Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.

The world's and Sweden's population continues to increase and there is a need to build more residences. To ensure that the Swedish environmental goal of a good built environment (God bebyggd miljö) is achieved, and the earth's scarce resources are managed, densification is considered by Boverket to be a good planning method wherein buildings are concentrated in those places which contain the best conditions. However, this means that previously unexploited green areas may need to be developed, which entails negative local consequences for ecological and social sustainability. It is additionally not uncommon for strong citizen dissatisfaction to arise when a municipality develops a green area, and some feel that the municipality does not communicate and include the citizens in a satisfactory manner. The Tumba skog project in Botkyrka municipality is a typical example of this phenomenon. During the planning process, many criticisms were received regarding shortcomings in the investigations and poorly executed planning, as well as a desire for more influence and better information. When examining this case, however, no significant flaws could be found in any part of the project, which illustrates the problems surrounding the realization of controversial planning projects, and the associated dissatisfaction that seems to inevitably arise. / Världens och Sveriges befolkning fortsätter att öka och det finns ett behov att bygga fler bostäder. För att säkerställa att miljömålet god bebyggd miljö uppnås och jordens resurser hushålls med anser Boverket att förtätning är en bra planeringsmetod, där bebyggelse koncentreras på de platser som har de bästa förutsättningarna. Detta betyder emellertid att tidigare oexploaterade grönområden kan behöva tas i anspråk, vilket innebär lokalt negativa konsekvenser för den ekologiska och sociala hållbarheten. Det är dessutom inte ovanligt att kraftigt missnöje uppstår när en kommun bebygger ett grönområde, samt att medborgare upplever att kommunen inte kommunicerar och inkluderar dem på ett tillfredsställande sätt. Projektet Tumba skog i Botkyrka kommun är ett typiskt exempel på detta fenomen. Under planeringsprocessen inkom ett flertal synpunkter angående brister i utredningarna och dåligt genomförd planering samt en önskan om mer inflytande och bättre informering. Vid granskning av detta fall kunde emellertid inga betydande brister återfinnas i någon del av projektet, vilket illustrerar problematiken kring att genomföra kontroversiella planerings-projekt och det anknutna missnöje som till synes ofrånkomligen uppstår.

Studien syftar till att studera unga vuxnas upplevelser av välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Syftet är även att studera vilka strategier unga vuxna använder sig av för att öka sitt upplevda välbefinnande vid användning av offentliga platser under covid-19 pandemin. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av unga vuxna män och kvinnor och genom dolda observationer av utvalda platser. Studien är avgränsad till Uppsala och går genom en kvalitativ metod in på djupet om deltagarnas upplevelser. Resultatet visar att unga vuxnas välbefinnande vid användning av offentliga platser har minskat under covid-19 pandemin. Det har blivit svårare att använda offentliga platser utan att riskera sin trygghet genom risken att bli smittad av viruset och riskera att bli stigmatiserad som smittobärare. Begränsningen har även lett till svårigheter att upprätthålla sociala kontakter vilket i vissa fall lösts genom en närmare relation till djur som inte bedöms vara en smittorisk. För att öka välbefinnandet tilltog samtliga deltagare strategier där den vanligaste strategin var att söka sig till offentliga platser som hade större tillgångar av grönområden eller vatten och naturligt hade färre människor närvarande

I orter förekommer förtätning ofta till följd av en ökande befolkning. Förtätningen bidrar till närhet till aktiviteter och behövliga funktioner, men det ger även negativa konsekvenser som behövliga grönområden som planeras bort för att ge plats åt bebyggelse. Utöver det finns det människor som brukar grönområdena och vill hellre se den bevaras än att nybyggnation har plats. Idenna studie har Hjalmarsmuren, ett tätortsnära skogsområde i Sandviken kommun, undersökts för att ha reda på hur social hållbarhet fungerar vid nybyggnation av ett tätortsnära skogsområde. Sandviken kommun har gjort ett planprogram över området och många invånare motsätter sig kommunens planer. Invånarna menar att Hjalmarsmuren har naturvärden som bör bevaras, bland annat skog, och de är även oroliga över översvämningsrisken som finn på Hjalmarsmuren i dagsläget, och som kan komma att förvärras av nybebyggelse. Socialt hållbar planering i studien utgår från två perspektiv: social hållbarhet i medborgardialog och social hållbarhet i den fysiska miljön. Målet var att ta fram ett visualiseringförslag över Hjalmarsmuren. De två huvudsakliga metoderna var enkätstudier och en visualiseringstudie. Enkätstudierna utgjordes av två enkäter: en som svarade på frågor om social hållbarhet på Hjalmarsmuren och en som jämförde visualiseringförslaget med nollalternativet. Visualiseringsmetoden baserades huvudsakligen på resultatet av enkäterna. Enkäten om social hållbarhet visade att det mest var närboende som var intresserade av att delta i studien, vilket är för att de har åsikter om vad som händer vid deras bostad och den visade att viljan av ett bevarande, speciellt skogen, var viktig. Resultatet av visualiseringförslaget visar att 18,5% av området ska bebyggas och den bebyggelse som kommer finnas på Hjalmarsmuren är äldreboende, bostäder och en busshållplats. Sammantaget planeras det för 22 nya bostäder med blandade upplåtelseformer. Området kommer få ett utökat utbud av mötesplatser och aktiviteter i form av en park, en gemensam trädgård och ett belyst motionsspår. Det diskuterades i om medborgarnas rätt till att vara med i planeringsprocessen, men också om hur människor med egna intressen kan omedvetet bortprioritera alternativ i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Det studien kom fram till var att metoderna kan appliceras på andra tätortsnära skogsområden men att avvägningar och prioritet till olika intressen kan variera beroende på hur området och närområdet ser ut. / In towns, densification often occurs as a result of an increasing population. Densification contributes to proximity to activities and necessary functions, but it also has negative consequences such as necessary green areas that are planned to be removed to make way for buildings. In addition to that, there are people who use the green areas and would rather see it preserved than new construction taking place. In this study, Hjalmarsmuren, a forest area close to urban areas in the municipality of Sandviken, has been examined to find out how social sustainability works in the case of new construction of a forest area close to urban areas. The municipality of Sandviken has made a planning program for the area and many residents oppose the municipality's plans. The residents believe that the Hjalmarsmuren has natural values that should be preserved, including forests, and they are also worried about the risk of flooding that exists on the Hjalmarsmuren now, and which could be exacerbated by new buildings. Socially sustainable planning in the study is based on two perspectives: social sustainability in citizen dialogue and social sustainability in the physical environment. The goal was to develop a visualization proposal for the Hjalmar Wall. The two main methods were questionnaire studies and a visualization study. The questionnaire studies consisted of two questionnaires: one thatanswered questions about social sustainability on the Hjalmarsmuren and one that compared the visualization proposal with the zero alternative. The visualization method was mainly based on the results of the surveys. The survey on social sustainability showed that it was mostly local residents who were interested in participating in the study, which is because they have opinions about what happens near their residence and it showed that the desire for conservation, especially the forest, was important. The result of th evisualization proposal shows that 18.5% of the area is to be built on and the buildings that will be on the Hjalmarsmuren are nursing homes, housing and a bus stop. Altogether, 22 new homes are planned with mixed forms of tenure. The area will have an expanded range of meeting places and activities in the form of a park, a shared garden and an illuminated exercise track. It was discussed about the citizens' right to be involved in the planning process, but also about how people with their own interests can unknowingly de-prioritize alternatives at an early stage of the planning process. What the study came to was that the methods can be applied to other forest areas close to urban areas, but that trade-offs and priority to different interests can vary depending on how the area and the surrounding area looks like.

Utvecklingen till det högteknologiska samhället och urbaniseringen är exempel på bidragande orsaker till en ökad folkmängd i städer och har gett upphov till både stadsutbredning och förtätning. Bidragande anledningar till befolkningsökningen är först och främst en förbättrad sjukvård och den ökade invandringen. Bostadsbristen som ett resultat på den ökade befolkningen har vuxit fram och i sin tur resulterat i att fokus läggs på planering av nya bostädsområden. Fysisk inaktivitet och ett stillasittande beteende är problem som har vuxit fram under de senaste årtionden. På grund av detta har metoder för kartläggning av fysisk aktivitet och grönområden fått ett större intresse. Det går att planera för fysisk aktivitet, men det är fortfarande viljan hos individen som måste finnas. Parker och grönområden är viktiga platser för att främja fysisk aktivitet i städer och ett stort utbud som tilltalar alla är att föredra. De har också en viktig funktion för stadens ekosystemtjänster. Genom att använda metoder för lokalisering av grönområden samt ha kunskap om dess betydelse är det möjligt att främja fysisk aktivitet i samhällsplaneringen, och är målet för studien. Studien kommer att utvärdera och kartlägga utbudet av grönområden i Eksjö. Resultatet visar att invånare i Eksjö har god tillgång till fysisk aktivitet i grönområden och parker där större delen av befolkningen bor inom ett avstånd som är rekommenderat från tidigare vetenskaplig forskning och myndigheter. Kvalitetsbedömningen visar att Vildparken är den park i Eksjö som är mest attraktiv. Slutligen behandlas nudging, vilket är ett begrepp som innebär vägledning av människor för att nyttja ett större syfte och sträva mot ett mer hållbart samhälle. Hur kan nudging appliceras för att främja fysisk aktivitet, och är det möjligt? Det finns möjligheter att inkludera nudging i samhällsplaneringen i samband med fysisk aktivitet, till exempel vid placering av skyltar vid ingångar till parker / The development to the high-tech society and the urbanization are examples of reasons that contributes to the increase in population in cities and the rise of urban expansion and densification. Contributing causes of population are, first and foremost, improved health care and increased immigration. Housing shortages, as a result of increased population have grown, and in turn resulted to focusing on planning of new housing areas. Physical inactivity and sedentary behavior are problems that have emerged in recent decades. Because of this, methods of mapping physical activity and green areas have gained greater interest.Parks and green areas are important places to promote physical activity in cities and a wide range of appeal to everyone is preferable. They also have an important function for the city's ecosystem services. By using methods for locating green spaces and having knowledge of its importance, it is possible to promote physical activity in urban planning, and is the goal of the study. The study will evaluate and map the supply of green areas in the city of Eksjö.The result shows that residents in Eksjö have good access to physical activity in green areas and parks where most of the population lives within a distance recommended by previous scientific research and authorities. The quality assessment showsthat Vildparken is the park in Eksjö which is the most attractive.Finally, nudging is treated, which is a term that guides people to a greater purpose and strives towards a more sustainable society. The question on how nudging can be applied to promote physical activity and its possibilty is another question this study will answer. There are opportunities to include nudging in community planning in connection with physical activity, such as placement of signs at entrances to parks.

I en tid av ökande urbanisering blir grönområdens betydelse för invånarnas välbefinnande och stadsutvecklingen alltmer framträdande. Denna studie undersöker tre områden i Borlänge kommun med fokus på dess offentliga grönområden utifrån kvalitet, användning och matchning mellan utbud och efterfrågan. Genom en abduktiv ansats kombineras teori och empiri för att förstå komplexiteten i människors relation till grönområden. Teoretiska perspektiv som används inkluderar upplevelsevärden, platsidentitet och platskänsla samt kommunikativ planering. En kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomförs och resultaten visar att invånarna har liknande preferenser och främst använder grönområden för motion och avkoppling och värderar rofyllda, skyddade och naturliga grönområden högst. Trots detta varierar tillgången till närliggande grönområden betydligt mellan områdena, där Hönsarvet har bäst tillgänglighet jämfört med Gylle och Hagalund. Studien identifierar även att faktorer som ålder och boendeform påverkar upplevelsen av grönområde. Hönsarvet har bäst matchning mellan invånarnas önskemål och grönområdens kvalitet, medan Gylle och Hagalund har utrymme för förbättringar för att bättre passa invånarnas preferenser. Genom att integrera invånarnas perspektiv i planeringsprocessen kan Borlänge kommun skapa grönområden som främjar befolkningens välbefinnande och samhällets hållbarhet på lång sikt, i linje med Agenda 2030 och målsättningar för hållbar stadsutveckling.

Grönområden har en betydande del i människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, och vikten av närhet till grönområden har lett till att Boverket satt upp riktlinjer på 300 meter för bostadsnära natur. När människor har tillgång till grönområden innebär det att människor håller sig friskare, både fysiskt och psykiskt. En frisk befolkning är ett allmänt intresse som leder till en förbättrad folkhälsa. Grönområden är en del av god livskvalitet för människor och grönområden kan fungera som en strategi för kommuner i att säkra en inflyttning av fler invånare till kommunen och bryta negativa befolkningsutvecklingstrender. Studien fokuserar på orten Skutskär som är den största tätorten i Älvkarleby kommun, och är belägen ca 200 km norr om Stockholm samt ca 20 km söder om Gävle. Älvkarleby kommun har drygt 9000 invånare, och har som många andra små kommuner under de senaste 40 åren haft en negativ befolkningsutveckling. Inom Älvkarleby kommun är vatten och naturresurser en självklar del av miljön, men inom orten Skutskär marknadsförs dessa naturtillgångar bristfälligt. Metoden som har använts för studien är en fokusgrupp som genomfört en SWOT-analys på Skutskärs befintliga grönområden och en fallstudie av tre kommuner, Habo, Nykvarn och Örebro. I SWOT-analysen analyserades styrkor, svagheter, möjligheter och hot på Skutskärs befintliga grönområden. Fallstudierna har genomförts genom en kvalitativ undersökning av de tre kommunernas grönstrategiplaner. Svaren från fallstudierna har analyserats genom en innehållsanalys och där även resultatet utgår ifrån. Resultatet visar att Habo, Nykvarn och Örebro kommun har en tydlig strategi över hur grönområden fungerar som en bidragande faktor till att människor väljer att bosätta sig i just deras kommun. Fokusgruppen var medveten om vilka naturtillgångar Skutskär har, samt att den största svagheten inom orten är befintliga industrierna som blockerar den direkta närheten till naturen. Det tydliga sambandet mellan de tre kommunerna i fallstudien är att det finns en tydlig plan över hur grönområden ska användas, skötas, utvecklas och prioriteras för människors bästa i åtanke. En tydlig strategi för hur Älvkarleby kommun ska kunna bryta trenden med en minskad befolkningsmängd kan vara att utveckla de befintliga grönområdena, visa upp de för invånarna och ha en klar och tydlig plan för hur grönområdena ska vara en del av kommunens långsiktiga och hållbara utveckling. / Green areas have a significant part in people's health, both physically and mentally, and the importance of closeness to green areas has led to Boverket’s guidelines of 300 meters for nature close to where people live. A healthy population is of general interest because it leads to improved public health. Green areas and parks offers a good quality of life for people and green spaces can also serve as a strategy for municipalities to secure an occupancy of more residents to the municipality and to break negative population trends. The study focuses on the community of Skutskär. Skutskär is located in the municipality of Älvkarleby some 200 km north of Stockholm and 20 km south of Gävle. The municipality of Älvkarleby’s current population of right above 9000 has experienced, like many small municipalities in rural parts of Sweden, periods of decline or stagnation over the last 40 years. Water and natural resources is a natural part of the environment in the municipality of Älvkarleby, but in the city of Skutskär these assets are marketed poorly. Several methods were used in the study. A SWOT analysis of Skutskär’s existing green areas was conducted through the assistance of a focus group composed of local community leaders. Case studies of green strategic-plans in three municipalities – Habo, Nykvarn and Örebro –were also conducted. The strategies were evaluated using a theoretically derived checklist of key qualities. The results of the case studies were summarized using a simple content analysis procedure. The case study results indicate that the three municipalities have clear visions and strategies for using green open spaces to encourage people to stay or relocated to their communities. All three municipalities have a clear plan for how green spaces should be used, maintained, developed and prioritized. The focus group was well aware of the value of Skutskär’s natural resources but also of their weaknesses. A logical strategy for Älvkarleby is to develop and showcase existing green areas for residents and to create a clear role for green areas within the municipality's long-term and sustainable development plans.

I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Uppsatsen syftar till att, med Linköpings kommun som exempel, undersöka utmaningar som svensk stadsplanering står inför när det gäller att tillgodose bostadsnära natur samtidigt som det planeras för befolkningstillväxt och förtätning. Uppsatsen redogör för vilken betydelse den bostadsnära naturen tillmäts av både statliga myndigheter och kommunen, hur kommunen planerar, vilken relation de boende i staden har till den bostadsnära naturen samt hur de upplever kommunens strategi. Resultatet från textanalyser och en enkätundersökning visar på att statliga myndigheter och kommunen anser det vara viktigt att planera för bostadsnära natur. Myndigheter, liksom medborgarna, har en bred syn på vad bostadsnära natur är, men en snävare bild framkommer när myndigheterna presenterar konkreta strategier för kommunerna, vilket i sin tur leder till att kommunen definierar den bostadsnära naturen snävt. Utifrån kommunens kriterier anser sig hälften av medborgarna sakna tillgång till bostadsnära natur. Men utifrån medborgarnas egen definition tillgodoses nästan alla av bostadsnära natur. / This thesis aims, with the municipality of Linköping as an example, to study challenges the Swedish city planning is facing when planning for residential nature while at the same time planning for population growth. We describe the significance of residential nature from the perspective of state authorities and municipality, how the municipality plans, what relation-ship citizens have to the nature and how they experience the municipality’s strategy. Result from text analyses and a survey show that state authorities and the municipality consider it important to plan for nature. Authorities, likewise the citizens, use a broad definition. But a narrower picture is presented when the state agencies produce concrete strategies, which gen-erates the municipality to define it narrow. On basis of the municipality's criteria one-half of the citizens lack access to nature. At the same time, on the basis of their own definition, only 10% of the citizens lack residential nature.