Röntgen av bröst görs med hjälp av en mammograf och den första mammografen tillverkades 1968. En mammografiundersökning utförs av en röntgensjuksköterska som komprimerar bröstet mellan en platta och en detektor. Röntgensjuksköterskans intention är att verka för varje unik individ, då alla individer har olika mängd vävnad i brösten. Bröstkompressionen vid mammografiundersökningen är komplex och det finns en bristande kunskap om helheten i området. Syfte: Att sammanställa kunskapsläget gällande vilka parametrar som har inverkan på bröstkompression vid mammografiundersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. I analysen ingick 12 artiklar. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen, dessa var: patientrelaterade egenskaper, självkomprimering och tekniska egenskaper. Kategorin patientrelaterade egenskaper innefattar densitet, brösttjocklek, stråldos, kompressionskraft och kompressionstryck, självkomprimering innehåller artiklar där patienten delvis utför mammografiundersökningen själv och tekniska egenskaper innehåller artiklar som tar upp kompressionsplattor, fabrikat och detektorer. Slutsats: Slutsatsen av denna allmänna litteraturöversikt är att bröstkompressionen har stor betydelse vid mammografiundersökningar och att förbättringsområden finns inom självkomprimering, brösttomosyntes, kompressionskraft och kompressionstryck. Det behövs mer forskning i ämnet.