Jordens ekosystem och dess funktioner är och verkar på komplexa sätt, vilket människan är direkt ochindirekt beroende av för välfärd. På grund av mänsklig utveckling har förändrad markanvändningtryck undan ekosystem och begränsat dess möjligheter till funktion. Att implementera gröninfrastruktur är ett sätt att ge arter möjlighet att sprida sig mellan habitat och på så vis främjasekosystemens funktioner. Ekologisk konnektivitet är spridningsförmågan för liv mellan livsmiljöeroch grön infrastruktur är nödvändig för att det ska ske.Syftet med studien är att undersöka möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkulla inomett avgränsat område utifrån befintlig data, samt att utvärdera vilket kompletterande data som skullekunna ge en bättre bild av levnadssituationen och konnektivitet för orkidén.Studien är geografisk avgränsad till ett mindre område inom Storsjöbyggdens gräsvärdetrakt medLänsstyrelsen Jämtland Härlejdalens dokumentation över gräsvärdetrakter som utgångspunkt.Kartverktyget QGIS Desktop 3.10 with GRASS har använts i studien och data har hämtats frånJordbruksverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, SMHI. Data som har använts är: nationellgräsmarksanalys, ängs- och betesmarksinventering, artrika väg- och järnvägsmiljöer, nationellmarktäckardata, vattenwebb, samt åtgärdsprogram för brunkulla.Resultatet visar att det finns en teoretisk möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkullainom det avgränsade området. Befintlig data kan även identifiera tänkbara habitat inom området. Dockbekräftar endast en datakälla att växten finns på en lokal inom det studerade området. För att få enbättre bild av levnadssituation och konnektivitet för orkidén inom området skulle kompletterande datasom: data med kalkrik-fosforfattig jordsammansätning inom området, data över var brunkulla blivitobserverad inom det utvalda området, fältbesök etc.Eftersom ett mindre område har valdes ut slumpmässigt för analys kan resultatet endast representeradet området. Eftersom brunkullas frö kan spridas med vind eller via vattendrag krävs att möjligahabitat ligger tätt och/eller att vatten flyter genom habitatet. En kartläggning av en arts möjlighet tillkonnektivitet ett kunskapasinsamlad som kan leda till stödjande åtgärder som i sin tur gynnarbiologisk mångfald långsiktigt. / The earth's ecosystems work in complex ways. The environment in the ecosystems together with lifecreate functions that humans are direct- and indirect dependent on. Due to human expansion throughdevelopment and change of land use, this has created pressure on the ecosystems and has limited itsability to function. Green infrastructure is a prerequisite for the ecosystems and their functions andcontributes to increased ecological connectivity. Through creating value areas and managing meadowandpastureland, knowledge is gained, and areas of high ecological value are being preserved. Actionprograms for endangered species and habitat is a way to save and preserve life that have decreased innumbers due to human activity. Actions like these are for preserving and benefit biodiversity. Thepurpose of the study is to investigate the possibility of ecological connectivity for Gymnadenia nigrawithin a defined area. The study is based on collected data, and an evaluate which supplementary datacould provide a better picture of the living situation and connectivity for the orchid.The study is geographically limited to a smaller area in Storsjöbyggden grassland values areas with thecounty administrative board of Jämtland Härlejdalen documentations of grassland values areas as astarting point. The mapping tool: QGIS Desktop 3.10 with GRASS has been used and data has beenretrieved from the Swedish National Board of Agriculture, The Swedish Environmental ProtectionAgency, The Swedish Transport Administration and The Swedish Meteorological and HydrologicalInstitute. Data that have been used is national grassland analysis, meadow- and pasture inventory, richroad and rail environments, national ground cover data, action program for endangered species etc.The results show that there is a theoretical possibility of ecological connectivity for the plantGymnadenia nigra within the demarcated area. Existing data can also identify possible habitats withinthe area. However, only one data source confirms that the plant is located at a local within the studiedarea. In order to get a better understanding of the living situation and connectivity of the orchid in theaera, additional data such as: data with lime-rich-phosphorus-poor soil density, data on whereGymnadenia nigra has been observed in the selected area, a field study, etc.Because a smaller area has been randomly selected for analysis, the result can only represent that area.If another area had been selected, the outcome would probably have been different. In order to get abetter picture, additional data would be needed, such as soil data for calcareous, phosphorus-poor soilas well as a field research to find possible habitat on site. Since the seeds of Gymnadenia nigra can bespread by wind or via watercourses, it is required that possible habitats are dense and / or that waterflows through the habitat. / <p>2021-11-26</p>

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar. Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotopen som möjlig livsmiljö. Profilartens habitatpreferenser (storlekskrav och spridningsmöjligheter) satte ramarna för hur konnektiviteten för respektive biotop skulle analyseras. Efter insamling av relevant kartunderlag skapades ekologiska nätverk i Matrixgreen. Nätverken analyserades med avseende på patchernas position i nätverket (”Betweenness Centrality”-analys) samt den totala konnektiviteten i kommunen (Komponentanalys). Gemensamt för de fyra valda biotoperna (våtmark, gräsmark, äldre barrskog och lövskog) är att de indirekt förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna livsmiljöer och biologisk mångfald. De prioriterade ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering och översvämningsskydd kunde kopplas till biotopen våtmarker och material (dekorativa) och pollinering kunde kopplas till biotopen gräsmark. Till biotoperna barrskog och lövskog kunde de prioriterade ekosystemtjänsterna livsmedel (tama och vilda djur, växter), material (biomassa), bioenergi och klimatreglering kopplas. Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarker samt områden med äldre barrskog. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Analyserna visar vidare att för respektive biotop finns ett antal områden som är extra viktiga för konnektiviteten, dessa områden har ett högt så kallat ”Betweenness Centrality”-värde. De ekologiska profiler som ligger till grund för analyserna är teoretiska profiler, inga platsbesök eller inventeringar har gjorts för att se hur verkligheten stämmer överens med teorin. De nätverk som har skapats och analyserats i detta examensarbete ska därför främst ses som en guide till var i kommunen de utvalda ekosystemtjänsterna finns. Nätverken utgör inte fullgoda livsmiljöer för de valda profilarterna och inga direkta slutsatser kan dras om var i kommunen en specifik art finns eller inte. Den biologiska mångfalden är en ekosystemtjänst i sig men utgör också en försäkring för ekosystemen som blir mer resilienta, det vill säga mer stabila och motståndskraftiga mot yttre störningar. Resilienta ekosystem är en förutsättning för de ekosystemtjänster som har studerats. Bristande konnektivitet i landskapet riskerar att leda till ökad fragmentering och en utarmad biologisk mångfald. / Ecosystem services are the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Clean air, clean water, pollination and biodiversity are all examples of ecosystem services that humans depend on and whose value needs to be integrated into decision-making processes in all different levels of society. Local authorities have an important role in this as they at local level through spatial planning have the possibility to steer development towards more sustainable solutions. The aim of this thesis is to make ecosystem services in Knivsta municipality visible through the green structure plan and to analyze the ecological connectivity between the ecological structures using the ArcGIS-tool Matrixgreen. A literature study laid the foundation for further work and was followed by a workshop where important ecosystem services to the municipality of Knivsta were identified. Ecological profiles were created where 11 of the 18 prioritized ecosystem services were associated with specific biotopes which in turn could be linked to a biological species or species groups, called target species, with the specific biotope as possible habitat. The habitat preferences of the target species (size requirements and distribution patterns) worked as a framework for how to analyze the connectivity for each biotope. This was followed by gathering of maps and the making of ecological networks in Matrixgreen. The networks were analyzed with respect to position of the patches in the network (Betweenness Centrality analysis) and the overall connectivity in the municipality (Component analysis). Common to the four selected biotopes (wetland, grassland, coniferous and deciduous forest) is that they indirectly provide us with the prioritized supporting ecosystem services habitats and biodiversity. The prioritized ecosystem services water treatment, flow regulation and flood control were linked to the biotope wetlands and materials (ornamental) and pollination were linked to the biotope grasslands. The biotopes coniferous and deciduous forest could be linked to the prioritized ecosystem services food (domestic and wild animals, wild plants), raw materials (fiber), bio-energy and climate control. The network analyses show good connectivity for wetland areas and coniferous forest in the municipality. The total connectivity for grasslands and deciduous forest is limited. The analyzes also show that for each biotope a couple of areas are especially important for the overall connectivity. These areas have a high Betweenness Centrality value. The ecological profiles upon which the analyzes are based are theoretical profiles, no site visits or surveys have been done to investigate how reality matches theory. The constructed and analyzed networks in this thesis are therefore to be seen mainly as a guide to where in the municipality the selected ecosystem services are available. The networks do not constitute adequate habitats for the selected target species and no conclusions can be drawn as to where in the municipality a specific species exists or not. Biodiversity is an ecosystem service itself but also represents an insurance for the ecosystem that becomes more resilient, i.e. more stable and resilient to external shocks. Resilient ecosystems are essential for the ecosystem services that have been studied. Lack of connectivity in the landscape could lead to increased fragmentation and eventually risk biodiversity depletion.