Denna studie redogör för hur Kiruna stads kommunikationer påverkas av den världsunika stadsomvandling som nu planeras och kommer genomföras de närmsta 10-30 åren. På grund av gruvdriftsföretaget LKAB:s gruvbrytning kommer en markdeformering ske inne i delar staden. Detta innebär att det bildas sprickor i marken på grund av att gruvans hålrum, som nu går ända in under vissa delar av staden. Dessa sprickor kan sedan utvecklas till stora ras, vilket gör att en stadsomvandling är aktuell. För att få svar på frågeställningen har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer använts. I studien ingår tre personer som blivit intervjuade, en anställd på LKAB, som har ansvar för frågor om gruvbrytningens påverkan på samhället i Kiruna, en skribent på en tidning i Kiruna, samt en samhällsplanerare på Kiruna kommun. Genom dessa respondenter, samt via genomgången litteratur framgår det att väg E10 och järnvägen påverkas mest av stadsomvandlingen. Det lokala vägnätet, gång- och cykelleder, samt skoterleder kommer också påverkas, men i mindre omfattning. Vidare presenteras hur Kiruna som stad kan utvecklas i takt med omlokaliseringen, samt hur regionen i stort kan utvecklas trots sitt perifera läge i Sverige.

<p>Denna studie redogör för hur Kiruna stads kommunikationer påverkas av den världsunika stadsomvandling som nu planeras och kommer genomföras de närmsta 10-30 åren. På grund av gruvdriftsföretaget LKAB:s gruvbrytning kommer en markdeformering ske inne i delar staden. Detta innebär att det bildas sprickor i marken på grund av att gruvans hålrum, som nu går ända in under vissa delar av staden. Dessa sprickor kan sedan utvecklas till stora ras, vilket gör att en stadsomvandling är aktuell. För att få svar på frågeställningen har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer använts. I studien ingår tre personer som blivit intervjuade, en anställd på LKAB, som har ansvar för frågor om gruvbrytningens påverkan på samhället i Kiruna, en skribent på en tidning i Kiruna, samt en samhällsplanerare på Kiruna kommun. Genom dessa respondenter, samt via genomgången litteratur framgår det att väg E10 och järnvägen påverkas mest av stadsomvandlingen. Det lokala vägnätet, gång- och cykelleder, samt skoterleder kommer också påverkas, men i mindre omfattning. Vidare presenteras hur Kiruna som stad kan utvecklas i takt med omlokaliseringen, samt hur regionen i stort kan utvecklas trots sitt perifera läge i Sverige.</p>

Detta är en jämförande studie av levnadsförhållandena, samt befolkningsutvecklingen i Ålands och Stockholms skärgårdar.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

Syftet med denna studie var att analysera pedagogers syn på genusperspektiv i förhållande till kommunikation och relation mellan barn. Vi har undersökt vad pedagogerna, från tre förskolor, kommit fram till i sin studie där de använt sig av så kallade pildokumentationer. Det är en kvantitativ undersökning som kan leda till ett kvalitativt resultat. Det finns både verbal och icke-verbal kommunikation och i pildokumentationerna kunde man se hur de olika kommunikationerna gått mellan barnen. Vi har kopplat detta till anknytningsteorin som inkluderar omsorg och nära relationer. Teorier om genuskontraktet lyfter vi, det använde vi för att beskriva normer i samhället och tankar om genusperspektivet. Vi använde Vygotskijs teorier om socio-kulturella relationer som handlar om kommunikationer och samspel. Intervjuerna vi gjort var semistrukturerade och utifrån svaren kunde vi med hjälp av teorierna och begreppen i den analysera, för att svara på våra frågeställningar. Förskolorna som vi har gjort intervjuerna på jobbar för att inte skapa några genusskildringar mellan barnen. Förskolorna hade inte jobbat med den här typen av dokumentation förut och i resultatet kan man se att majoriteten av pedagogerna nu är positivt inställda till pildokumentationer. Pedagogerna har, i studien, upptäckt bland annat att slutresultatet blir olika beroende på placeringen av barnen.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur då eget radioaccessnät saknas eller ej finns tillgängligt. Tidshorisonten sträcker sig intill 2015.Med anledning av den pågående utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att använda civil teknik då eget radioaccessnät ej finns tillgängligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. Därefter studeras kontrollmöjligheter och målsättning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vägs de studerade områdenas slutsatser mot en utvärderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begränsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten. Slutligen görs en ansats att föreslå områden för fortsatta studier. Uppsatsens resultat visar på att det finns såväl fördelar som nackdelar med ett dylikt utnyttjande. Utvecklingen av infrastrukturen kommer i mycket att avgöra till vilken grad ett utnyttjande är möjligt. Tillgänglighet, säkerhet och robusthet är nyckelfunktioner i militära kommunikationssystem. Ett användande av COTS och kommersiell infrastruktur kommer inte att erbjuda önskad nivå på dessa nyckelfunktioner, varken idag eller i en nära framtid såsom enskilt sambandssystem. Dock är tekniken tillräckligt intressant för att bli föremål för fortsatta studier, och ett utnyttjande som komplement till andra system. Identifierade områden för fortsatta studier är, lagar och regler för  kontraktsslutande mellan försvaret och civila operatörer och nya metoder för punkt till punkt kryptering. Fältförsök vid någon av försvarets stridsskolor skulle dessutom ge möjligheten att studera användarvänlighet och robusthet i den militära miljön. / The purpose of this thesis is to study and discuss the possibilities for the Swedish National Defense Forces to use civilian mobile telecommunication systems (COTS) and commercial infrastructure when an own Radio Access Network isn’t available. The time horizon stretches to approximately year 2015.According to the ongoing development in mobile telecommunications the essay study and discuss the possibilities to use civilian technique in spite of an eventual procurement of an own tactical radio access network. First an inventory and description of the development of the technique is done. Then control and aiming for training and equipment procurement is studied. In the analysis, the above is used together with an evaluation model, containing specific demands and scenarios, for the armed forces to find out the pros and cons of such a use. Finally an attempt is made to propose areas for further studies. The conclusions of the essay are that there are both pros and cons of such a use, the development of the infrastructure, that is very much going to determine to what extent it is possible. Availability, security and robustness are key functionality's for military communication systems. The use of COTS and commercial infrastructure will not reach the desired level of these functionality's, today or in near future as a stand-alone system. But it’s interesting enough for further studies. Identified areas for further studies are, laws and official rules for contracts between the defense administration and civilian telecommunication companies, new end-to-end encryption methods and field tests with COTS at one of the Armed Forces tactical combat schools. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Hållbart resande är något som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och har benämnts som en väsentlig del i att nå de hållbara utvecklingsmålen enligt Agenda 2030. En hypotetisk problemlösare i frågan har benämnts att vara kombinerade mobilitetstjänster som de senaste åren fått stor internationell uppmärksamhet. I Region Värmland har dessa koncept samlats under en gemensam beteckning som flexibel mobilitet och ses som grunden för trafikutvecklingen i regionen. Syftet med konceptet är att förenkla för individers resande genom kombinerade och flexibla mobilitetslösningar vilket innebär en kombination av flera färdmedel för ett mer hållbart resande. En stor förutsättning för flexibel mobilitet är transportförbindelser och kommunikationer i kommuner, vilket är fokusområdet för denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur diverse utvalda kommuner i Värmland arbetar med hållbara och flexibla kommunikationer som förutsättning för en flexibel mobilitet. Uppsatsens syfte mynnar ut i tre frågeställningar som i studien ska besvaras: • Vilka är de specifika utmaningarna för kommunikationslösningar i respektivestuderad kommun? • Hur ser existerande kommunikationslösningar ut i form av traditionell / flexibel kommunikation i studerade kommuner? • Hur arbetar respektive kommun med att utveckla flexibla kommunikationslösningar? Denna kvalitativa studie är en jämförande flerfallstudie med utgångspunkt i kommunerna Eda, Årjäng, Karlstad och Kristinehamn. Fallstudierna behandlar innehållsanalyser av respektive kommuns översiktsplan samt semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från kommunerna. Studiens resultat och analys visar att samtliga kommuner har som mål att uppnå hållbara kommunikationer, men att både inriktning och förutsättningar för det skiljer sig åt. Samtliga kommuner har ställt sig positivt till frågan om flexibel mobilitet och det går att se tendenser för positiva förutsättningar för konceptet i de mer tätbefolkade kommunerna. Å andra sidan saknar de mindre kommunerna, med utgångspunkt i konceptet; verkliga och relaterbara exempel i förhållande till deras kontextuella förutsättningar. Ett starkt generellt bilberoende ses som ett huvudsakligt problem som verkar vara en komplex barriär att bryta, då det berör fler aspekter än bara flexibilitet och tillgänglighet. Slutligen visar det sig att utmaningarna för hållbara kommunikationer är stora och komplexa i samtliga kommuner, men att utmaningarna skiljer sig åt.

This study deals with the relationship between communications networks and economic structure in medium-sized Swedish towns 1850-1970. Medium-sized towns have been defined as those which were ranked 4th-20th in terms of population at two points in time: in the year 1900, when industry had established a foothold and the most important railways had been built, and in the year 1970, at the end of the period studied. This means that the group studied comprises 22 towns. The communications networks which are examined are shipping, railways and roads. The economic structure is studied at various levels from economic sectors to sub-branches.Two measures have been constructed for the purpose of establishing the positions of the towns in the communications networks: accessibility and nodality. The former is calculated on the basis of distance from other towns and their populations. The latter is computed via quantification of the towns' access to the links of the respective networks and an assessment of the quality of these.Statistical relation analyses of correlation and regression type have been the principal method of analysis, which has been supplemented, however, by information culled from urban monographs and other studies.The study shows that there is a relationship between communications networks, primarily the railways, and the transformation of the towns' economic structures during the first half of the period studied. The predominant alignment of this relationship appears to be that the structural transformation precedes the expansion of the railways. Among the various economic sectors, the relationship between industry and the railways is the clearest. The relationship changes direction with the passage of time and can be divided into four phases:1.1850s - 1870s. The towns with strongest population and industrial growth attract railways to themselves and are themselves most active in expanding the railways. A weak correlation between accessibility of towns in the shipping network and industry dwindles away when the railways begin to expand.2.1870s - 1900. The relationship between industry and railways is two-way.3. 1900-1950.The building of the most important railways is completed. Industry continues to adapt to accessibility within the railway network.4.After 1950. The medium-sized towns begin to be deindustrialised as the service sector undergoes vigorous growth. The correlation between industry and railways weakens.On the other hand a supplementary study of conditions at regional level shows that railway expansion preceded structural change. In the rural parts of Sweden the railways were an important driving force behind urbanisation and industrialisation, and they created a special type of new population centre -"station villages", as they were called - which came to function as industrial focal points in the countryside. Many of these station villages rose to the status of towns later on.At lower levels of the economic structure the relationships between economic activities and communications networks are not statistically guaranteed as a rule. This is interpreted to mean that at first it was only large aggregates such as population density and total industry that were capable of influencing railway expansion. In similar fashion the railways later became a factor exercising influence primarily at the macro level, while at the micro level they formed only a base on which a number of other location factors were collected and evaluated before the individual firms reached their decisions. / digitalisering@umu