Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m. som tagits fram de senaste åren av 15 av de kommuner i Sverige där det har byggts mest under denna tid. Vidare beskriver också uppsatsen den lagstiftning som reglerar kravställande på byggande och redogör för några av de eventuella konsekvenser som tillämpning av särkrav kan ge upphov till. Förhoppningsvis kommer detta ge en tydligare bild av kommunernas kravställande samt ge underlag inför framtida studier om hur särkrav bör hanteras.

I början av varje nytt projekt stöter man på de olika alternativ av stomme- och bjälklagskonstruktioner som finns att välja mellan, och frågan blir ofta vilken alternativ som är optimal för den aktuella projekteten. Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, på grund av de olika faktorer och förutsättningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrängtyp etc. Frågeställningen i denna rapport är om limträ eller betong är den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet. Jämförelsearbetet utgående från förutsättningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med både materialen. Fokus har lagts på skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundläggningen. Resultaten tyder på om man ska bygga ett kontorshus eller flervåningshus vore betong mer lämpligare alternativ jämfört med limträ. Skillnaden i byggnadshöjd finns men är förvånansvärt inte så stor mellan de två olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevärd när det gäller bjälklagshöjd mellan limträ och betong. Detta pga krav på nedböjning och svikt som ställs på limträbjälklag. Båda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som är ganska intressant speciellt med tanke på limträets låga vikt. När det gäller grundläggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limträ och betong. Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberäkningar och även användandet av programvaran Strusoft. / At the beginning of each new project comes across on the different options of frame and floor construction available to choose from, and the question is often which option that is optimal for the current project. The optimal solution for each project does not exist, because of the different factors and conditions that govern the project, such as: economy, building type, terrain type, etc. The issue addressed in this report is on glue-laminated wood or concrete is the most ideal alternative to framing materials in the current project. Comparative work on the basis of preconditions has been made by dimensioning the parts of a project with both materials. The focus was on differences in building height, wind stability and the foundation. The results indicate if you're going to build an office building or apartment building,concrete is more appropriate alternative compared to the glue-laminated wood. The difference in building height is surprisingly not so great between the two different frames. However, the difference varies considerably in terms of floor height between glue-laminated wood and concrete. This is due to requirements for deflection and springines imposed on wood. Both frames can handle wind stability without plinths, which is quite interesting especially in view of the wood's light weight. Regarding the foundation, the difference was significantly greater between glue-laminated wood and concrete. The design according to Eurocodes has been made by hand calculations and also the use of the software Strusofts.

Röntgen av bröst görs med hjälp av en mammograf och den första mammografen tillverkades 1968. En mammografiundersökning utförs av en röntgensjuksköterska som komprimerar bröstet mellan en platta och en detektor. Röntgensjuksköterskans intention är att verka för varje unik individ, då alla individer har olika mängd vävnad i brösten. Bröstkompressionen vid mammografiundersökningen är komplex och det finns en bristande kunskap om helheten i området. Syfte: Att sammanställa kunskapsläget gällande vilka parametrar som har inverkan på bröstkompression vid mammografiundersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. I analysen ingick 12 artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen, dessa var: patientrelaterade egenskaper, självkomprimering och tekniska egenskaper. Kategorin patientrelaterade egenskaper innefattar densitet, brösttjocklek, stråldos, kompressionskraft och kompressionstryck, självkomprimering innehåller artiklar där patienten delvis utför mammografiundersökningen själv och tekniska egenskaper innehåller artiklar som tar upp kompressionsplattor, fabrikat och detektorer. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att bröstkompressionen har stor betydelse vid mammografiundersökningar och att förbättringsområden finns inom självkomprimering, brösttomosyntes, kompressionskraft och kompressionstryck. Det behövs mer forskning i ämnet.