Detta arbete i religionsvetenskap har sökt finna svaret på hur svensk kristdemokrati harförändrats över tid med avseende på dess förhållande till begreppen kristen och kristendom.Källmaterialet har utgjorts av partiprogram, och dessa har undersökts för att ringa införekomst och kontext av ovan nämnda begrepp. Avsikten har varit att ta reda på partietsförhållningssätt till just det begrepp man en gång enades kring när man valde att ta sig anrikspolitiken — nämligen kristendomen. Dels görs en kvantitativ sammanställning, delsundersöks de sammanhang där orden används och om dessa har ändrats med åren. Följandearbete utgår från av KDS och KD utformade partiprogram från varje decennium sedan1960-talet och fram till 2015. Resultatet av studien visar att senare tiders KD har behållitkopplingen till det kristna i programtexterna, men att man har gått från en normativ kristenframtoning till en kristen etik av deskriptiv karaktär.2

<p> </p><p>Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.</p><p>Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.</p><p>Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

This study has investigated how the Swedish Christian Democratic Party (KDS) argued for the right of private actors to operate tax-funded schools outside of the public sector – charter schools. The hypothesis of this study was that KDS were openly positive to such a reform and saw it as a chance to run state-funded confessional schools.The study examined political texts produced by the party during a ten-year period, ranging from 1984 to 1994. The study’s methodological approach was one of a qualitative textual analysis, aided by a theoretical framework adapted from Samuel Moyn’s thesis in his book Christian Human Rights.The study concluded that there is empirical support to the thesis, and that KDS were very positive to a reform of the public school system in order to enable publicly funded private schools. There is less evidence to conclude that KDS intended for these schools to be confessional, although this study proposes that there is evidence to suggest as much.

Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen. Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts. Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.

The purpose of this study has been to find out if the Christian Democratic Party of Sweden have changed their policy in their fundamental questions of value. In order to do this, I have based my study upon the following two questions: 1. How did the Christian Democracy's view and politics look at the issue of abortion? 2. How did Christian Democracy's family policy and view of family look like? The reason for choosing these two issues – the Christian Democratic Party’s abortion stance and family policy – is because these two issues are the founding core of the ideology that is known as Christian democracy – family and dignity. In order to answer my questions, I have chosen to go through parliamentary bills at the website of the swedish parliament. There I found bills from the Christian Democratic Party in the issues of abortion and family between the years 1985 and 1998. I have chosen a qualitative method and with that method dived into the archives of the swedish parliament. The reason for chosing a qualitative method has been because that method relies on the possibility of reaching results by analyzing words rather than numbers, which is preferable as this study intends to analyze and interpret what Christian Democratic MPs have written in their parliamentary bills. With the qualitative method, I have gone through the motions and focused on writing about abortion legislation and the right to life when it comes to abortion, and staying in daycare versus children in home care when it comes to family policy. The study shows that the Christian Democratic Party of Sweden did infact radically change in some core issues like the abortion stance when, for example, they supported the abortion legislation. They have also increasingly come to focus on the abortion and pregnancy prevention work. The Christian Democratic family policy, however, has proved to be more consistent, although here too, some pragmatism has been shown, for example when it comes to testing the need for child allowance for certain groups.