Den här uppsatsen handlar om att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun. Uppsatsens centrala ämne handlar om två statliga renoveringsprojekt i stadsdelarna Markbacken och Vivalla. Syftet är att undersöka om stadsdelarna har genomgått en gentrifiering eller en gentrifieringsprocess, samt vilken påverkan den sociala hållbarheten har gett stadsdelarna. En intervju, våra egna observationer och tidigare forskning har använts som metod för att besvara uppsatsens syfte och frågeställning. De teoretiska begreppen som analysen utgår ifrån är gentrifiering och social hållbarhet. Resultatet och analysen från intervjun, observationerna och tidigare forskning har visat att Markbacken har genomgått en gentrifiering. I Vivalla finns det spår av en gentrifieringsprocess i kvarteret Visgatan som genomgått en renovering. Vad som kännetecknar Markbackens gentrifiering kan bland annat ses i sociala aspekter och förändringarna som har skett i stadsdelen. Dessa förändringar har påvisats genom den fysiska och sociala miljön i området, exempelvis höjda hyror, brottsstatistiken har minskats samt ökat social blandning. Vad gäller Vivalla har liknande åtgärder som i Markbacken genomförts, vilket har resulterad i en gentrifieringsprocess. Även om gentrifiering ofta förknippas som något negativt har det visats vara positivt för stadsdelarna Markbacken och Vivalla.

År 1965 togs riksdagsbeslutet om miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle byggas under tio år. Till en början hade områdena som uppkom under den tiden ett gott rykte och symboliserade ett moderiktigt samhälle. Flera av dessa har sedan haft en negativ utveckling när det kommer till miljöpåverkan, segregation och trygghet. Ett typiskt exempel på ett område från denna tid är Vivalla i Örebro. I många av miljonprogramsområdena har underhåll varit eftersatt i många år och det talas om att miljonprogrammen läcker energi. Många av områdena står inför stora behov av renovering, något som är kostsamt. Men det är också en möjlighet till att ta ett helhetsgrepp i hållbarhetsfrågan. I och med renovering finns möjlighet att förbättra de ekologiska förutsättningarna genom bland annat sänkt energianvändning. Samtidigt kan de sociala frågorna beaktas för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för de boende. I Mitt gröna kvarter i Vivalla ville fastighetsägaren, ÖrebroBostäder, skapa ett pilotprojekt med hållbarheten i fokus. Resurser sattes in för att bland annat sänka energianvändningen, öka tryggheten och minska utanförskapet. Syftet med denna rapport var att studera hur ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet beaktas i renovering av miljonprogram, med fokus på Mitt gröna kvarter i Vivalla. Detta genomfördes genom omfattande litteraturstudier samt genom intervjuer med personer med olika roller i projektet. Mitt gröna kvarter var en kostsam satsning som trots stor framgång vad gäller minskad energianvändning och ökad delaktighet från de boende inte var ekonomiskt lönsam, sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Däremot finns det mycket som tyder på att samhället gör en stor vinst av projektet.