Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde. LKABs nya kontorsbyggnad har ett kvadratiskt avtryck på marken med ett hörn i sydlig riktning. Fördelningen mellan växthus och kontor kan förenklas genom att kvadraten delas på diagonalen där den södra halvan är växthus och den norra halvan kontor. Eftersom solförhållandena för odling är speciella i Kiruna har växthusets väggar en lutning som är anpassad efter solens låga infallsvinkel vilket gör att växthusets area minskar med varje våningsplan. Som yttermaterial till växthuset används glas och som stommaterial används stål. Ett hydroponiskt odlingssystem används där plantorna sätts direkt i en cirkulerande näringslösning och på så sätt kan systemet utformas med horisontella odlingsrör i flera vertikala odlingsplan. För uppvärmning av växthuset kommer spillvärme från LKABs verksamhet att utnyttjas, i examensarbetet undersöks två olika alternativ av spillvärmekällor och resultatet är att båda de alternativ som undersökts kan utnyttjas för uppvärmning av hela växthusdelens volym. / While the cities are expanding the demand for locally grown and organic crops is increasing. To be able to produce locally and more sustainable crops, one option could be to grow in a so-called vertical greenhouse. In Kiruna the largest ore mine in Sweden is operated by the company LKAB. Various processes in the mining industry lead to waste heat. In Kiruna, the climate is cold compared to most parts of Sweden, and therefore requires heating for the cultivation to be able to take place all year round in a greenhouse. The project’s task is to explore how to utilize waste heat from the mine to a vertical greenhouse in the context of a new office building at LKAB's mining area. LKAB's new office building has a square footprint on the ground with one of the corners in the south direction. The division between the greenhouse and the office can be simplified by the square divided diagonally where the southern half is the greenhouse and the northern half the office. Since the sunlight is limited in Kiruna the greenhouse walls has been design to adjust to the sun’s low position. The sun’s low position requires a sloped facade in the south direction. The greenhouse’s floor area decreases with each floor. As the external material for the greenhouse glass is used and as framing material steel is used. A hydroponically system is used where the seedlings are put directly in a circulating nutrient solution and in this way the system can be designed with horizontal pipes in several vertical cultivated floors. The greenhouse will be heated with waste heat from LKAB's industry, the project examines two alternatives of waste heat sources, and the result is that both of the alternatives studied can be used to heat the entire volume of the greenhouse.

När du tänker på en plats du känner till, antingen mer eller mindre väl, så är det ofta så att din bild av denne färgas av förutfattade meningar eller fördomar. Kanske beror detta på något du fått berättat för dig, eller kanske beror det på hur platsen visas upp medialt. Det är dock sällan en bild som innefattar hela sanningen, eller ens en bråkdel av den. Det är det jag upplevt vad gäller Kiruna. Kiruna är en plats som för många uppfattas som kall, karg och ensam. Både baserat på dess geografiska placering vilket gör att de mörka vintrarna är långa, men också baserat på att platsens största arbetsgivare är en av världens största underjordsgruvor.  I detta projektet har jag ämnat undersöka för att sedermera visa upp Kiruna som stad med typsnittsdesign som medel. Att visa en bild av staden som rör sig bortom människors fördomar och som ger betraktaren en insikt som präglas av förståelse med en större bredd. / When you think about a city that you might know more or less ab- out, it is common that your idea of that place might be coloured by preconceptions or prejudice. Perhaps that is due to the fact that you have been told things about the place, or perhaps how it is portrayed by the media. These ideas are, though, rarely ones that includes the whole truth about a place, though. Or even a fraction of the truth. I have experienced this being the case when it comes to Kiruna. Kiruna is a city that many believe to be cold, barren and lonely. This idea is probably based on both its geographical location and the fact that the city’s biggest employer is one of the worlds largest underground mines.  In this project I have examined Kiruna through type design, in order to give people a wider and more comprehensice image of what the city is. The goal has been to show the viewer that I have created an image of a place that moves beyond prejudice and gives them insight and understanding of Kiruna in more than that one way.

The work with this thesis started during the last semester at the Fire Protection Engineering program at Luleå University of Technology. Kiruna has relied on the iron ore resources of Luossavaara and Kiirunavaara since the creation of the town. The iron ore stretches underneath the current city center. Therefore, some of the housings have to move northwest. The consequences of the town move are that some of the current housings will be demolished after the government owned mining company LKAB has bought the estates. This thesis aims to research the possibilities of performing fire tests in theses abandoned housings. Full-scale fire tests are usually expensive and therefore it is of substantial importance that the performed tests are meaningful. A meaningful full-scale fire test, in the author’s opinion, is defined as: The goal has to be well defined with a structured definition of what should be achieved. The test should aim at over-bridging knowledge gaps in the fire engineering science. The test should not be suitable executing for a laboratory environment. Earlier performed fire tests and scientific papers where studied to identify possible knowledge gaps. Four main topics where identified: FDS validation and computer modeling Passive fire protection system in old buildings Load bearing systems Façades and exterior claddings Two field inventories were conducted during 2016-2017. Some objects had a cultural value and were therefore excluded. The authors have decided to only include objects deemed interesting. However, these objects are just a small amount of the buildings affected by the move. The majority of the buildings identified as suitable for fire tests are high-rise residential buildings. These were found suitable for most of the identified topics. The number of buildings with large open spaces, large ceiling heights and atriums was small. The environmental requirements and permits required for performing fire tests were studied as a part of the thesis. The County administration of Norrbotten is in charge of these legal matters. The authors conclude that the authorization process may be lengthy and complicated but feasible. The authors’ conclusion is that the probability of performing full-scale fire tests are low. The lack of complex buildings, difficulty in extracting accurate, reliable data and high costs are some of the reasons. / Detta examensarbete påbörjades under den sista terminen vid brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet, höstterminen 2017. Kiruna har sedan staden grundades alltid varit beroende av de järnmalmsfyndigheter som finns Loussavaara och Kiirunavaara. Den järnmalmsåder som löper från Kiirunavaara sträcker sig under stadens befintliga stadskärna. Delar av staden kommer därför att flyttas i nordvästlig riktning. Stadsflytten medför att delar av stadens bebyggelse kommer att köpas upp av det statliga gruvdriftsbolaget LKAB som sedan river fastigheterna. Arbetet syftar till att undersöka möjligheten att utföra brandförsök i dessa tomma fastigheter. Försök i full skala är mycket kostsamma vilket medför att det är eftersträvansvärt om brandförsöket är meningsfullt. Ett meningsfullt brandtest i full skala definierades av författarna som följande: Målet som försöket ska uppnå och vad som ska mätas är tydligt definierat Försöket ska överbrygga eller syfta till att överbrygga kunskapsglapp inom brandforskningen Försöket ska inte vara lämpligt att utföra in en laboratoriemiljö För att uppnå kravet avseende kunskapsglappet undersöktes tidigare brandförsök och vetenskapliga tidskrifter. Fyra huvudspår identifierades: FDS validering och datormodellering Passivt byggnadstekniskt brandskydd i äldre byggnader Lastbärande system Fasader och fasadbeklädnader Inventeringen gjordes i två omgångar under 2016 och 2017. Vissa objekt sållades bort på grund av dess kulturhistoriska värde. Inventeringen visar de objekt som författarna finner intressanta sett till ovanstående men representerar bara ett urval av alla de byggnader som evakueras i samband med flytten. Sett till de byggnader som under inventeringen identifierades som lämpliga för brandförsök utgörs de flesta av höga bostadshus. De höga bostadshusen bedömdes som lämpliga för samtliga identifierade huvudspår. Byggnader med stora öppna ytor, höga takhöjder eller atrium förekom ej förutom i ett fåtal fall. Som en del i arbetet undersöktes de miljötillstånd som krävs. Länsstyrelsen i Norrbotten som är den instans som beviljar eller avslår tillstånd. Författarna bedömer processen som omfattande men genomförbar. Sannolikheten för försök i full skala i samband med stadsflytten bedöms som låga. Bristen på komplexa byggnader, svårigheten i att extrahera exakta och tillförlitliga mätvärden samt den höga kostnaden medför att det är svårt att driva projektet så långt att det leder till försök i full skala.

Som följd av LKABs malmbrytning i Kiirunavaaragruvan uppstår markdeformationer i riktning mot Kiruna centrum. Detta leder till att stora delar av Kiruna måste flyttas och detta innefattar även järnvägsstationen. I valet mellan de olika alternativa lokaliseringarna väcks frågor kring vilka faktorer som påverkar en stations tillgänglighet och vad som utmärker en välfungerande station. Detta arbete syftar till att svara på frågan om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att ett stationsläge ska vara tillgängligt samt att underlätta arbetet vid framtida liknande utredningar. Den teoretiska grunden i arbetet inkluderar en omfattande litteraturstudie där tillgänglighetsaspekter studerades i relation till stationen samt hur lokaliseringen påverkar staden. I arbetet med att väga fördelar och nackdelar mellan alternativ med olika förutsättningar valdes att arbeta med planindikatorer. Metoden som valdes har sin grund i Katarina Schylbergs licentiatuppsats från 2008. Arbetet belyser olika aspekter av tillgänglighet och vilka som är viktiga i arbetet med att skapa en välfungerande station. Faktorer som studerades är geografiska och morfologiska avstånd, trygghet, olika trafikslags förutsättningar, turism och närområdets beskaffenhet. Det fokuseras även på hur stationen påverkar den lokala stadsutvecklingen samt dess regionala påverkan. Allt från en stations påverkan på stadens befolkningstyngdpunkt till risken att skapa barriärer och huruvida lokaliseringen kan komma att bidra till en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Grunden för arbetet med fallstudien har på begäran av uppdragsgivaren, Trafikverket, varit att arbeta efter fyrstegsprincipen vilket innebär att fokus ligger på att påverka beteenden innan man åtar sig kostsamma investeringar. I arbetet med omlokaliseringen har Trafikverket tagit fram ett antal utredningsalternativ som har olika grundförutsättningar. Ett alternativ är att dagens tillfälliga station permanentas, ett är att en ny station byggs i nya Kirunas centrum och de övriga är olika externa lokaliseringar. Vid bedömningen av de olika alternativen används de teorier som redogörs för i litteraturstudien samt de inblandade aktörernas mål som bedömningsgrund. Arbetet resulterade i ett antal förslag på förbättringsåtgärder rörande den nuvarande tillfälliga stationslokaliseringen. Dessa varierar i storlek och omfattning i enlighet med fyrstegsprincipens upplägg. Dessutom redovisas resultatet av arbetet med planindikatorerna för vilket alternativ som är mest fördelaktigt och som bäst uppfyller de inblandade aktörernas mål. Det konstaterades att utredningsalternativet med en central lokalisering hade mest gynnsamma förutsättningar, främst på grund av de korta avstånden till viktiga målpunkter. I fallet med en central lokalisering blir utmaningen att överbrygga de barriärskapande effekter som kan uppstå medan det för de externa lokaliseringarna handlar om att ge platsen ett sammanhang i staden och en egen identitet samt att arbeta med att minska de långa avståndens friktionseffekter på resandet. / As a result of LKABs mining of ore in Kiirunavaara deformations in the ground are starting to spread in the direction of the central parts of Kiruna. As a result of this large parts of Kiruna will have to be relocated to a location to the east of its current city center. Among the buildings and functions that has to be relocated is the railway station. During the process of finding an alternative location questions regarding the accessibility of the railway station has been risen: What defines a well-functioning railway station? This thesis aims to answer the question of which prerequisites has to be met in order to ensure a location’s accessibility as well as to facilitate similar future projects. The theoretical framework of the thesis consists of an comprehensive literature study focusing on the aspects of accessibility in connection to the railway station and the locations impact on the city. The method of working with planning indicators was concluded to be best suited when analysing the pros and cons of alternative locations with different conditions. The chosen method has its basis in the licentiate thesis Katarina Schylberg wrote in 2008. The main factors studied where geographical and morphological distances, the feeling of safety, the prerequisites of different modes of transport, tourism and the qualities of the station’s surroundings. It also focuses on the station’s influence on the local urban development and its regional equivalent. From the station’s eventual affect on a city’s center of population to whether its location can contribute to a sustainable development. The basis of the thesis has by request of the client, the Swedish Transportation Administration, been to work according to the four-step principle; a planning process aiming at affecting the demand for transport and the choice of mode of transportation before making large infrastructural investments. The alternative locations for the future railway station in the case study has been chosen by the Swedish Transportation Administration in earlier studies and they have different pre-existing conditions. Connections to studied literature are made in the assessment of the different locations as well as how well the different locations fulfill the goals and visions of the concerned stakeholders. The thesis results in a number of points of improvement of the current station’s accessibility, varying in size and scope. The resulting analysis of the alternative locations are presented as to which best fulfills the stakeholders interests. The conclusion is that the most favorable prerequisites were to be found in a central location of the station, mainly due to the short distances to points of interest. In the case of the central location the challenge is to bridge the barriers a railway brings while in the case of the external locations there is a need to give the station a connection to the city and to bridge the gap created by the long distances.

Den här uppsatsen handlar om hur stadsplanering användes i sekelskiftets Kiruna som medelför att forma arbetares moral och känsla av gemenskap. Kiruna grundades år 1900 av LKAB som var den styrande aktören i processen. Undersökningen handlar om den moral somstadsplanen skulle förmedla till arbetare, både som individer och som social klass. Som en deli detta identifieras några av de moraliska, politiska och sociala problem som stadsplaneringenförväntades lösa. Kirunas stadsplan var den första i norden av sitt slag att realiseras och denutformades efter en för sekelskiftet ny estetik. Gatunätet var inspirerat av medeltidensslingrande gatumönster och estetiken förknippas med jugend och Arts & Crafts rörelsen.Dessa var en del av en socialutopisk rörelse som ville motverka de negativa sociala ochmoraliska konsekvenser de identifierade i det framväxande kapitalistiska samhället.Undersökningen visar att syftet med gatusystemets utformning skulle skapa starkgemenskap och lojalitet som inte grundade sig på klasskänsla. Att ge staden en vissutformning skulle leda till att höja arbetarens moral. Plantager och trädgårdar var något somprioriterades även i det första planeringsstadiet då närhet till naturen ansågs ha en positivinverkan. Målet var att få lugna, lojala arbetare, som var självständiga och hade god moral.Jag menar att tidigare forskning har förbisett Per Olof Hallmans roll. Konsekvensen bliratt det stora området av privata tomter som LKAB sålde till arbetare för att bygga egna hempå har tolkats som ointresse ifrån bolaget och en ovilja att ta det ekonomiska ansvaret. Genomatt utgå ifrån Hallmans bidrag till stadsplaneringen kommer jag visa att detta var en del av ettstörre projekt för att forma arbetarens moral.

<p>Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen.</p><p>Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar. Beroendet mellan Kiruna och gruvan är därmed stort, därför måste dagens situation där staden ligger i riskzonen lösas utan att gruvverksamheten upphör. Situationen i Kiruna idag ger en helt ny planeringssituation där det är möjligt att studera hur nya ideal och lösningar tas tillvara då man har möjlighet att planera för en helt ny stad. I andra städer ges ofta inte den möjligheten då redan befintliga strukturer sätter gränser. Hur detta kommer att hanteras i Kiruna är därför mycket intressant att studera.</p><p>För att kunna studera det här introduceras ett antal teorier angående vad som tycks göra en stad attraktiv samt hur så hög attraktivitet som möjligt kan nås. Ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän från Kiruna kommun presenteras också, med syftet att spegla resonemangen som pågår kring detta. I dagsläget står kommunen inför olika lokaliseringsalternativ vilka också presenteras och resoneras kring i uppsatsen, samt vilka möjligheter var och ett av dem har för att kunna frambringa en attraktiv stad. I uppsatsens senare delar förs ett sammankopplande resonemang och en analys om vilka möjligheter som ses med denna exceptionella planeringssituation, och hur maximal attraktivitet kan skapas och upprätthållas specifikt i Kiruna, samt hur dialogen har fungerat och fortskrider.</p>

<p>I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.</p>

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ”Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?” Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades. Efter detta skrevs en möjlig disposition med rimliga rubriker. Denna uppsats fokuserar främst på bevarandet av byggnader. För att förstå varför vissa hus är betydelsefulla för staden och anledningen till varför de måste flyttas tas Kirunas historia och gruvdriften med. Källor som använts i detta arbete behandlar därför både LKAB, Kiruna och samhällsbyggets historia men också dagens tankar och planer kring stadsomvandlingen. Att hitta dokumentation kring befolkningens åsikter och konferenser kring stadsomvandlingen har varit viktigt eftersom böcker kring dagens problematik kring bevarandet kan vara svåra att hitta. LKAB bildades år 1890 och stadsplanen var fastställd år 1900. Sedan dess har många arbetat med att få Kiruna till en mönsterstad. År 1978 meddelade LKAB att när 1000 metersnivån är utbruten kommer järnvägen att drabbas. Detta är någonting som förmodligen kommer att ske år 2013. Ju längre ner gruvbrytningen kommer, desto mer påverkas staden. Eftersom det som rivs oåterkalleligt är borta är kommunens dokumentation av byggnaderna viktig, men också arbetet kring urvalen av de hus som skall flyttas är av stor vikt. Kyrkan och stadshuset manifesterar Kirunas två storhetsperioder och är därför värda att flytta.

Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen. Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar. Beroendet mellan Kiruna och gruvan är därmed stort, därför måste dagens situation där staden ligger i riskzonen lösas utan att gruvverksamheten upphör. Situationen i Kiruna idag ger en helt ny planeringssituation där det är möjligt att studera hur nya ideal och lösningar tas tillvara då man har möjlighet att planera för en helt ny stad. I andra städer ges ofta inte den möjligheten då redan befintliga strukturer sätter gränser. Hur detta kommer att hanteras i Kiruna är därför mycket intressant att studera. För att kunna studera det här introduceras ett antal teorier angående vad som tycks göra en stad attraktiv samt hur så hög attraktivitet som möjligt kan nås. Ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän från Kiruna kommun presenteras också, med syftet att spegla resonemangen som pågår kring detta. I dagsläget står kommunen inför olika lokaliseringsalternativ vilka också presenteras och resoneras kring i uppsatsen, samt vilka möjligheter var och ett av dem har för att kunna frambringa en attraktiv stad. I uppsatsens senare delar förs ett sammankopplande resonemang och en analys om vilka möjligheter som ses med denna exceptionella planeringssituation, och hur maximal attraktivitet kan skapas och upprätthållas specifikt i Kiruna, samt hur dialogen har fungerat och fortskrider.

Audiomagnetotelluric measurements with (CSAMT) and without (AMT) a controlled source were performed near Gällivare and Kiruna in Swedish Lapland in order to retrieve representative conductivity models of the subsurfaces. Magnetotelluric transfer functions were gained from processed time series’ and subsequently inverted to generate the sought models successfully. Additionally, a strike angle analysis was performed to determine the dimension of the ground structures. That information was used to justify the approaches of 1D and 2D inversions of the data sets and to judge their applicability. In Kiruna, two profiles were installed. One profile is considered to be in line with the strike direction, the other profile was oriented rather orthogonal to the strike direction. In Gällivare, only one profile was installed orthogonally with respect to the strike direction. The strike analysis showed a preferentially 2-dimensional structure for Kiruna’s parallel profile. For the orthogonal oriented profiles from Kiruna and Gällivare, the analysis revealed a 2D (with distortions) to 3D dimension of the ground structures. For the AMT method, it was possible to generate 1-dimensional and 2-dimensional models. Regarding the CSAMT data, it was only possible to generate a 1D conductivitymodel for the subsurface. Due to a significant transmitter overprint, no undistorted start model for the 2-dimensional CSAMT data inversion could be produced. The models from Kiruna had a sufficient data quality and thus resulted in reliable 2D AMT resistivity models with, locally, 2 to 3 layers. However, in combination with the 1D models for AMT and CSAMT, a 3-layer structure was predicted, where a resistive layer is covered by a thin conductive layer and underlaid by a rather conductive basement. For Gällivare’s profile, the data quality was good such that for all inversion methods good results were achieved. The predicted 2-layer models were resolved for for depths between 10m and 10,000m and coincide with the at hand geological maps and cross sections.