Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är inramningsteori tillsammans med ideologibegreppet. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan. / Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is framing theory and ideology. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.

Uppsatsen tar avstamp i det faktum att ideologi ofta förmedlas via språket och syftet var att skapa förståelse av hur Sverigedemokraterna argumentativt uttrycker ideologi i flygbladet ”NO MONEY, NO JOBS, NO HOME”. Med hjälp av Žižeks ideologikritik och en klassisk topikanalys presenteras följande: Sverigedemokraternas argumentation kretsar till stor del kring en agonistisk uppdelning som visar på ett förakt mot en viss grupp av människor utifrån en uppdelning av ett ”vi” som utgörs av svenskar och ett ”dem” som utgörs av invandrare – där svenskar är det goda och invandrare det dåliga. Vidare utgår argumentationen utifrån att det finns en tydlig syndabock: ideologins symptom som i flygbladet är invandraren. Detta symptom är anledningen till den negativa verklighetsbeskrivning vi får ta del av i flygbladet. Deras argumentation är till viss del implicit vilket kan förstås bero på att partiet inte vill uppfattas som oetiska och därmed förlora förtroende hos sina väljare.

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor. Skillnaderna är tydliga både vad gäller frekvens och vilka typer av metaforer som partiledarna använder vid de olika politiska frågorna. Det är dock svårt att entydigt visa att skillnaderna i metaforbruket skulle vara ideologiska.</p><p> </p>

Pontus Stonesjö Gröna gräsmattor och feta plånböcker!   En kulturhistorisk fallstudie om fotbollsklubben Jönköpings Södras ideologiska och kulturella utveckling mellan 1945-1990.   Med hjälp av Gramscis hegemonibegrepp samt den rebelliska Birminghamskolans definitioner kring ideologi och kultur tar jag mig an fallstudien kring fotbollsklubben Jönköpings Södras resa mellan 1945-1990. Paul Sjöbloms metod för att undersöka en föreningskultur visar oss hur J-Södra har jonglerat med sin ideologi genom historien. Resultatet visar oss att framgång precis som konst ligger i betraktarens ögon och vad betyder egentligen detta ord? När J-Södra har sina ”gyllene år” så är det Herrarnas A-lag som når framgångar rent tävlingsmässigt. Den så kallade ”Ökenvandringen” handlar också den om A-laget men denna gång om dess misslyckande, resten av föreningen får finna sig i att bara spela birollen i detta epos. Studien visar oss att framgång alltså föder framgång men vad är framgång? Är det män med feta plånböcker som gnider händerna när laget är i topp, och media och sponsorer står och köar utanför dörren? Eller är det när så många barn- och ungdomar som möjligt får bedriva fotbollsverksamhet på gröna gräsmattor? Det är förmodligen kombinationen av att bedriva en kvalificerad tävlingsverksamhet som är balanserad i förhållande till hälsoidrotten som är gångbar för framtidens fotbollsklubbar.

In 2016 the former gorvernment decided to increase the wage for specificly skilled teachers in order to deal with decreasing results and to strengthen the attractivety of the profession. This paper examines the relation between the political ruling in municipalitys in sweden and the ways these implemented the reform, called teachers pay rise. Some local governments chosed differentiated model while others provided a unitary amount to all teacher who fulfilled the criteria. The results from regressionanalysis show that the relation between the variables are more noticable in local governments who rules with a majority than others. both liberal and socialistic goverments was guided by their political ideology. Furthermore the results indicate that local politicians are influenced by their ideology when implementing the reform. Liberal governed municipalities more frequently provided larger variation in wage rise than socialistic municipalities. The implications of the results are interessting since the status of the Swedish model can be questioned and if school policies should be a political arena for local politicians.

This master’s thesis aims at examining and structuring different viewpoints concerning the assignments of the Swedish public library system. The method used is ideology analysis.The main questions are: what are the overriding goals connected to each of the different assignments? How are these goals motivated? By which means are the goals to be reached? And how does our analysis relate to earlier research on the assignments of the Swedish public library? The thesis can be said to consist of three main parts. Part one is a theoretical framework introducing the concept “ideology analysis” and the concept “schools of thought”. Part two is an examination of different documents regarding the public library and its assignments. Analyses of political documents such as the Library act and other documents, such as documents from the Swedish Library Association and from periodicals are included. Part three is the analysis. The examination in part two leads to the structuring of four sets of schools of thought, each with a slightly different view of what the public library should and should not do. The first school of thought focuses on the public library as a beacon for an open and democratic society. The second school of thought focuses on the public library as a mediator and promoter of reading, learning and language. The third school of thought puts the public library&apos;s strong connection to the education system and knowledge in general in centre. The fourth, and last, school of thought stresses the impact the public library is liable to have, and in some cases already has had, on the economical growth in a region. / Uppsatsnivå: D

No description available.

<p> </p><p>Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.</p><p>Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.</p><p>Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.</p><p> </p><p> </p>

<p>Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.</p>

<p>Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet samlades främst in genom fem kvalitativa intervjuer med anställda på LOs huvudkontor i Stockholm. Tillsammans med sekundära källor har empirin sammanställts och analyserats. </p><p>Resultat: Individerna på vårt fallföretag, LO, motiveras och engageras av att de har samma värderingar som organisationen. Denna värderingsöverensstämmelse är grundläggande för samtliga anställda som intervjuats, oavsett arbetsuppgift och facklig bakgrund.</p>