I framställningen undersöks kopplingen mellan civilrätt och skatterätt i syfte att klargöra deinkomstskatterättsliga konsekvenserna vid överlåtelser av rätt till framtida utdelning. Fastän rättsområdet stegvis klarlagts i praxis och doktrin under de senaste tio åren kvarstår ett antal rättsfrågor som berör den ifrågavarande transaktionstypen, varför förhoppningen är att uppsatsen ska utgöra ett signifikant bidrag till den fortsatta forskningen. Rättsläget redogörs för både avseende gällande rätt och hur rättsområdet eventuellt kan komma att utvecklas framöver. Utgångspunkten har varit att faktorer som överlåtarens skattemässiga situation och valet av aktierättsligt system inte bör påverka vare sig möjligheterna till att genomföra transaktionen eller de inkomstskatterättsliga konsekvenserna för förvärvaren. För att illustrera denna utgångspunkt ges betydande utrymme åt kopplingen mellan civilrätten och skatterätten, i ljuset av en kvalitativ rättsfallsstudie av praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Av resultatet framgår att rätten till framtida utdelning på aktier i både kupong- och avstämningsbolag under vissa förutsättningar kan överlåtas genom såväl gåva som mot vederlag. Resultatet ger stöd för slutsatsen att frågan om vem som har rätt till utdelningen när den kan disponeras avgörs av civilrättsliga regler, likaså är det civilrätten som sätter en yttre gräns för under hur lång tid rätten till framtida utdelning kan avse. Hur den skattskyldige beskattas torde bero på dennes skattemässiga situation, fastän något sådan principiellt ställningstagande inte uttalats explicit i praxis. I ljuset av framställningens slutsatser, betonas behovet av principföljsam rejudikatbildning från rättstillämparen för att garantera förutsebarhet och rättssäkerhet för de skattskyldiga.

<p>Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders.</p><p>The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined?</p><p>The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation.</p>

Capital accession to a company, without subscription of shares, is exercised when a company is facing a forced liquidation, or when the company wants to obtain capital by a less regulated process than conventional methods of raising capital. The main reason for raising capital in this way is that the accession does not add to a company’s liability in the balance sheet, therefore creating a surplus in the balance sheet. Thus, avoiding a forced liquidation caused by a share capital deficit below the required amount for going concern. However, the contributor of a capital accession of this kind, almost certainly wants reimbursement for his deed when not receiving shares. This can be achieved by a range of agreements between the contributor and the shareholders. The question is what arrangements can be done to constitute a sufficient security for the contributor. And further, in which way can these be combined? The answer depends on many factors, amongst others, whether there is a possibility to alter the Articles of Association, the shareholders’ financial solidity, and if the risk with pledging of shares is accepted. Ultimately, the decision is an agreement between the contributor and the shareholders, upon the conditions in the given situation. Therefore, there cannot be a single solution to every situation.

Enligt det aktiebolagsrättsliga splittringsförbudet får de till en aktie hörande rättigheterna inte separeras från varandra eller tillkomma ett annat rättssubjekt än aktieägaren i fråga. Splittringsförbudet har endast verkan aktiebolagsrättsligt och hindrar i princip inte att en aktieägare genom avtal vidtar obligationsrättsliga dispositioner av aktierättigheter. Splittringsförbudets direkta tillämpningsområde träffar alltså överlåtelser av aktierättigheter i sig, men inte ur aktierättigheter uppkomna anspråk. Det är således fullt förenligt med splittringsförbudet att en aktieägare överlåter sin fordran på grund av redan beslutad vinstutdelning i bolaget. Huruvida det är möjligt att överlåta framtida fordran på i framtiden beslutad vinstutdelning är mer osäkert. Formellt sett omfattas inte en sådan överlåtelse av splittringsförbudet. Konsekvenserna av en sådan överlåtelse blir emellertid desamma som om rätten till vinstutdelning överlåtits. Frågan är om en sådan överlåtelse utgör ett otillåtet kringgående av grunderna för splittringsförbudet. I denna uppsats behandlas detta eventuella kringgående av splittringsförbudet, och det utreds i vilken utsträckning det är tillåtet för en aktieägare att med obligationsrättslig verkan överlåta framtida fordran på grund av i framtiden fattade beslut om vinstutdelning. / According to the prohibition of splitting under company law, the rights attached to a share may not be separated from each other or assigned to a legal entity other than the shareholder in question. The prohibition of splitting only has effect under company law and does not, in principle, prevent a shareholder from contractually disposing of share rights under the law of obligations. Thus, the direct scope of the prohibition of splitting applies to transfers of share rights per se, but not to claims arising from share rights. It is therefore fully compatible with the prohibition of splitting for a shareholder to transfer his claim based on a dividend already decided in the company. Whether it is possible to transfer future claims on future dividends is more uncertain. Formally, such a transfer is not covered by the prohibition of splitting. However, the consequences of such a transfer would be the same as if the right to dividends had been transferred. The question is whether such a transfer constitutes an impermissible circumvention of the prohibition of splitting. This essay addresses this possible circumvention of the prohibition of splitting and investigates to what extent it is permissible for a shareholder to transfer future claims based on dividends decided in the future.