I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mångfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen är dels att analysera vad mångfald innebär för respondenterna dels att undersöka i vilken utsträckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill också se hur dessa frågor framställs i litteratur. Alla tillfrågade i undersökningen lägger etnicitet i begreppet mångfald och alla utom en anger det som det allra första de tänker på. Vid utförligare beskrivning nämns även kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mångfalden. Våra respondenter nyttjar mångfalden på olika sätt i sin klass. I resultatet kan vi skönja att vissa metoder de använder är vad vår litteratur kallar interkulturellt arbetssätt. Den interkulturella metoden beskrivs som ett förhållningssätt som ska genomsyra alla ämnen och har som syfte att skapa goda förutsättningar för respekt och tolerans såväl i klassrummet som i samhället. Mångkulturell pedagogik däremot fokuserar på kulturer vid enstaka tillfällen.

I den svenska grundskolan har var sjunde elev en utländsk bakgrund. Många av dessa elever har inte uppnått den nivå i svenska språket som krävs för att till fullo tillgodogöra sig undervisningen. Skolan och dess lärare har ett viktigt uppdrag när det gäller att ge dessa flerkulturella elever rätt förutsättningar för en lyckad skolframgång, trots språkliga hinder. Huvudsyftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i grundskolan, uppger att de anpassar undervisning och arbetssätt i flerkulturella klasser. Arbetet avser också att undersöka och ge en bild av vad litteratur inom ämnet uttrycker om hur lärare bör anpassa undervisning och arbetssätt till elever med utländsk bakgrund.Detta examensarbete, en kvalitativ studie, omfattas av två delar. Dels en litteraturgenomgång, och dels en intervjustudie vilken är baserad på intervjuer av fyra lärare i grundskolans år två och tre. Resultatet visar att lärarna i studien i huvudsak anpassar sitt språk när det gäller undervisning av elever i flerkulturella klasser och att mycket undervisningstid avsätts till förklaringar av ord och begrepp. Vidare visar resultatet att lärarna har många goda intentioner med sin undervisning, men att de ofta tvingas bortse från dem på grund av att yttre ramar, organisation och ekonomi styr.

Syftet med denna uppsats var att undersöka åtta förskollärares inställning och förhållningssätt till mångkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer användes och totalt intervjuades åtta stycken förskollärare från en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollärarna var positivt inställda till mångkultur men att de hade svårt att lyfta fram mångkulturen i verksamheten. Ingen av förskollärarna tog tillvara på barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfällen. Resultatet visade också att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan de två förskolorna när det gällde att ta tillvara på barns olika kulturella bakgrund. Vi kunde dock se att förskollärarna på den heterogena förskolan kommit längre i sin förståelse om mångkultur än de på den homogena förskolan. En slutsats som kan dras är att ett interkulturellt arbetssätt inte kan infinna sig om man endast är positiv till mångkultur. Inte heller om mångkulturen sätts i ett rum för sig. För att blivande lärare ska kunna tillgodose sig ett interkulturellt synsätt är det viktigt att lärarutbildningen tar upp dessa frågor.

The purpose of this study is through a teacher perspective gain insight to the knowledge former Sodertorn teacher students possess of intercultural pedagogy and if they use it at work. The studies main perspective is the intercultural perspective, which has been the study's lead perspective. This study also made use out of a sociocultural perspective as it fits with the intercultural perspective and puts its mark in the study. This study has used interviews for data collection. Five former Sodertorn teacher students were interviewed, the interview participants work as teachers. These five teachers’ experiences and statements were the focus of this study, the teachers had to demonstrate their intercultural skills and how they use these skills in their classroom. The study showed that four out of five interviewed teachers use intercultural education, these teachers always try to find students development zones and prior knowledge. Intercultural pedagogy approach for example focuses on the students' culture, knowledge, belongings and background. The four out of five interview participants that use intercultural pedagogy hope that their students get a deeper understanding of people that possess a different culture, religion and background. The four out of five teachers use intercultural strategies and these strategies are considered applicable when it comes to intercultural perspective.

The aim of this essay is to study five teachers' perceptions and experiences of a multicultural class. I want to find out how they relate to intercultural education and how they experience that they may apply it. Sweden is a multicultural society. This fact is even reflected in the school and this imposes on teachers finding new ways to educate and prepare their students for the multicultural society. I chose to carry out a qualitative survey and interviewed five teachers having contact with a multicultural class. The study also offers suggestions to future teachers who can benefit from it in terms of adopting convenient attitudes in multicultural classes with better understanding. The outcome reached shows that the interviewed teachers try to make use of intercultural pedagogy by addressing differences between students, adapting teaching to supply for the needs of students, and also by having good contact with parents. But teachers also experience difficulties. For example, they neither receive enough training in the research area nor have sufficient contact with native teachers who are important resources in multicultural schools.

Syftet med studien är att definiera begreppet interkulturell pedagogik och undersöka om denna pedagogik tillämpas i en mångkulturell skola. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmodell med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Studien visar att användningen av interkulturell pedagogik är varierande ute i den mångkulturella skola som undersöks och att ungefär hälften av lärarna utgår ifrån ett interkulturellt perspektiv i sin undervisning. Detta resultat framkom genom lärarnas svar och exemplifiering av sin undervisning och upplägget av denna. En av lärarna berättade att hon använder sig av elevernas bakgrund genom att i geografiundervisningen ha elevernas ursprungsland som utgångspunkt medan en annan skulle införa vvp, veckans viktigaste person för att visa eleverna att de är betydelsefulla. Den andra hälften utgick inte utifrån elevernas kulturella bakgrund i undervisningen utan lät det stanna vid firandet av Ramadan, FN- dagen och internationell fika. Ambitionen till förändring och vidareutveckling fanns dock hos de flesta av pedagogerna i studien.

Syftet med studien är att belysa hur ett mångkulturellt klassrum påverkar lärares förhållningssätt till eleverna och vilka strategier de då använder i sin undervisning. I studien har lärare på en mångkulturell skola studerats. Deras olika förhållningssätt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever från olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats där kvalitativa intervjuer har använts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lärare vid en mångkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk tolkningsprocess, där empirins helhet och delar har ställts i förhållande till varandra. Metodansatsen valdes för att möjliggöra att lärarnas egna utsagor och erfarenheter skulle kunna ställas i fokus.Lärarnas beskrivningar av sina förhållningssätt och strategier redovisas utifrån sju olika teman. Studiens resultat påvisar att lärarna inte enbart intar ett förhållningssätt eller använder sig utav några få generaliserbara strategier. Istället framgår det från lärarnas utsagor att de främst väljer att fokuserar på att hitta elevernas utvecklingszoner för att i undervisningen kunna utgå från elevernas förkunskaper. I det arbetet utgör kulturen och språket två viktiga verktyg för att föra eleverna framåt i deras kunskapsutveckling.

Syftet med studien har varit att inom kontexten fritidshem fördjupat studera och försöka att förstå innebörden i ett antal definierade diskurser i relation till lärarnas arbete på det mångkulturella fritidshemmet. Begreppen diskurs, etnicitet, normalitet och relation har varit de grundläggande centrala begrepp som studien vilat på. Studien har baserats på samtal med sju lärare samt fältstudier vid tre mångkulturella fritidshem. Diskursanalys har använts som verktyg för analysen. Resultatet visar att lärarna talar om barnen, föräldrarna och om sitt arbete i det mångkulturella fritidshemmet som annorlunda i jämförelse med andra fritidshem. Lärarna beskriver även olika relationer som de har till barn och föräldrar. Tre olika diskurser framträder, den etnocentriska diskursen, den bekräftande diskursen och den omhändertagande diskursen. Dessa diskurser får innebörd för praktiken. Konsekvenserna innebär att lärarna genom att med sitt tal bidrar till att befästa normaliteten vilket medför en ökad segregation. Därför är det av vikt att medvetandegöra de fördomar som finns men även det som sägs mellan raderna. När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att den interkulturella pedagogiken inte genomsyrar det mångkulturella fritidshemmet utan att medvetenheten måste öka bland lärare för att undvika att det annorlunda konstrueras och konstitueras. Kunskapsbidraget i den här studien riktas mot lärare som är verksamma i den fritidspedagogiska praktiken.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra So-lärare ser på sitt arbete för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So och hur de ser på de resurser de har. Fyra lärare som arbetar i fyra olika kommuner har intervjuats om sin syn på sitt arbete och resurser. Lärarna arbetar i årskurs 4-6 med So och har elever med svenska som andraspråk i klassen. För att syftet med studien skulle uppnås formulerades en frågeställning: Hur beskriver läraren sitt arbete med att få elever med svenska som andraspråk att nå målen i So-undervisningen? Hur ser läraren på sitt samarbete med SVA-lärare, hemspråkslärare och föräldrar? En kvalitativ metod i form av en intervjustudie har används och resultatet av lärarnas egen syn på sitt arbete har sammanställts. Svaren från lärarna har sedan jämförts och analyserats med varandra. Detta för att hitta mönster i lärarnas svar och på så sätt kunna gruppera dessa under olika teman. I diskussionen har lärarnas svar även jämförts och analyserats utifrån tidigare forskning och litteratur. Det teoretiska perspektivet som arbetet utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet. De centrala begreppen som tas upp i arbetet är majoritet/minoritet, interkulturell pedagogik och andraspråk. Resultatet av studien visar på skillnader och likheter som finns i hur de olika lärarna arbetar för att elever med svenska som andraspråk ska nå målen i So. Den visar även på skillnader och likheter i vilka resurser lärarna har tillgång till i sitt arbete. Skillnaderna i vilka resurser lärarna har kan antas bero på i vilken kommun de arbetar i. Men en generalisering har inte kunnat göras på grund av att mängden av lärare som intervjuats från varje kommun har varit för få.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.