I denna studie var syftet att utifrån ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter på arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förståelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i Sollefteå kommun. Resultatet visade på att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsättningsgrad än de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade. De upplevde att vissa begränsningar för deras chanser till jobb skapades utifrån kontexten, men det var få av dem som ville flytta. Olika mål visade sig därmed kunna motarbeta varandra då målet med att vilja vara kvar i kommunen kunde försvåra för möjligheten att få ett arbete. Det visade sig finnas flera faktorer som ungdomarna tillskrev betydelse för att uppnå målsättningen med att få ett arbete. Exempelvis framkom betydelsen av ”rätt”kontakter och att utbildning kan vara ett sätt att öka sina egna resurser. Däremot fanns ett behov av att känna kontroll i att utbildning ska leda till ett jobb. Upplevelsen av Arbetsförmedlingens stöd i strävan efter ett arbete varierade. Det visade sig att upplevelsen av om olika åtgärder eller aktiviteterfungerar bra eller mindre bra grundade sig i uppfattningen om hur pass mycket det hjälper individen i dennes egna målsättning.

Vårt examensarbete syftar till Att se Vilka satsningar Regeringen gör för Att Få arbetssökanden tillbaka in på arbetsmarknaden. I vår fallstudie vill vi se Vilka mål Vår utvalda Arbetsförmedling har, Vilka medel Regeringen tilldelar Arbetsförmedlingen, samt Vilka effekterna blir. Detta bindemedel vi Samman med Ett arbetsmarknadspolitiskt program, jobb-och utvecklingsgarantin.

The purpose of this study was to examine what participants in the third phase (fas 3) of the Swedish unemployment program, Jobb- och utvecklingsgarantin, think about their situation, what they think about the program and if they feel stigmatized due to their unemployment. The data for the study was collected at one of the organizers of the program, which provides an introduction program for the participants. A qualitative method was used and the data was collected through six semi-structured interviews. The results were analyzed using Antonovskys theory of Sense of Coherence (SOC). The conclusions of the study were that the participants felt support from the staff at the organizer. However several of the respondents did not think that the activity at the organizer was meaningful. The respondents asked for interventions such as work practice or education instead. The benefits of taking part in the organizers program was support from the staff and other participants, structure of life and for some, the joy of learning new interesting things.

Studiens syfte är belysa och tydliggöra vilka diskurser som är rådande om människor som hamnat i arbetslöshet fas 3 och se hur dessa diskurser konstrueras i svenska dagstidningar. De tidningarna som vi använt oss av i analysen är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten och Svenska Dagbladet.   Metoden består utav ett integrerat teragerat perspektiv med begrepp ur den socialkonstruktionistiska idétraditionen avseende framställandet av den arbetslöse kopplat till den mediala exponeringen av arbetslösa i fas 3. Vi använder oss främst av begrepp ur diskursteorin och kritisk diskursanalys. I analysen används begreppet subjektspositioner ifrån diskurspsykologin.   Slutsatser i studien är att de mediala diskurser som råder om arbetslösa i fas 3 till stora delar är ideologiska. De mediala diskurserna positionerar de arbetslösa negativt samt tillskriver dessa olika egenskaper med negativa förtecken.   Resultatet i studien visar på två olika diskurser, den strukturella diskursen och den individualistiska diskusen. Diskurserna kämpar om tolkningsföreträde av den rådande uppfattningen kring jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Den första textanalysen belyser en föreställning om den arbetslöse i fas 3 som sammankopplas med exploatering av den arbetslöse samt arbetslöshet och utanförskap. I studiens djupare analys, redogörs det för en diskursiv kamp som har uppstått i media. De ideologiska skillnader som genomsyras i tidningsartiklarna berörs tillsammans med en redogörelse för subjektspositionerna.

This study uses employment office-level panel data to investigate the impact of work-related activities on the outflow from unemployment to work and education. The two largest labor market programs in Sweden are studied: Job and Development Guarantee and Job Guarantee for the Youth. To examine how activity participation affects the outflow to employment/education I had to examine differences between offices (office heterogeneity). This heterogeneity could be differences in local labor market conditions, office’s managerial ability, quality of activities and other features that are non-varying for each individual office. The method to answer the research question is fixed effects distributed lag regression analysis with lagged values of the independent variable “activity participation rate”. In addition to the one-way office-specific fixed effects model, a model with time-specific fixed effects was introduced to check for seasonal impacts and fixed macroeconomic conditions that influence all offices. According to the two-way fixed effects regression results, the seasonal variations seem to have a stronger impact on the outflow to work/education than the work-related activities participation rates. Particularly, when time-specific fixed effects were added to the model with office-specific effects, the overall effect of work-related activities on the outflow rate became statistically non-significant and brought inconclusive results. The results have shown that the month of September has the strongest and most positive influence on the outflow rate as more people find work and leave to education during this month. The months that have the lowest impacts on the dependent variable are March and October, which means that fewer individuals left to work/education during these months across offices, in comparison to other months. / Denna studie använder paneldata på kontorsnivå för att undersöka effekterna av arbetsplatsförlagda aktiviteter på utflödet från arbetslöshet till arbete och utbildning. De två största arbetsmarknadspolitiska programmen i Sverige studeras: Jobb-och utvecklingsgarantin (JOB) samt Jobbgarantin för ungdomar (UGA). För att undersöka hur aktivitetens deltagande påverkar utflödet till arbete/utbildning kontrollerade jag för skillnader mellan kontoren (kontors heterogenitet). Denna heterogenitet kan bestå av skillnader i lokala förhållanden på arbetsmarknaden, kontorets förvaltningsförmåga, kvalitet på verksamheten och andra funktioner som är icke - varierande för varje enskilt kontor. Metoden som har använts för att besvara frågeställningen är "fixed-effects distributed lag regressions analysis" med eftersläpande värden för den oberoende variabeln ”aktivitetsgrad”. Förutom kontors - specifika "fixed effects", infördes en modell med tid - specifika effekter för att kontrollera för säsongsmässiga effekter och fasta makroekonomiska förhållanden som påverkar alla kontor. Enligt de två-vägs "fixed effects" regressionsresultaten så verkar säsongsvariationerna ha en större inverkan på utflödet till arbete/utbildning än den arbetsplatsförlagda aktivitetsgraden. Framför allt när tid-specifika fasta effekter inkluderades i modellen med kontors-specifika effekter, blev den totala effekten av arbetsrelaterade aktiviteter på utflödeshastigheten statistiskt icke-signifikant och gav osäkra resultat som utfall. Resultaten har visat att september månad har den starkaste och mest positiva inverkan på utflödet, vilket betyder att fler människor hittar arbete eller återgår till utbildning just under denna månad. De månader som har visat sig ha lägst påverkan på den beroende variabeln är mars och oktober, vilket innebär att färre individer hittar arbete eller påbörjar utbildning under dessa månader i jämförelse med andra månader.