This study touches on the aspect of outdoor pedagogy regarding educators, particularly preschool teachers, views and thoughts about what outdoor pedagogy means and with what purpose they use the outdoors as an educational tool for teaching and creating educational activities. Thus the study describes and brings up preschool teachers and educators reasons and motivations for the choices they make in their profession in regards to outdoor pedagogy. In this study aspects such as why outdoor pedagogy is an important, relevant and current subject to investigate and discuss in regards to preschool education and preschool teachers profession are also brought up. Therefore the purpose and aim for this particular study is to investigate why, in other words with what purpose, preschool teachers choose to use the outdoors as an educational tool for teaching but also to make visible what outdoor pedagogy means to them. The scientific method used for this study was a qualitative method with semi-structured interviews. The majority of the interviews that were conducted with educated and experienced preschool teachers. One out of the seven interviewees was a primary teacher. The results from the interviews in this study shows that preschool teachers have many perceptions and ideas of what outdoor pedagogy means and what the purpose of using it is. Such as health benefits, better concentration in children, fewer conflicts, big open spaces that encourage creativity, play, exploration and more. Which tells us that outdoor pedagogy contributes to educational contexts in a fruitful and rewarding learning environment. Despite this there is a certain insecurity regarding and fear of using that specific concept word to describe what they do when they have educational activities outdoors among the preschool teachers. The uncertainty in using the word outdoor pedagogy appears to be linked to the teachers feeling insufficient and in need of further education regarding outdoor pedagogy. Regardless of this the preschool teachers appear to have an overall adequate knowledge of what outdoor pedagogy means in relation to the literature and research that were collected in conjunction of this study. Where the thoughts and ideas of outdoor pedagogy between the two seems to be quite similar. Our outtake from this study is therefore that using the outdoors as an educational tool is, in fact, both a relevant and significant part of preschool education

This study aims to showcase how primary school teachers for ages 7-9, view qualities of outdoor areas and how they perceive obstacles and opportunities with teaching the subject of Biology outdoors. The aim is also to contribute with knowledge of how elementary schools can make outdoor education more accessible. The data was collected by semi-structured interviews and was conducted with nine primary school teachers from four municipalities in Sweden. The thematic analysis of the interview shows that the teachers are positive towards outdoor education and its influence on pupils’ knowledge acquisition in Biology. Despite this, teachers tend to avoid using outdoor education because of the different challenges that comes with it. The results show that the teachers’ perception of the quality of outdoor areas as well as their didactic and subject knowledge, influenced their use of outdoor teaching in biology. We can use the teachers’ views on the outdoor educations’ possibilities and challenges to contribute with recommendations as to how the schools can support the use of outdoor education. This includes having enough personnel, possibilities for teachers to improve their competence in the area, outdoor classrooms and preserving outdoor areas. / Denna studie syftade till att kartlägga hur undervisande lärare i biologi för årskurs 1–3 uppfattar vilka kvalitéer grönområden bör ha, samt möjligheter och utmaningar med utomhusundervisning. Syftet med studien är även att bidra med kunskaper om vilka insatser som skolansverksamhet kan vidta, för att utveckla utomhusundervisningen i biologiämnet på lågstadiet. För att ta reda på studiens frågeställningar genomfördes en semistrukturerad intervjustudie. Nio grundskolelärare i fyra olika kommuner i Mellansverige intervjuades. Sedan utfördes en tematisk analys av de inspelade intervjuerna. Resultatet indikerar att lärarna är positivt inställda till utomhusundervisning och anser att det är gynnsamt för elevers lärande. Utmaningarna gör dock att utomhusundervisningen undviks i stor utsträckning. Kartläggningen visar att lärarnas uppfattningar om bland annat personalbrist, grönområdens kvalitet samt deras didaktiska- och ämneskunskaper påverkade deras användning av utomhusundervisning i biologi. Till följd av lärarnas synpunkter kring möjligheter och utmaningar kan studien slutligen bidra med rekommendationer till skolverksamheten för att stötta utomhusundervisning. Det innefattar att ha tillräckligt med personal, ge möjlighet till kompetensutveckling, uteklassrum samt att bevara grönområden.

Samhället står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar såsom förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, urbanisering och försämrad och ojämlik folkhälsa. För att motarbeta dessa utmaningar kan grönområden användas som en strategi för att uppnå hållbar utveckling.   Grönområden ger positiva effekter på den fysiska samt den psykiska hälsan och den har även en viktig betydelse för samhället. Syftet med studien var att undersöka hur Gävle kommun arbetar med grönstrukturplanering och hur grönområden kan användas som en strategi för att uppnå en hållbar stadsdel. Såväl var målet med studien att ta fram utvecklingsstrategier inom grönstrukturplanering i Gävle kommun för att skapa mer underlag till de befintliga riktlinjerna och vägledningarna för grönplanering. Studieområdet i studien är Näringen som är ett industriområde i Gävle, som i dagsläget har stora miljöutmaningar och brist på grönytor. Gävle kommun satsar på att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040 utifrån de 19 hållbarhetsmålen som kommunen arbetar efter i projektet. Studien har även analyserat Norrtälje och Göteborgs grönstrukturplanering för att undersöka hur andra kommuner arbetar med grönstrukturplanering och relevanta riktlinjer. Metoderna som har använts för studien inkluderar en SWOT-analys, intervju och en dokumentanalys. I SWOT-analysen studerades styrkor, svagheter, möjligheter och hot för den nya stadsdelen Näringen. Dokumentanalysen studerade relevanta styrdokument som behandlade kommunernas riktlinjer för grönstrukturplanering och nyttan med en grönplan. Intervjun utfördes med en planarkitekt och kommunekolog från Gävle kommun som gav underlag till stora delar av arbetet. Grönplanen uppfattas som ett viktigt dokument för kommunernas arbete med grönstrukturplanering.  I resultatet kan det konstateras att Gävle kommun har bristfälligt med styrdokument som innefattar konkreta åtgärder. Detta kan vara för att processen inte än har kommit i gång. Norrtäljes och Göteborgs riktlinjer kan bidra till god grund för framtida arbete med framtagande av en grönplan i Gävle kommun. De olika styrdokumenten skiljde i synnerhet lite i jämförelse med varandra och inkluderade konkreta åtgärder. Det finns i stor omfattning mycket Gävle kommun måste arbeta med för att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040. / Society faces major challenges related to climate change, such as the loss of biodiversity and ecosystem services, urbanization and deteriorating and unequal public health. To counter these challenges, green areas can be used as a strategy to achieve sustainable development. Green areas have positive effects on physical and mental health, and it also has an important significance for society. The purpose of the study is to investigate how Gävle municipality works with green structure planning and how green areas can be used as a strategy to achieve a sustainable district. The goal of the study was to develop development strategies in green structure planning in Gävle municipality to create more basis for existing guidelines and guidelines for green planning. The focus area in the study is Näringen, which is an industrial area in Gävle, which currently has major environmental challenges and a lack of green spaces. The municipality of Gävle is investing in Näringen becoming one of Europe's most sustainable districts in 2040 based on the 19 sustainability goals that the municipality is working towards in the project. The study has also analyzed Norrtälje and Gothenburg's green structure planning to investigate how other municipalities work with green structure planning and relevant guidelines. The methods used for the study include a SWOT analysis, interview, and a document analysis. The SWOT analysis studied strengths, weaknesses, opportunities, and threats for the new district of Näringen. The document analysis studied relevant governing documents that dealt with the municipality’s guidelines for green structure planning the benefits of a green plan. The interview was conducted with a planning architect and municipal ecologist from Gävle municipality who provided a basis for large parts of the work. The green plan is perceived as an important document for the municipalities' work with green structure planning.  In the results, it can be stated that Gävle municipality has a significant lack of green structure planning that includes concrete measures. Norrtälje and Gothenburg's guidelines can contribute to a good basis for future work with the development of a green plan in Gävle municipality. In particular, the various governing documents differed slightly in comparison with each other and included concrete measures. There is to a significant extent a lot Gävle municipality must work with for Näringen to become one of Europe's most sustainable districts by 2040.

Urbana grönområden med hälsofrämjande ljudmiljöer riskerar att försvinna eftersom det finns en trend att bygga tätare städer, vilket kan ge ökade bullerföroreningar. I svenska kommuner är ambitionen att skydda och behålla sådana ljudmiljöer. För denna undersökningen besöktes fyra områden i Malmö för att utvärdera deras ljudmiljöer. Metoderna som användes var ljudnivåmätningar, ljudlandskapsekologiska metoder (ljudupptagningar, spektrogram, akustiska index) och applicering av åtta parkkaraktärer översatta i ljudlandskapsterminologi. Användningen av de åtta karaktärerna i ljudlandskapterminologi kan vara ett effektivt sätt att utvärdera ljudmiljöer, men har troligen svårt att konkurrera med redan etablerade upplevelse- och hälsoeffektbaserade studietyper. Ljudlandskapsekologi kan utgöra en ny metod för vissa delar av utvärdering av ljudmiljöer, eftersom den har effektiva metoder för datainsamling, analys, och kartläggning, men kräver troligen ett utökat perspektiv i de bedömningsgrunder som finns i europeisk och svensk bullerlagstiftning. Ljudlandskap bör betraktas som resurser med ekologiska och sociala värden. / Urban green areas and their sound environments are linked to many health benefits. These areas are threatened to disappear with densifying cities and increasing noise pollution. In Swedish municipalities the aim is to preserve such areas. For this study four areas were visited in Malmö to evaluate their sound environments. The methods included sound measurements, soundscape ecology methods (sound recordings, spectrograms, acoustic indices) and the use of eight characteristics of green areas together with soundscape terminology. Using the eight characteristics together with soundscape terminology might be an effective way of evaluating sound environments, but will probably not compete with other perception-based and health impact assessment methods. On the other hand, soundscape ecology methods could play an important role in some parts of the quality assessment of sound environments, because of highly effective data collection, analysis and mapping, but requires an extension of the quality values in Swedish and European noise policy. Soundscapes should be viewed as resources with ecological and social values.

I den urbaniseringstrend som pågår och ansträngda situation som den moderna   människan orsakat, behöver naturen skapa sig ny motståndskraft i tidsepoken          antropocen. Om ekonomi och människor ska kunna fortsätta utvecklas behöver hela samhället bli bättre på att förhålla sig inom jordens planetära gränser. I takt med att förtätningar i städer sker riskerar grönområden försvinna eller transformeras till hårdgjorda ytor. Samhället måste ta ett större krafttag eftersom grönstrukturer och ekosystemtjänster bidrar med flera viktiga uppgifter. Förutom att grönområden har betydelse i uppfyllandet av olika klimat- och miljömål inom Agenda 2030, behöver beslutsfattare också utbildas från ett bredare biosfäriskt perspektiv. Om miljöarbetet bromsas upp av en bristfällig stadsplanering på lokal nivå, kan en lösning vara att ta fram olika förbättringsförslag för en grönare stadsplanering. Studiens syfte är att undersöka hur gröna skolgårdar kan bidra till social-ekolgisk resiliens i urbana miljöer, skapa välbefinnande och pedagogiska förtjänster för barn, samt belysa viktiga faktorer som myndigheter, kommuner och stadsplanerare bör beakta vid transformering av en befintlig svensk urban skolgård. Målet med studien har varit att presentera ett gestaltningsförslag, med en typisk svensk urban skolgård som utgångspunkt, utformat mer som ett sammanflätat social-ekologiskt system. Som verktyg för detta ändamål användes ett interaktivt metodupplägg, där kunskap mellan miljövetare och arkitekt integrerades. Genom en fallstudie utförd på Adolf Fredriks musikklassers skolgård i centrala Stockholm visar studien på möjligheten till att skapa nya planeringsstrategier för att barn ska få ett mer kvalitativt utrymme i den urbana miljön. Genom ett litteraturunderlag från tidigare forskning pekar resultat på att ett ökat fokus på ekosystembaserad förvaltning av skolgårdar och ett pedagogiskt lärande utomhus har god potential för att öka välbefinnande hos barn i urbana miljöer. Studiens resultat belyser hur bevarande av arter, ekosystem och dess ekosystemtjänster kan få förbättrat utrymme till att på skolgårdar frodas mer i samklang med barnen. Studien visar även att interaktiv forskning, mellan arkitekt och miljövetare, har möjlighet att konkretisera resultat som kan fungera vägledande med en metodik som även kan appliceras för att göra våra universitetsområden miljövänligare och mer resilienta. Om studiens resultat får tillräckliga spridningseffekter med att gå från ritbord till verklig handling, lämnas öppet för framtida studier att utforska. Om barn ska inspireras till ett större miljöengagemang i samhället, är en bra start att börja transformera Sveriges urbana skolgårdsytor mer som urbana grönområden. / In the ongoing urbanization trend and the strained situation caused by modern man, nature needs to create new resilience in the Anthropocene era. If economy and   people are to be able to continue to develop, the earths planetary boundaries need to be taken in consideration by its inhabitants. As urban densification occurs, green areas risk disappearing or being transformed into hard surfaces. Society must therefore take a greater step because green structures and ecosystem services contribute to several important tasks. In addition to the fact that green areas are important in the fulfillment of various climate and environmental goals within Agenda 2030, decisionmakers also need to be educated from the biospheric perspective. If environmental work is slowed down by inadequate urban planning at the local level, a solution may be to develop improvement proposals for a greener urban planning. The purpose of the report is to investigate how green schoolyards can contribute to social-ecological resilience in urban environments, create well-being and educational benefits for children, and highlight factors that authorities, municipalities and urban planners should consider when transforming an existing Swedish urban schoolyard. The goal of the study has been to present a design proposal, with a typical Swedish urban school yard as a starting point, designed more like an intertwined social-ecological system. As a tool for this purpose, an interactive methodology was used, where knowledge between an environmental scientist and architect was integrated. Through a case study carried out at Adolf Fredrik's music class schoolyard in central Stockholm, the study shows the possibility of creating new planning strategies for children to have a more qualitative space in the urban environment. Through a literature from previous research, results indicate that an increased focus on ecosystem-based management of schoolyards and pedagogical learning outdoors has good potential for increasing the well-being of children in urban environments. The study's results highlight how the conservation of species, ecosystems and their ecosystem services can be improved in order to thrive in schoolyards more in harmony with the children. The study also shows that interactive research, between architect and environmental scientist, can concretize results that can serve as guidelines a methodology that can also be applied to make our university campuses more environmentally friendly and more resilient. Whether the study's findings have sufficient spillover effects to move from the drawing board to real action is left open for future studies to explore. If children are to be inspired to a greater environmental commitment in society, a good start is to transform Sweden's urban schoolyard areas more like urban green areas.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur Malmö stad och Köpenhamns kommun skiljer sig åt i sitt arbete med grönområden genom olika mål och strategier. Dessutom undersöka städernas syn på människors välbefinnande och den biologiska mångfalden samt vad som prioriteras i arbetet med grönområden. Studien utgick från innehållsanalysen av dokument och intervjuer med olika tjänstepersoner och forskare. Arbetet utgick i första hand från ett målstyrt urval men även ett snöbollsurval utfördes. Både innehållsanalysen och intervjuerna har kodats genom en tematisk analys för att identifiera mönster och teman. Studien kom fram till att städerna arbetar olika med grönområden men utgår ifrån liknande mål och strategier. Dessutom prioriterar städerna människors välbefinnande men att den biologiska mångfalden tas hänsyn till framför allt för dess biologiska kvaliteter som förser människors behov. Studien anser att vidare forskning kan inkludera en observation eller inventering av grönområden, för att kontrollera hur mål och strategier används i praktiken. / The purpose of this study is to find out how the City of Malmö and the Municipality of Copenhagen differ in their work with green spaces. The study wants to investigate different goals and strategies and also investigate the cities views on human well-being and biodiversity and what is prioritized in the work with green spaces. The study was based on content analysis of documents and interviews with various officials and researchers based primarily on a purposive sampling but also a snowball sampling was carried out. Both the content analysis and the interviews were coded through a thematic analysis to identify patterns and themes. This study found that cities work differently with green spaces but with similar strategies and objectives, and that cities prioritize human wellbeing but that biodiversity is considered primarily for its biological qualities that provide for human needs. The study considers that further research could include an observation and inventory of green spaces to investigate how strategies are used in practice.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

Idag bor allt fler människor i tätorter och människor har tappat kopplingen med och förståelsen för naturen vilket har gett negativa effekter på klimatet. Människors koppling till naturen ses som en förutsättning för att kunna uppnå en hållbar utveckling och främja miljövänligt beteende hos människor. Planeringen av städer där naturen inkluderas är en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur människor i Örebro tätort uppfattar naturen och deras interaktion med den. Syftet är även att undersöka hur Örebro kommun kan bemöta människors uppfattning för att främja ett miljövänligt beteende hos människorna. Studiens grundas i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter samt en innehållsanalys av Örebro kommunsgrönstrategi och naturplan. Studiens resultat visar att det inte finns en en tydig uppfattning av naturen samt interaktionen med den bland invånarna i Örebro tätort. Trots de skilda uppfattningarna baseras interaktionen med naturen till största del på av njutning av grön- och naturområden. Resultatet visar att Örebro kommun bemöter invånarnas interaktion med naturen då grön strategin och naturplanen presenteras åtgärder som bidrar med en ökad möjlighet för avnjutning av naturen. Dock presenterar inte kommunen några konkreta åtgärder som kan främja ett mer miljövänligt beteende hos invånarna.

Uppsatsen tar avstamp ifrån social hållbarhet genom fokus på människans behov, i det här fallet människans hälsa och välbefinnande och hur den påverkas av grönstruktur i städer. För att fokusera på den fysiska planeringens roll för ämnet undersöker uppsatsen kommunens planering, något som blir naturligt på grund av kommunernas planmonopol och de som har störst rådighet och kunskap kring den lokala utformningen. Det objekt som undersöks är Kristianstads kommun och staden Kristianstad. Undersökningen sker genom fyra delar, först intervjuer med centrala aktörer ,innehållsanalys av policydokument samt platsanalyser för att undersöka själva objektet. För att sedan försöka få ett ännu tydligare bild på kommunens arbetssätt med grönstrukturens roll för hälsa och välbefinnande i staden görs en jämförande studie av projektförslag i ett utvecklingsområde. Denna del kan se som ett tillämpande experiment. Där det ena förslaget arbetar utifrån den kunskap som samlats in om studieobjektet Kristianstads kommun medan det andra förslaget baseras på forskningen och platsanalyser utifrån en metod inriktad på grönytors värde för hälsa och välbefinnande.

Städer fortsätter växa och omfattas av ökad urbanisering. En planeringsstrategi för att hantera ökad urbanisering på ett hållbart sätt kan vara den kompakta staden. Studien syftar till att studera hur den kompakta staden kan appliceras på Linköpings stadsmiljö, samt studera vilka konsekvenser det innebär när grönområden tas i anspråk. Vidare undersöker studien den kompakta stadens komponenter samt deras konsekvenser. Komponenterna är förtätning, täthet, social blandning, hållbar transport, transportsystem, gågator, tillgänglighet, blandad bebyggelse och stadsstruktur. Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer. Vidare visar studien att kommunens planering och utförande är i linje med den kompakta stadens komponenter. Däremot framgår det att den kompakta stadens utfall kan innebära att grönområden påverkas negativt. / Cities continue to grow and are subject to increased urbanization. One form of planning strategy that can possibly achieve increased urbanization in a sustainable way is the compact city. This thesis aims to study how the compact city’s concept can be applied to Linköping’s urban environment. In addition, it studies the consequences of when green spaces are being sacrificed for increased urbanization. A further aim of the study is to examine the components of the compact city and its consequences. The components are densification, density, social mix, sustainable transport, transportation systems, pedestrian access, accessibility, mixed land use and urban structure. The study is based on a qualitative content analysis and qualitative interviews. Our research shows that the municipality of Linköping’s planning and execution are in line with the compact city’s components. On the other hand, the compact city’s outcomes could mean that greenspaces are affected negatively.