Historiskt sett har har samhällsplanering genomgått många olika faser och utvecklingar beroende på vad som har skett i samhället vid den tidpunkten. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka om en samhällssituation kan förändra planering, genom att granska händelser i svensk planpolitik utifrån 1940-talets babyboom. Undersökningen tar form av en fallstudie och har skett baserat på innehållsanalys och diskursanalys, då empirin framförallt har bestått av skriftliga källor. Arbetets resultatdel går igenom bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945, stadsplaneutredningen och byggnadslagen 1947 samt bostadsbyggnads-utredningens betänkande 1965 för att finna att det läggs stor fokus på barnfamiljers bostadsbehov samt på modernistiska principer. Detta diskuteras senare i en analys för att sättas i samband med babyboomen och se om de kan ha påverkat varandra. Resultaten visar sedan att det, tillsammans med andra historiska faktorer, kan ha funnits ett samband som gjorde att babyboomen påverkade samhällsplaneringen. / Historically speaking, planning has been through many phases and developments depending on what has happened in society at the time. The aim of this bachelor thesis is to examine if one societal situation can change the face of planning, by viewing events in politics of planning in comparison with the babyboom that occurred in the 1940’s. The examination takes the form of a case study and has been conducted through a content analysis and a discourse analysis, since the empirics mainly has been written sources. The results of the thesis works through “bostadssociala utredningens slutbetänkande 1945” (the final report from a public inquiry in 1945), “stadsplaneutredningen” (another public inquiry) and the 1947 Building Act, and “bostadsbyggnadsutredningens betänkande 1965 (a report of a public inquiry in 1965). This is to find that there were a big emphasis on families with children and also on modernistic principles, which is later discussed in the analysis-part and put in connection with the babyboom to see how and if they have affected each other. The result then shows that, together with other historical aspects, there was a connection which made the babyboom affect spatial planning.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen.    Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017.    Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. / Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams.  Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams.   Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017.    Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.