Länge har landskapets alla olika processer påverkat och påverkar landskapets utseende och utveckling. Landskapet är i en ständig naturlig förändring, en förändring som är kontinuerlig i tid och rum. Dess strukturer och former är ofta idag avlagringar från istider och processer som skedde för länge sedan och har genom dessa hjälpt människan förstå jordens utveckling. Människan är villkorslöst beroende av landskapet med dess resurser och utnyttjar dem i en allt större utsträckning. Många av resurserna vi utnyttjar har alla sin grund i landskapets geologi. Människans påverkan på landskapet är så pass stor att landskapet med alla dess former och avlagringar hotas om de inte beaktas. För att effektiv kunna anpassa brukande och annan användning av naturens resurser krävs förståelse för landskapets grundstrukturer, geologiska processer och deras resultat. För att i framtiden fortsätta kunna ha kännedom om landskapets bildning och historia och andra samhällsrelevanta faktorer som miljö och vatten är det viktigt att införa de geovetenskapliga värdena i all slags samhällsplanering. När geovetenskapliga värden glöms bort och enbart natur, kultur, friluftslivsvärden etc. sätts i fokus var för sig, förloras helhetssynen. Eftersom de geovetenskapliga värdena är en förutsättning för dessa värden är de ett viktig, idag nästan outnyttjat verktyg för att sammanfoga sektoriella värden till en helhetssyn. I denna studie har en vägplanering valts ut för att illustrera denna brist, där en inventering av studieområdet samt en analys av den valda vägplaneringens rapporter och miljökonsekvensbeskrivningen gjorts. Studien visar att man beaktar värden sektoriellt och oftast objekt för objekt. Helhetssynen på landskapet saknas nästan helt. De geovetenskapliga egenvärdena beaktas inte alls och det verktyg för helhetssyn som geovetenskapen erbjuder används inte alls. / Landscape processes such as erosion and weathering have for very long time shaped and reshaped the landscape. The continuously natural changes of the landscape will never stop. Today its structures and shapes are historical deposits and have helped humans to understand Earth’s history. Humans are unconditionally dependent on Earth’s resources and will continue being so for an unforeseeable future. Human development such as infrastructure alters an unnatural landscape where the natural landscape with all its forms and deposits are threatened to disappear if not protected from exploitation. To continuing understanding Earth’s history in the future and to developing ecological areas, it’s important to introduce the geological values in all types of society planning. When geological values are forgotten or disregarded and ecological values get the majority of attention you loose the bigger picture. Instead a more holistic view is needed that accounts for all natural values. In this study, a path plan has been selected to illustrate this short supply, where an inventory of the study area and an analysis of the selected path plan’s reports and environmental impact assessment have been made. The results from the study indicate that objects are considered object by object and observe the geoscientific values ​​more durable and it’s often unclear how the geological values are affected.

Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.