Denna studie har gjorts med syfte att se ifall Karlstad kommuns vision för grönområden i staden uppfylls av användarnas faktiska upplevelse. Här har författarna valt att undersöka en specifik park i Karlstad, Museiparken. I takt med urbaniseringsprocessen har samhällsplaneringen lagt ett stort fokus på att förtäta staden och med det finns en risk för att de gröna områdena inne i städerna exploateras av exempelvis bostäder. Det skapar en problematik när samhällsplaneringen idag ska främjas av en hållbar utveckling som ska sträcka sig generationer framåt. Forskning visar att människan mår bra av att vistas i det gröna och ha naturen nära, det främjar den fysiska- och psykiska hälsan. I vår samtid är en av de största livsstil sjukdomarna psykisk ohälsa och sjukdomar som är stressrelaterade. Studier visar att närhet till natur kan motverka detta samt hjälpa till vid en tillfriskningsprocess. För individer som bor i staden kan parken få en betydande plats i vardagens rekreationsmöjligheter. Uppsatsen fokuserar i stor utsträckning på hur de sociala värdena speglar sig i kommunens arbete kring grönstruktur och vad de har för betydelse för den enskilda individen. I resultatet från metoderna har det framgått att Karlstad kommun arbetar djupgående med en inriktning på grönområden och då med fokus på trivsel och upplevelse. Resultatet av arbetet gav en positiv bild av Karlstad kommuns arbete samt att de som använder parken finner den viktig utifrån ett socialt perspektiv.

Samhället står inför stora utmaningar relaterade till klimatförändringar såsom förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, urbanisering och försämrad och ojämlik folkhälsa. För att motarbeta dessa utmaningar kan grönområden användas som en strategi för att uppnå hållbar utveckling.   Grönområden ger positiva effekter på den fysiska samt den psykiska hälsan och den har även en viktig betydelse för samhället. Syftet med studien var att undersöka hur Gävle kommun arbetar med grönstrukturplanering och hur grönområden kan användas som en strategi för att uppnå en hållbar stadsdel. Såväl var målet med studien att ta fram utvecklingsstrategier inom grönstrukturplanering i Gävle kommun för att skapa mer underlag till de befintliga riktlinjerna och vägledningarna för grönplanering. Studieområdet i studien är Näringen som är ett industriområde i Gävle, som i dagsläget har stora miljöutmaningar och brist på grönytor. Gävle kommun satsar på att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040 utifrån de 19 hållbarhetsmålen som kommunen arbetar efter i projektet. Studien har även analyserat Norrtälje och Göteborgs grönstrukturplanering för att undersöka hur andra kommuner arbetar med grönstrukturplanering och relevanta riktlinjer. Metoderna som har använts för studien inkluderar en SWOT-analys, intervju och en dokumentanalys. I SWOT-analysen studerades styrkor, svagheter, möjligheter och hot för den nya stadsdelen Näringen. Dokumentanalysen studerade relevanta styrdokument som behandlade kommunernas riktlinjer för grönstrukturplanering och nyttan med en grönplan. Intervjun utfördes med en planarkitekt och kommunekolog från Gävle kommun som gav underlag till stora delar av arbetet. Grönplanen uppfattas som ett viktigt dokument för kommunernas arbete med grönstrukturplanering.  I resultatet kan det konstateras att Gävle kommun har bristfälligt med styrdokument som innefattar konkreta åtgärder. Detta kan vara för att processen inte än har kommit i gång. Norrtäljes och Göteborgs riktlinjer kan bidra till god grund för framtida arbete med framtagande av en grönplan i Gävle kommun. De olika styrdokumenten skiljde i synnerhet lite i jämförelse med varandra och inkluderade konkreta åtgärder. Det finns i stor omfattning mycket Gävle kommun måste arbeta med för att Näringen ska bli en av Europas mest hållbara stadsdelar 2040. / Society faces major challenges related to climate change, such as the loss of biodiversity and ecosystem services, urbanization and deteriorating and unequal public health. To counter these challenges, green areas can be used as a strategy to achieve sustainable development. Green areas have positive effects on physical and mental health, and it also has an important significance for society. The purpose of the study is to investigate how Gävle municipality works with green structure planning and how green areas can be used as a strategy to achieve a sustainable district. The goal of the study was to develop development strategies in green structure planning in Gävle municipality to create more basis for existing guidelines and guidelines for green planning. The focus area in the study is Näringen, which is an industrial area in Gävle, which currently has major environmental challenges and a lack of green spaces. The municipality of Gävle is investing in Näringen becoming one of Europe's most sustainable districts in 2040 based on the 19 sustainability goals that the municipality is working towards in the project. The study has also analyzed Norrtälje and Gothenburg's green structure planning to investigate how other municipalities work with green structure planning and relevant guidelines. The methods used for the study include a SWOT analysis, interview, and a document analysis. The SWOT analysis studied strengths, weaknesses, opportunities, and threats for the new district of Näringen. The document analysis studied relevant governing documents that dealt with the municipality’s guidelines for green structure planning the benefits of a green plan. The interview was conducted with a planning architect and municipal ecologist from Gävle municipality who provided a basis for large parts of the work. The green plan is perceived as an important document for the municipalities' work with green structure planning.  In the results, it can be stated that Gävle municipality has a significant lack of green structure planning that includes concrete measures. Norrtälje and Gothenburg's guidelines can contribute to a good basis for future work with the development of a green plan in Gävle municipality. In particular, the various governing documents differed slightly in comparison with each other and included concrete measures. There is to a significant extent a lot Gävle municipality must work with for Näringen to become one of Europe's most sustainable districts by 2040.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar. Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotopen som möjlig livsmiljö. Profilartens habitatpreferenser (storlekskrav och spridningsmöjligheter) satte ramarna för hur konnektiviteten för respektive biotop skulle analyseras. Efter insamling av relevant kartunderlag skapades ekologiska nätverk i Matrixgreen. Nätverken analyserades med avseende på patchernas position i nätverket (”Betweenness Centrality”-analys) samt den totala konnektiviteten i kommunen (Komponentanalys). Gemensamt för de fyra valda biotoperna (våtmark, gräsmark, äldre barrskog och lövskog) är att de indirekt förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna livsmiljöer och biologisk mångfald. De prioriterade ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering och översvämningsskydd kunde kopplas till biotopen våtmarker och material (dekorativa) och pollinering kunde kopplas till biotopen gräsmark. Till biotoperna barrskog och lövskog kunde de prioriterade ekosystemtjänsterna livsmedel (tama och vilda djur, växter), material (biomassa), bioenergi och klimatreglering kopplas. Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarker samt områden med äldre barrskog. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Analyserna visar vidare att för respektive biotop finns ett antal områden som är extra viktiga för konnektiviteten, dessa områden har ett högt så kallat ”Betweenness Centrality”-värde. De ekologiska profiler som ligger till grund för analyserna är teoretiska profiler, inga platsbesök eller inventeringar har gjorts för att se hur verkligheten stämmer överens med teorin. De nätverk som har skapats och analyserats i detta examensarbete ska därför främst ses som en guide till var i kommunen de utvalda ekosystemtjänsterna finns. Nätverken utgör inte fullgoda livsmiljöer för de valda profilarterna och inga direkta slutsatser kan dras om var i kommunen en specifik art finns eller inte. Den biologiska mångfalden är en ekosystemtjänst i sig men utgör också en försäkring för ekosystemen som blir mer resilienta, det vill säga mer stabila och motståndskraftiga mot yttre störningar. Resilienta ekosystem är en förutsättning för de ekosystemtjänster som har studerats. Bristande konnektivitet i landskapet riskerar att leda till ökad fragmentering och en utarmad biologisk mångfald. / Ecosystem services are the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Clean air, clean water, pollination and biodiversity are all examples of ecosystem services that humans depend on and whose value needs to be integrated into decision-making processes in all different levels of society. Local authorities have an important role in this as they at local level through spatial planning have the possibility to steer development towards more sustainable solutions. The aim of this thesis is to make ecosystem services in Knivsta municipality visible through the green structure plan and to analyze the ecological connectivity between the ecological structures using the ArcGIS-tool Matrixgreen. A literature study laid the foundation for further work and was followed by a workshop where important ecosystem services to the municipality of Knivsta were identified. Ecological profiles were created where 11 of the 18 prioritized ecosystem services were associated with specific biotopes which in turn could be linked to a biological species or species groups, called target species, with the specific biotope as possible habitat. The habitat preferences of the target species (size requirements and distribution patterns) worked as a framework for how to analyze the connectivity for each biotope. This was followed by gathering of maps and the making of ecological networks in Matrixgreen. The networks were analyzed with respect to position of the patches in the network (Betweenness Centrality analysis) and the overall connectivity in the municipality (Component analysis). Common to the four selected biotopes (wetland, grassland, coniferous and deciduous forest) is that they indirectly provide us with the prioritized supporting ecosystem services habitats and biodiversity. The prioritized ecosystem services water treatment, flow regulation and flood control were linked to the biotope wetlands and materials (ornamental) and pollination were linked to the biotope grasslands. The biotopes coniferous and deciduous forest could be linked to the prioritized ecosystem services food (domestic and wild animals, wild plants), raw materials (fiber), bio-energy and climate control. The network analyses show good connectivity for wetland areas and coniferous forest in the municipality. The total connectivity for grasslands and deciduous forest is limited. The analyzes also show that for each biotope a couple of areas are especially important for the overall connectivity. These areas have a high Betweenness Centrality value. The ecological profiles upon which the analyzes are based are theoretical profiles, no site visits or surveys have been done to investigate how reality matches theory. The constructed and analyzed networks in this thesis are therefore to be seen mainly as a guide to where in the municipality the selected ecosystem services are available. The networks do not constitute adequate habitats for the selected target species and no conclusions can be drawn as to where in the municipality a specific species exists or not. Biodiversity is an ecosystem service itself but also represents an insurance for the ecosystem that becomes more resilient, i.e. more stable and resilient to external shocks. Resilient ecosystems are essential for the ecosystem services that have been studied. Lack of connectivity in the landscape could lead to increased fragmentation and eventually risk biodiversity depletion.

Detta kandidatarbete klargör vilka förändringar som skett i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering gällande omfattning, metoder och åtgärder under de senaste 20 åren samt om det finns spår av relevant forskning i kommunala grönstrukturplaner antagna under samma tidsperiod. Undersökningen är en fallstudie där Jönköpings kommun valts ut som ett representativt fall. Det empiriska materialet är två grönstrukturplaner från Jönköpings kommun antagna 2004 respektive 2019. Studien utgår från ett analytiskt ramverk framtaget utefter den områdes- och forskningsöversikt som presenterats i arbetet. Analysmetoden som används är innehållsanalys. Resultatet av undersökningen kan möjligtvis spegla att en förändring har skett gällande omfattning, metoder och åtgärder i svenska kommuners arbete med grönstrukturplanering. Kommuners arbete med omfattning av grönstruktur i deras grönstrukturplanering har övergått till att i större grad behandla grönstrukturen på en övergripande skala, från att tidigare koncentrerat sig på enskilda grönområden. Arbetsmetoderna som kommunerna använder har förändrats till att i högre grad föreslå offensiva förändringar av stadslandskapet. Över tid har kommunerna använt sig av arbetsmetoden medborgardialog för att inkludera och samarbeta med medborgarna. Däremot har tillvägagångssättet för att nå medborgarna förändrats i takt med samhällsutvecklingen. De åtgärder som kommunerna föreslår i arbetet med grönstrukturplanering har förändrats till att i högre grad inkludera mångfunktionella ytor och nätverksstruktur av grönstrukturen. Även detta skulle kunna vara kopplat till samhällsutvecklingen och då främst frågan om klimatförändringar. / The following bachelor’s thesis seeks to clarify the changes made within Swedish municipalities regarding their work with green planning with respect to the scope, methods and actions used during the last 20 years. The thesis will also study if there are traces from relevant research in municipal green plans adopted during the same time period. The study is done as a case study where Jönköpings kommun has been chosen as a representative. The empirical material consists of two green plans from Jönköpings kommun adopted 2004 and 2019. An analytical framework has been developed from the chosen subject and research area presented in the thesis. Content analysis has been used during the study. The final conclusions can point to a possible change in scope, methods and actions used in the examined green plans. Regarding municipal green area scope there has been a change into a broader overview from previously focusing on individual green areas. The methods used have evolved into more offensive strategies when planning green areas within cities. Citizen dialogue is commonly used but the way that the dialogue happens has changed as society progressed. The actions the municipalities propose has transformed into more of a green infrastructure perspective and including multifunctional green spaces when planning green areas. Societal progress and climate change may be the reason behind this development.