En patentlicens är en nyttjanderätt till patent som ofta, liksom patent, kan representera stora ekonomiska värden. En patenthavare kan nyttja det värde ett patent representerar som säkerhetsunderlag för en kredit genom att pantsätta patentet. Huruvida en patentlicens kan pantsättas, i vart fall med sakrättsligt giltig verkan, är dock oklart eftersom lagstiftning på området saknas och ämnet berörts mycket sparsamt i doktrin. Syftet med denna uppsats har därför varit att utreda om, och under vilka förutsättningar, en patentlicens kan pantsättas med obligationsrättslig och sakrättslig giltig verkan. Jag har kommit fram till att en pantsättning av en patentlicens kan bli obligationsrättsligt giltig utan några större svårigheter. Problematiken ligger främst i huruvida pantsättningen blir sakrättsligt giltig. Det är tänkbart, men inte säkert, att sakrättslig giltig verkan kan uppnås genom att patenthavaren denuntieras. Sakrättslig giltighet genom registrering hos PRV framstår som en lämpligare lösning än denuntiation, men för att PRV ska kunna registrera en pantsättning av patentlicens krävs antagligen en lagändring.

No description available.

Denna uppsats syfte är att synliggöra de problem som orsakas av dagenspantsättningsförfarande av bostadsrätter och att undersöka om blockkedjor kan vara en lämpligteknik att använda till ett framtida bostadsregistersystem och därmed komma till rätta meddessa problem. Grunden till problemen ligger i att proceduren för att pantsätta en bostadsrättinte är lika rättssäker som när en fastighet pantsätts. Hur själva pantsättningen av fast egendomoch lös egendom går till skiljer sig radikalt åt då det finns tydliga krav på hur förfarandet skagå till för fast egendom. Samt att det finns en speciell inskrivningsmyndighet för fastigheter,Lantmäteriet som ansvarar för detta. För bostadsrätter finns däremot ingen myndighet utan detåligger bostadsrättsföreningarnas styrelser att ansvara för att inskrivningen av panten sker. Detgör att det alltför ofta saknas eller finns felaktiga pantnoteringar i lägenhetsförteckningarnavilket kan orsaka stora problem för flera parter.Under 2016 fick Lantmäteriet i uppdrag av den svenska regeringen att undersöka möjligheternamed att använda blockkedjor för fastighetsöverlåtelser och pantsättningsinskrivningar.Projektet har blivit internationellt uppmärksammat och Sverige ses som en pionjär på området.Detta pilotprojekt tillsammans med den uppmärksammade Bostadsrättspantsättningsdomen T2106-17 från Svea Hovrätt i Stockholm från 2018 är inspirationskällan till denna uppsatsfrågeställningar och syfte. Hovrättsdomen fastställdes i högsta domstolen i Stockholm den 8mars 2019, mål nr T 1559-18.Uppsatsens slutsats är att det pantsättningssystem som idag används är föråldrat och behövermoderniseras och samordnas av en ansvarig enhet. Studien visar även på att blockkedjeteknikmycket väl kan vara lämplig att använda för ett framtida bostadsrättsregister och vidpantsättningsförfarande till följd av sin säkerhet, transparens och förkortade ledtider. / The purpose of this essay is to highlight the problems caused by the current pledging procedureof tenant-owned apartments and to investigate whether blockchains can be a suitabletechnology to use for a future apartment register system and thus overcome these problems.The reason for the problems lies in the fact that the procedure for pledging a tenant-ownedapartment is not as legally secure as when a property is pledged. How the actual pledging ofproperty and pledging of tenant-owned apartment differ greatly since there are clearrequirements for pledging of the property but not for the tenant-owned apartments.Lantmäteriet is the authority in Sweden that is responsible for the land register and themortgage register. For tenant-owned apartments on the other hand there is no authority. Theresponsibility for the registration of the mortgage lies on the tenant-owner associations boards.This means that too often there is missing or incorrect mortgage listings in the apartmentlistings, which can cause major problems for several parties.In 2016, Lantmäteriet were commissioned by the Swedish government to investigate thepossibilities of using blockchains for real estate transfers and pledge registrations. The projecthas become internationally recognized and Sweden is seen as a pioneer in the field. This pilotproject together with the court judgement, T 2106-17, which is the source of inspiration for thisessay's issues and purpose. This court judgement was established by the supreme court, casenumber T 1559-18.The conclusion of the thesis is that the pledging system that is used today is obsolete and needsto be modernized and coordinated by a centralized unit within the government. Blockchaintechnology could be a suitable solution for a future tenant-owned apartment register becauseof its transparency, security and reduction in lead times.

Det föreligger fem dokument i uppsatsen. Dessa är krediten, säkerhetsbilagan, avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkännande av överlåtelsen av arrenderätten. Det är dock oklart hur dessa förhåller sig till varandra då de verkar för olika saker trots att de är upprättade i ett nära funktionellt och tidsmässigt sam-band. Syftets första del är att utreda hur avtalen ska bedömas, om de tillsammans ska ses som ett och samma avtal genom sammanflätning eller om de ska bedömas isole-rade från varandra då varje avtal kan utgöra sin egen kosmos. Sammanflätningen mel-lan tre avtal, ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse, överlåtelseavtal samt godkän-nande av överlåtelsen av arrenderätten” ansågs vara så stark av olika anledningar att det inte skulle bedömas isolerade från varandra utan de utgör tillsammans ett avtal. Krediten och säkerhetsbilagan bedöms vara ett avtal då säkerhetsbilagan utgör en del av krediten och är således inte ett självständigt avtal.I ”Avtal i anledning av säkerhetsöverlåtelse” finns det en klausul vilken av den bank som jag skriver för har ansetts vara snarlik den som gäller vid generell pantsättning. Problemet är dock att generell pantsättning inte ska förekomma i konsumentsam-manhang. Avtalstolkning genom den objektiva tolkningsmetoden gjordes för att fast-ställa klausulens innebörd då avtalet var ett standardavtal. Sedan jämfördes den med en generell pantsättningsklausul för att se hur lika de är. Det fastställdes då att verk-ningarna av klausulen är de samma som en generell pantsättningsklausul och de skill-nader som föreligger dem emellan är endast terminologiska samt att vissa ord var oli-ka men reellt inte påverkade klausulen vid en jämförelse. Klausulen kunde därför lik-ställas med en generell pantsättningsklausul som inte ska förekomma i konsument-sammanhang.

<p>Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders.</p><p>The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined?</p><p>The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation.</p>

Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders. The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined? The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation.

Den svenska lagstiftningen tillåter omsättning och pantsättning av fordringar som ännu inte uppkommit, så kallade framtida fordringar. Det ligger en viss problematik i att dessa ännu inte är fullt uppkomna, eftersom det innebär att dess ställning inom exempelvis konkursförfaranden måste diskuteras. Uppkomna fordringar kan göras gällande i konkurser om de uppstått före en kritisk tidpunkt enligt frysningsprincipen. Denna uppsats syftar till att utreda vilka rättsliga principer som är av störst betydelse för att framtida fordringar ska kunna göras gällande i konkurser, även om de inte är fullt uppkomna vid frysningstidpunkten. En fordran måste nämligen vara reellt indrivningsbar för att den ska ha ett värde vid konkursutbrottet. En utredning har gjorts utifrån exempelvis principen om den väsentliga grunden och det första rättsfaktumets princip, i kombination med en analys av den rättspraxis som finns inom området. Slutsatsen är att en framtida fordran kan göras gällande i en konkurs om fordran är tillräckligt bestämd, eller om det är sannolikt att den kommer att uppstå. Denna bedömning måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet eftersom varje (framtida) fordran är unik till sin karaktär, och inte utan vidare kan jämföras. Det är mot bakgrund av detta inte möjligt att reglera fordringars uppkomst generellt i lagtext. I annat fall skulle riskeras att respektive rättsområdes regleringars syfte urholkades, till förmån för den generella regleringen. Vilken rättslig princip som blir av störst betydelse för avgörandet av fordringars uppkomst kan således skilja sig mellan varje situation.Vidare kan framtida fordringar pantsättas vilket ytterligare aktualiserar svårigheter inom konkursförfaranden, gällande avgörandet av huruvida dessa vunnit sakrättsligt skydd vid frysningstidpunkten, eftersom fordringarna ännu inte är uppkomna. Vid en pantsättning krävs ett sakrättsligt moment, en denuntiation, men detta är inte alltid tillräckligt för att skyddet gentemot tredje man ska vinnas. I rättspraxis har framtida fordringar som pantsatts bedömts olika. Denuntiationen har i vissa fall varit tillräcklig, medan det i andra krävts att fordran tjänats in för att pantsättningen skulle anses ha sakrättslig verkan. Den skilda bedömningen innebär att rättssäkerheten minskar i takt med att förutsebarheten gör detsamma. Med anledning av detta undersöks i uppsatsen vilka omständigheter som till störst del påverkar huruvida det sakrättsliga skyddet för framtida fordringar uppnås, förutsatt att en denuntiation gjorts, utifrån rättsliga principer. En jämförande undersökning görs med grunden i rättspraxis, i syfte att uppnå det resultat som faktiskt tillämpas i praktiken. Slutsatsen är att skyddet gentemot tredje man uppnås när den framtida fordran är tillräckligt bestämd för fordringar som uppkommer tillfullo vid en specifik tidpunkt, förutsatt att denuntiationen skett innan frysningstidpunkten. För en annan form av framtida fordringar, nämligen sådana som tjänas in löpande, bör istället det sakrättsliga skyddet vinnas när dessa intjänats, och därmed är uppkomna och bestämda. Ett sakrättsligt skydd är inte motiverat innan denna tidpunkt eftersom panten saknar reellt värde innan fordringen tjänats in.

Inför ämnesvalet av det här arbetet upptäcktes att det var få av de stora bankerna i Sverige som beviljade förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Nämnda fenomen blev huvudfokus för uppsatsen, och arbetet fick syftet att utreda vilka juridiska och ekonomiska skäl som kunde föreligga. Vid fortsatt kontakt med banker har olika svar erhållits av olika medarbetare, vilket ökade intresset för vad som egentligen var anledningen till den misslyckade kreditmarknaden av ägarlägenhetsfastigheter än mer. För att erhålla ett underlag av vad som skulle kunna tänkas vara ett problem för aktörerna genomfördes intervjuer med banker och markexploatörer, och utöver det upprättades egenformulerade frågor.  Efter att ha utrett de tänkbara juridiska och ekonomiska problemen på området har det kommits fram till att det egentligen inte föreligger några hinder för bankerna att erbjuda förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har istället kunnat konstateras att det föreligger en stor okunskap hos bankernas medarbetare och att bristen på kundkrets är den främsta ekonomiska orsaken till att kreditinstituten inte har en tydligare policy angående förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har också fastslagits att det råder en viss osäkerhet kring samfällighetsföreningarna och hur dessa ska upprättas. Lagen ger inget tydligt svar på hur en samfällighetsförenings ska bildas om ingen delägare är intresserad av bildandet. För att öka möjligheten för förvärvslån till Ägarlägenheter har slusatsen dragits att det krävs mer kunskap hos bankmedarbetare samt en enhetlig standard för kreditvärdering på området.

Frågan om införandet av ett statligt bostadsrättsregister, med ett grundläggande syfte att införa enhetlig registrering av panträtter för bostadsrätter har utretts och diskuterats under lång tid. Det har då konstaterats att dagens hantering är bristfällig. Idag utgörs en stor del av hanteringen av traditionellt pappersarbete där den mänskliga faktorn spelar en betydande roll. Synen på, och marknaden för bostadsrätter har förändrats under de senaste åren där priserna har skjutit i höjden. Belåning med bostadsrätt som säkerhet utgör numera nästan en tredjedel av den totala belåningen för bostäder. I december 2020 tillsattes en utredning för att ge förslag på hur ett bostadsrättsregister för pantsättning kan utformas och drivas. Detta examensarbete tar avstamp i den pågående utredningen och syftar till att, genom intervjuer med bostadsrättsmarknadens aktörer, ta reda på vad de anser om införandet av ett centralt register och hur de kan komma att påverkas av det. De aktörer som deltagit i studien är alla verksamma inom bostadsrättsmarknaden, men representerar olika delar av den. Av studien framgår det att dagens system anses bristfälligt av samtliga aktörer och att någon form av reglering behövs för att säkerställa och tillåta en digital och mer rättssäker hantering. Dock går åsikterna isär gällande hur utformningen bör ske i praktiken. Utformningen kommer att bli avgörande för vilka konsekvenser ett införande av ett register för med sig och hur de olika aktörerna påverkas. / The issue of implementing a uniform state register for lien on tenant-owner flats has been investigated and discussed for a long time, based on the common understanding that today's management of these objects is inadequate. A large portion of the management today consist of traditional paperwork, where the human factor plays a significant role. The view of, and the market for, tenant-ownership has changed during the recent years, where the prices and values have skyrocketed. The mortgaging with tenant-ownership as collateral constitutes almost a third of the total mortgaging for housing. An investigation was launched in December 2020 with the purpose of suggesting how a register for lien on tenant-ownership can be designed and operated. This study has its starting point at the ongoing inquiry. Through interviews with the actors on the tenant-ownership market, the study aims to answer what they think of a register and how they might be affected, should it be implemented. The participating actors are all part of the market but represent different parts of it. Results from the study demonstrate a shared view among the actors that the current system is inadequate. Some sort of regulation is necessary to ensure and allow a digital and more legally secure register management. However, the study also identified a difference among the actors’ view on how a register should be designed. The design of the register is crucial with respect to what consequences it will bring, and how the different players will be affected by it.

<p>Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt är ett fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren. Genom att genomföra en ombildning får innehavarna av lägenheten, oftast de forna hyresgästerna, tillgång till en värdefull bostadsrätt, vilken till skillnad från en hyresrätt, kan säljas och köpas öppet på marknaden. Eftersom ombildning har blivit så vanligt i Sverige uppkommer ett intresse, för samtliga inblandade parter, att veta hur de åtgärder, som förekommer vid en ombildning, skall företas. Förr eller senare kommer Sverige att ställas inför en räntehöjning, vilken kommer att få stor ekonomisk betydelse. En räntehöjning kommer nämligen att på sikt ge negativa konsekvenser för många hushåll, eftersom de svenska hushållen lånar pengar i mycket stor utsträckning till sitt boende. En del hushåll kommer exempelvis inte att klara en fördubbling av sin boendekostnad, utan obeståndssituationer kommer att uppstå. Som exempel kan nämnas kreditinstituten, vilka till stor del ”finansierat” ombildningen, dels genom lån till föreningen, dels genom lån till bostadsrättshavaren. Har de sina fordringar, genom pantsättning, sakrättsligt skyddade vid en bostadsrättshavares eventuella obestånd?</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att kartlägga vilka olika åtgärder som företas vid en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, dels att utreda i vilken ordning dessa åtgärder skall företas för att föranleda de rättsverkningar som samtliga inblandade parter vill uppnå. Syftet är även att genomföra en analys av dessa åtgärder för att visa på vilka juridiska problem som kan förekomma vid en ombildning.</p> / <p>Changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership is a phenomenon that has become more frequent during the last ten years. By changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership, the possessor of the tenancy, normally the tenant, gets access to a valuable tenant-ownership that, unlike a tenancy, can be sold and bought on the open market. Seeing as changing rights of tenancy to rights of tenant-ownership has become a regular happening in Sweden, an interest for all parties involved occurs, an interest in knowing how the actions that are involved should be preformed. Sooner or later Sweden has to face an increasing in rates which will have great economical consequences. These consequences will have negative influences on some of the Swedish households, due to the fact that lots of Swedish households lends a lot of money to be able to buy tenant-ownerships. If their rates double, many people won’t be able to pay their loans, and this will lead to foreclosures. Banks, for example, finances a great part of the changing of rights of tenancy to rights of tenant-ownership, partly by providing loans to private persons and partly by providing loans to condominium associations. Do they have their depths secured if the borrowers face foreclosure?</p><p>The purpose of this thesis is to examine which actions that occurs when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership and in which order these actions should be preformed for the parties involved to accomplish the legal purpose that they want to accomplish. The purpose is also to conduct an analysis of these actions to pinpoint which legal problems that can occur when you change rights of tenancy to rights of tenant-ownership.</p>