket har i sin utvärdering konstaterat annat.