Digitaliseringen påverkar det mesta i samhället, så även i skolan och i lärarrollen. Syftet med studien var att undersöka matematiklärarnas IKT-uppfattning, IKT-användning och IKT-kompetens för att undervisa elever i matematiksvårighet. En tvärsnitts kvantitativ studie genomfördes via en webbaserad enkät. Genom ett bekvämlighetsurval skickades enkäten till 205 matematiklärare i Sverige varav 85 svarade. Resultatet visade att lärarna hade mycket god tillgång till IKT, var positivt inställda till tekniken och använde IKT-verktygen i tillräcklig omfattning för alla elever. Men inga signifikanta samband mellan tillgång till IKT-verktyg, lärarnas IKT-uppfattning och lärarnas IKT-användning hittades. Studien visade också att dålig tillgång till IKT-support samtidigt som lärarna uppgav bristfällig kompetens i samspelet mellan teknik, pedagogik och ämnesdidaktik, riskerar att äventyra de förväntade goda resultaten.

Digitala verktyg är ett aktuellt samtalsämne i den svenska förskolan då en reviderad version av läroplanen för förskolan börjar gälla 1 juli 2019. I den kommande läroplanen lyfts för första gången orden digitala verktyg som något förskolan ska arbeta med. Våra erfarenheter säger oss att det finns verksamma pedagoger som inte har kompetensen eller intresset att arbeta med de digitala verktygen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger beskriver användandet av digitala verktyg i förskolan samt pedagogers inställning till användandet av digitala verktyg. För att synliggöra pedagogernas åsikter kring ämnet utifrån studiens syfte och frågeställningar har metoden fokusgruppsintervju använts. Fyra respondenter deltog under intervjutillfället och materialet analyserades av oss båda. Utifrån respondenternas svar identifierades tre kategorier som presenteras i resultatet: Pedagogers inställning till digitala verktyg, Hur de digitala verktygen används och Vad pedagogerna anser sig behöva i sitt arbete med digitalaverktyg. I resultatet synliggörs det att respondenterna är positiva till att digitala verktyg finns i förskolans verksamhet. Det uttrycks att användandet av de digitala verktygen i förskolan dock påverkas av pedagogers intresse, ålder och rädsla. Den största påverkande faktorn anser respondenterna är kompetensen hos många pedagoger. En ekonomisk bidragande faktor nämns också. Forskningen lyfter, likt det som beskrivs i inledningen och det som framkommer i resultatet, att pedagoger i förskolan ännu inte vet hur arbetet med digitala verktyg utifrån ett kompletterande pedagogiskt perspektiv ska ske.

Social media have become a bigger and bigger aspect of daily life for many ages and especially within the youth culture growing from digital interactions. At the same time libraries seems eager to use this medium to reach out to the youth to inform and to educate. But do we know enough about how these two groups’ views each other to be effective at this work? And is it even something that is wanted? What’s the image of social media from their point of view?The goal of this study is to investigate the image of social media from the point of view of two groups, librarians and youth. The study is based on a qualitative approach with a random selection of candidates. A semi-structured interview is the main method of collecting the data from these candidates, as it will give the best material matching the goal of the study.The paper has found that many of the candidates for the study, “even” though they think there will be a clear future for library use of social medias, still value the physical aspects of the library and more interactions face to face. In fact many of them think one can lose parts of what makes libraries and the library space so appreciated by youth, if they put too much of their resources into a digital format. However the results in this paper have been based on a sample study of a smaller group of candidates and so are in no way onclusive for the majority of the people within these two groups. Hopefully this study will nspire future studies into the interactions between these groups. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to investigate the importance of a school library for youths, age 14-16, from their perspective. We intend to study how they use and experience the school library both for educational- and leisure related purposes. We also intend to inquire their possibility to influence their school library. The literature that has been used consists of material from research concerning youth culture and school library. The method used is interviews with twelve youths from four different classes on one school, an extensive interview with a school librarian and a shorter, less extensive interview with a teacher. The theoretical framework in this thesis comes from Elisabeth Tallaksen Rafste’s concepts about which the users are, how they use it and the importance of the school library. The study shows that all the youths in the study use the school library for educational purposes, a place for work. Only the regular users also use the library as a meeting place and for other leisure related purposes. The regular users represents foremost of the boys in the study and they decide the norms. The girls do not use the school library for leisure related purposes. In addition, the school librarian is significant for how the youths experience and use the school library in different ways. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND: Under vår tid här på Högskolan i Borås har vi läst mycket omskönlitteratur i svenskämnet i relation till meningsfullt och lustfylltlärande. Bilden som vi tycker är vag i detta sammanhang är hurpedagogerna arbetar med skönlitteratur. Därför tyckte vi att det voreintressant att undersöka samt försöka göra bilden tydligare. Vi harfunnit mycket forskning inom området vilket vi redogör för ibakgrunden.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka variationen av hur skönlitteratur användsav pedagoger i undervisning för grundskolans tidigare år.METOD: Vi har valt att utföra vår undersökning med hjälp av redskapet selfreport.RESULTAT: Vår undersökning visar att det finns en bred variation i pedagogernasbeskrivningar om hur de använder sig av skönlitteratur. Främstanvänder sig pedagogerna av högläsning och tyst läsning men även avskönlitteratur som material för att integrera olika skolämnen för atteleverna ska få en djupare kunskap. / Uppsatsnivå: C

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.

Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för de faktorer som påverkar IT-användninghos dess användare. Vi vill ta reda på vilka faktorer som är med och påverkar användarna ochvilken betydelse det har för den verkliga användningen. För att kunna uppnå detta har vi valtatt utgå från en redan befintlig modell av Thompsons et al (1991). Vi har intervjuat en radolika användare, med olika arbetsuppgifter och bakgrunder. Genom att ta till oss användarnaserfarenheter och upplevelser, har vi kunnat testa modellen och förmedlat ny kunskap om ITanvändning.Detta genom att vidareutveckla den modell med påverkansfaktorer som vi använtoss av.I vår empiriska undersökning har vi träffat ett antal personer som använder datorn som etthjälpmedel i sitt arbete. För att få nyans i intervjuerna har respondenterna olika arbeten ochanvänder datorn i olika utsträckning och till olika arbetsuppgifter. Två är sjuksköterskor,varav en är verksamhetschef på ett vårdboende. Vi har också träffat två IT-konsulter, samt enekonomiassistent som vid sidan av sitt ekonomiarbete också fungerar som utbildare föranvändare av nya applikationer. Detta ger oss kunskap och förståelse om vilka faktorer sompåverkar datoranvändning.I vår litteraturgenomgång tar vi upp ett antal påverkansfaktorer som enligt tidigare forskningpåverkar datoranvändning. Exempel på sådana påverkansfaktorer är sociala faktorer, affektoch jobbanpassning. Vår egen forskning stämmer väl överens med teorin och vi har då valt attvidareutveckla Thompsons et al. (ibid.) modell genom att inkludera ett antal viktiga relationermellan påverkansfaktorer. Dessa relationer har en indirekt påverkan på IT-användning. / Uppsatsnivå: C

In this bachelor thesis the aim is to explore how university libraries and researchers function together. I will do this through interviews with phd students and examine how they reason on the use of libraries and other resources available in campus and witch other methods they use to gather information. The graduate students differ in where they are with their research process, but all of them work in the field of social sciences. To help me in my analysis I have adopted Wilsons model of information behaviour and modify this to better suit my purpose. My findings show that they mainly use the library to access materials and avoid use of the librarians, due to perception of low usefulness. Also they rely on their own knowledge of information gathering. / Program: Bibliotekarie

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

<p>Vilka sinnen är viktigare att stimulera respektive mindre betydelsefulla för en flygplats i skapandet av ett tilltalande servicelandskap? Syftet med vår uppsats är att klarlägga och diskutera hur Kalmar Airport tar hänsyn de mänskliga sinnena i sitt servicelandskap. Vi vill skapa oss en större förståelse för hur en flygplats kan skapa en positiv utgångspunkt inför en resa genom att påverka kundens fem sinnesintryck; syn, ljud, känsel, smak samt lukt.</p><p>I denna uppsats har vi ägnat oss åt en kvalitativ fallstudieundersökning för att få en djupare förståelse för ämnet sinnesmarknadsföring i praktiken där studien har tillämpats på flygplatsen Kalmar Airports servicelandskap. Uppsatsen bygger på en abduktiv ansats där teorin varit utgångspunkten och där det under studiens gång skett en alternering mellan teori och empiri. Vidare grundar sig vår studie i sex intervjuer varav fyra är från flygplatsens perspektiv samt övriga två från resenärens sida. Slutligen har vi även genomfört observationer i Kalmar Airports servicelandskap med fokus på sinnesintryck och sinnessensationer.</p><p>Vår studie illustrerar hur en flygplats tar hänsyn till människans fem sinnen i syfte till att skapa ett tilltalande servicelandskap som resulterar i att resenärer får en positiv utgångspunkt inför en resa. Studien har visat att Kalmar Airport lägger större vikt vid visuella, taktila och gastronomiska sensationer och utesluter nästintill de övriga två atmosfäriska och auditiva sensationerna. Trots att Kalmar Airport tar hänsyn till dessa sinnen kan vi idag inte se att de utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av sinnessensationer och uttryck. Vidare har vi dock upptäckt vikten av att stimulera resenärernas sinnen i en flygplats servicelandskap då det kan resultera i en tilltalande miljö där kunder trivs, slappnar av, avnjuter måltider och shoppar. Dessa faktorer anser vi är goda förutsättningar för en positiv utgångspunkt inför en resa.</p><p><strong> </strong></p>