Samhället står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar såsom förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, urbanisering och försämrad och ojämlik folkhälsa. För att motarbeta dessa utmaningar kan grönområden användas som en strategi för att uppnå hållbar utveckling.   Grönområden ger positiva effekter på den fysiska samt den psykiska hälsan och den har även en viktig betydelse för samhället. Syftet med studien var att undersöka hur Gävle kommun arbetar med grönstrukturplanering och hur grönområden kan användas som en strategi för att uppnå en hållbar stadsdel. Såväl var målet med studien att ta fram utvecklingsstrategier inom grönstrukturplanering i Gävle kommun för att skapa mer underlag till de befintliga riktlinjerna och vägledningarna för grönplanering. Studieområdet i studien är Näringen som är ett industriområde i Gävle, som i dagsläget har stora miljöutmaningar och brist på grönytor. Gävle kommun satsar på att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040 utifrån de 19 hållbarhetsmålen som kommunen arbetar efter i projektet. Studien har även analyserat Norrtälje och Göteborgs grönstrukturplanering för att undersöka hur andra kommuner arbetar med grönstrukturplanering och relevanta riktlinjer. Metoderna som har använts för studien inkluderar en SWOT-analys, intervju och en dokumentanalys. I SWOT-analysen studerades styrkor, svagheter, möjligheter och hot för den nya stadsdelen Näringen. Dokumentanalysen studerade relevanta styrdokument som behandlade kommunernas riktlinjer för grönstrukturplanering och nyttan med en grönplan. Intervjun utfördes med en planarkitekt och kommunekolog från Gävle kommun som gav underlag till stora delar av arbetet. Grönplanen uppfattas som ett viktigt dokument för kommunernas arbete med grönstrukturplanering.  I resultatet kan det konstateras att Gävle kommun har bristfälligt med styrdokument som innefattar konkreta åtgärder. Detta kan vara för att processen inte än har kommit i gång. Norrtäljes och Göteborgs riktlinjer kan bidra till god grund för framtida arbete med framtagande av en grönplan i Gävle kommun. De olika styrdokumenten skiljde i synnerhet lite i jämförelse med varandra och inkluderade konkreta åtgärder. Det finns i stor omfattning mycket Gävle kommun måste arbeta med för att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040. / Society faces major challenges related to climate change, such as the loss of biodiversity and ecosystem services, urbanization and deteriorating and unequal public health. To counter these challenges, green areas can be used as a strategy to achieve sustainable development. Green areas have positive effects on physical and mental health, and it also has an important significance for society. The purpose of the study is to investigate how Gävle municipality works with green structure planning and how green areas can be used as a strategy to achieve a sustainable district. The goal of the study was to develop development strategies in green structure planning in Gävle municipality to create more basis for existing guidelines and guidelines for green planning. The focus area in the study is Näringen, which is an industrial area in Gävle, which currently has major environmental challenges and a lack of green spaces. The municipality of Gävle is investing in Näringen becoming one of Europe's most sustainable districts in 2040 based on the 19 sustainability goals that the municipality is working towards in the project. The study has also analyzed Norrtälje and Gothenburg's green structure planning to investigate how other municipalities work with green structure planning and relevant guidelines. The methods used for the study include a SWOT analysis, interview, and a document analysis. The SWOT analysis studied strengths, weaknesses, opportunities, and threats for the new district of Näringen. The document analysis studied relevant governing documents that dealt with the municipality’s guidelines for green structure planning the benefits of a green plan. The interview was conducted with a planning architect and municipal ecologist from Gävle municipality who provided a basis for large parts of the work. The green plan is perceived as an important document for the municipalities' work with green structure planning.  In the results, it can be stated that Gävle municipality has a significant lack of green structure planning that includes concrete measures. Norrtälje and Gothenburg's guidelines can contribute to a good basis for future work with the development of a green plan in Gävle municipality. In particular, the various governing documents differed slightly in comparison with each other and included concrete measures. There is to a significant extent a lot Gävle municipality must work with for Näringen to become one of Europe's most sustainable districts by 2040.

A collaborative robot is something of growing interest for companies in the manufacturing industries to implement. However, a collaborative robot is quite new in today’s market. An issue that arises is that no implementation process for collaborative robots exists today, as well as no requirement guide for skills, as well as actors, has been defined. The aim of this project was to examine how an implementation process of collaborative robots in manufacturing companies could look like. Focusing on charting the integration process steps of a collaborative robot, and identifying the actors as well as skills needed for successful cobot integration, with the aim achieve the goal of this thesis by answering the research questions. The thesis had the following research questions: Research Question 1 – How is an integration process for implementing a cobot represented in the manufacturing companies? Research Question 2 – What particular skills as well as actors are required when implementing in a cobot in the manufacturing companies? To answer the research questions, the author conducted several interviews with different companies. The interview questions were mainly constructed in order to answer the RQs but also to get an understanding for the different aspects of what a cobot is, what is required as well as how it compares to a traditional industrial robot. The thesis resulted in an implementation process with several steps constructed in order to implement a cobot as well as different aspects of what skills and actors are needed. In order to separate the aspects, the respondents were categorized into different roles which are the developer, integrator and the user. The different roles were all vital, providing an understanding from different perspectives. Keywords: Collaborative robot, cobot, Human-robot interaction, Human-Robot Collaboration, Development strategies, Automation, Industry 4.0.

This study will present an analysis regarding regions effect on crime in rural areas. Thefour regional crime prevention organizations: police, the Swedish National Council forCrime Prevention (BRÅ), the county administrative board (länsstyrelse) and regions(regioner), all have a direct or indirect relation with handling crime in rural areas and/orhow it can be prevented. Through the lens of regional crime prevention, using previousresearch and interviews, the study tries to create the first reflections regarding howcrime prevention efforts in rural areas can be presented in the region’s context.Region’s new assignments, finalized in 2019, has had a distinct impact on all parts ofregional politics in Sweden. The inquisitive nature of the study is a telling sign that thisis uncharted ground in the Swedish context, and maybe the rest of Scandinavia andEurope. Because of this, the study creates an effort in explaining parts of regional crimeprevention in a rural context to consider the regions’ place within it.The study presents crime-related issues in rural areas, how the region’s processes forregional development function and a discussion regarding motivations surroundingcrime preventions place within regional development and regions. The study formulatesan attempt at a new framework of holistic dependency for crime in rural areas. Thisframework is dependent on four different recommendations, the topics of which canbe relevant for continued analysis and development regarding handling crime in ruralareas in the regional context. The four recommendations for rural crime prevention inthe regional context are: 1. Clarify whether the regional development strategy can include crime preventioninterventions based on identified crime prevention themes in regionaldevelopment, especially themes around more effective use of civil society as acrime prevention actor. 2. Investigate whether specific regions can change their responsibilities towards thestate to create better strategies based on their unique characteristics. 3. Clarify the crime prevention networks which regions take part in and how theycan be better used to prevent crime in Norrland's sparsely populated areas. 4. Interview all regional development directors and coordinators to develop thecase study presented / Denna studie kommer att presentera en analys av regioners effekt på brottslighet pålandsbygden. De fyra regionala brottsförebyggande organisationerna: polis,Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Länsstyrelsen och Regioner, har alla en direkt ellerindirekt relation till hantering av brottslighet på landsbygden och/eller hur det kanförebyggas. Genom att undersöka regionala brottsförebyggande åtgärder och tidigareforskning, försöker studien skapa de första reflektionerna kring hur brottsförebyggandeinsatser på landsbygden kan genomföras i regionala sammanhang.Regionens nya uppdrag, slutförda 2019, har haft en tydlig inverkan på alla delar avregionalpolitiken i Sverige. Studiens undersökande karaktär är ett talande tecken på attdetta är okänd mark i svenska sammanhang och kanske resten av Skandinavien ochEuropa. På grund av detta skapar studien ett försök att förklara delar av regionalbrottsförebyggande i ett landsbygdssammanhang för att överväga regionernas platsinom dessa sammanhang.Studien presenterar brottsrelaterade frågor i landsbygd, hur regionens processer förregional utveckling fungerar och en diskussion om motivationer kringbrottsförebyggande åtgärder förekommer inom regional utveckling och regioner.Studien formulerar ett försök till ett nytt ramverk av holistiskt beroende för brottslighetpå landsbygden. Detta ramverk sammanställs av fyra olika rekommendationer, varsämnen anses vara relevanta för fortsatt analys och utveckling när det gäller hantering avbrottslighet på landsbygden i regionala sammanhang. De fyra rekommendationerna förförebyggande av brottslighet på landsbygden i regionala sammanhang är: 1. Klargöra ifall den regionala utvecklingsstrategin kan inkluderabrottsförebyggande arbete baserat på identifierade brottsförebyggande teman iregional utveckling, speciellt teman kring effektivare användning avcivilsamhället som en brottsförebyggande aktör. 2. Utreda ifall specifika regioner kan förändra sitt uppdrag gentemot stat för attbättre kunna skapa strategier utefter sina unika egenskaper. 3. Klargöra de brottsförebyggande nätverk vilket regioner tar del av och hur de kanbättre användas för att förebygga brott i Norrlands glesbygd. 4. Intervjua alla regionala utvecklingsdirektörer och samordnare för att utvecklafallstudien som presenterats.