I press och andra publikationer diskuteras uppfattningen att samhället, vårdgivande enheter och habiliterande/rehabiliterande verksamheter inte förmår leverera godtagbara resultat i bemötandet av individer med synnedsättning utifrån LSS-lagstiftningen, och specifikt därtill hur lagens intentioner ej överensstämmer med nuvarande praxis. Författaren till denna uppsats identifierande dessutom en relativ avsaknad av studier med ett holistiskt perspektiv av situationens konstituering, och då speciellt utifrån hur den upplevs vid syncentraler. Med detta i åtanke uppkom frågor om interrelationella samband mellan, och samkonstruktion av, professionellas och patienters upplevelser och erfarenheter, såväl som deras delade arbete men även, utifrån de professionellas uppfattning, vad det innebär att leva med en synnedsättning – frågor som denna uppsats ämnar belysa.Ett flermetodsförfarande med fenomenologiska livsvärldsstudier som initial bas följt av hermeneutisk tolkning tillsammans med tematisk innehållsanalys användes för att via en undersökning av fyra semistrukturerade intervjuer söka åskådliggöra och klargöra respondenternas livsvärld och därigenom även deras upplevelse av sin egen såväl som patienternas situation utifrån en teoretisk förståelse av varandets och förståelseprocessens inneboende relationella natur.Resultatet visade på vikten av att beakta hur en verksamhets måluppfyllelse är förbundet med alla aktörers interaktion och samkonstruktion av resultat. Vidare framkom konkreta samhälleliga förändringar såsom teknikutveckling och flyktingströmmar som påverkansfaktorer som låg utanför patienternas och de professionellas påverkanshorisont men trots det resulterade i effekter för dessa individers möte. / In public press as well as in periodicals there has been an ongoing debate that society, public health services as well as habilitative/rehabilitative institutes fail to meet the demands in providing for people living with disability in accordance with LSS, and how the in vivo interpretation of LSS in some instances might be seen to be disparate to its original intentions. Upon inspection there seemed to be a relative scarcity of scientific studies aiming at a holistic understanding of how the situation is perceived and experienced, especially as pertains to low vision clinics. Bearing aforementioned in mind this begs the question of interrelatedness in, and co-construction of, the situational perceptions of health care professionals and patients, of their shared work but also, based on the professionals’ view, the perception of what living with visual impairment entails. A question this paper aims to shed some light on.A multi-method methodology based in a life-world phenomenological approach, complemented with hermeneutic interpretation and subsequently a thematic content analysis was employed in an effort to investigate and, through four (4) semi-structured interviews, bring forth the respondents life-world and in so doing, through a theoretical understanding of the intrinsic interrelation of being and the interpretational process, illustrate their experience and/or understanding of their own as well as the patients situation.The study´s results stresses the importance of taking each individual´s agency, interaction and co-construction of results into concern when evaluating goal-attainment. Furthermore, concrete societal changes such as technological advancement and immigration, albeit outside the influence of both professionals and patients alike, was shown to impact the meeting between these two groups, and consequently the outcome of those meetings.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barn i förskoleåldern 4–6 år upplever likvärdighet. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Vilka upplevelser och tankar om bilden framkommer som berör likvärdighet? Vilka aspekter av likvärdighet berörs i barnens uttryckta upplevelser och tankar? Detta har undersökts med hjälp av sokratiska samtal. Som stöd för samtalen användes en stimulibild som visualiserar djur som ska upp i ett träd. Empirin är insamlad genom fyra sokratiska samtal med 3–5 barn i varje grupp. Den teoretiska inspiration som har använts vid analysen är livsvärldsfenomenologi, vilket även syns i resultatdelen av uppsatsen. Resultatet togs fram med hjälp av en tematisk analys. Tre teman arbetades fram ur analysen utifrån vad barnen sa om bilden och djurens möjligheter att klara av sin givna uppgift. Resultatet visar att barnens upplevelser kring de olika djuren påverkar hur de anser att djuren kan ta sig upp i trädet. Barnen vill att alla djuren ska lyckas och kommer med många olika förklaringar över hur det ska gå till. Barnen upplever likvärdighet som en rättvisa och visar på att olika villkor påverkar om likvärdighet kan uppnås.

No description available.

Detta arbete behandlar förskollärares uppfattningar gällande lek i förskolans utomhusmiljö. Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om barns lek i förskolans utomhusmiljö. Studien utgår ifrån en livsvärldsfenomenologisk teori där kvalitativa semistrukturerade intervjuer används som datainsamlingsmetod. Studien utgår från intervjuer med fem förskollärare. Resultat och analys bearbetas utifrån en fenomenologisk analysmetod. Resultatet påvisar att förskollärare tycker att utomhusleken är betydelsefull sett till barnens motoriska och kognitiva utveckling. Utomhusleken bjuder in till fantasifulla lekar som uppmuntrar barnen till utforskande med det material som utomhusmiljön har att erbjuda. Resultatet visar även att förskollärarna arbetar aktivt för att skapa en utomhusmiljö som främjar alla barns lek, på ett säkert och integrerande sätt. / This work deals with preschool teachers' perceptions regarding play in thepreschool's outdoor environment. The purpose of the survey is to contributeknowledge about preschool teachers' perceptions of children's play in thepreschool's outdoor environment. The study is based on a life-world phenom-enological theory where qualitative semi-structured interviews are used as adata collection method. The study is based on interviews with five preschoolteachers. Results and analysis are processed based on a phenomenologicalanalysis method. The results show that preschool teachers think that outdoorplay is important for the children's mobility and cognitive development.Outdoor play invites imaginative play that encourages children to explorewith the materials that the outdoor environment has to offer. The results alsoshow that the preschool teachers work actively to create an outdoor environ-ment that promotes all children's play, in a safe and integrative way.

Syftet med arbetet är att utforska vad självförtroende påverkas av i samband med musikutövande och lärande i musik. Metoden som används är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är livsvärldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som är till hjälp för att förstå vad som formar och påverkar självförtroende. I resultatet framkommer två huvudkategorier: ”Mänskliga möten” och ”Vägen framåt”. Under första rubriken redovisas hur bekräftelse från andra, jämförelser med andra och läraren påverkar självförtroendet. Under nästa rubrik redovisas hur vikten av utveckling, lagom progression på uppgifter samt vidden av insikt på okunskap påverkar självförtroendet. I sista kapitlet diskuteras resultatet i relation till tidigare teorier och forskning. / The aim of this study is to examine what self-confidence is affected by in connection with music performing and learning in music. The method used is qualitative semi-structured interviews and the theoretical perspective is life-world phenomenology. The background chapter describes research and a number of theories that support the understanding of what shapes and influences individuals’ self-confidence in music performance. The results reveal two main categories: ”Human encounters” and ”The road ahead”. The first headline include descriptions of how confirmation from others, comparisons with others and teachers affect self-confidence. The next headline shows how the importance of development, moderate progression of tasks and wideness of insight in ignorance affects self-confidence. In the discussion the result is discussed in relation to previously theories and research.

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra? Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade. Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv. I resultatet framgår det att samtal som förskollärare upplever som svåra är samtal som rör ett barns missgynnande livssituation. Det framgår också av resultatet att den kollegiala stöttningen är utmärkande när det rör sig om förskollärarnas förberedelser inför ett samtal som kan tänkas bli svårt. Resultatet visar att det även finns brister i hur förskollärarna skapar möjligheter för föräldrarna att bli delaktiga i planeringen av samtalen. Vidare framgår det att ett samtal kan väcka känslor hos förskolläraren som kan medföra att samtalet får en svår karaktär. Hur ett svårt samtal hanteras ser väldigt olika ut men att ha barnet i fokus är något som poängteras av samtliga förskollärare. Studien synliggör en komplex verklighet där samtalen mellan förskolan och hemmet kan beröra känsliga och svåra ämnen, samtal som förskollärarna förväntas kunna hantera och förhålla sig till. / What is it that makes us perceive certain conversations as difficult and how do we best handle these as they arise? The aim of the study is to describe how a number of preschool teachers experience and claims to handle difficult conversations in preschool? The questions we asked were of structured art with a relatively high degree of standardization. According to the aim of the study we have asked ourselves the following questions; What is meant by a difficult conversation, according to preschool teachers experiences? How do the preschool teachers prepare before difficult conversations? How do preschool teachers claim to handle the conversations that they perceive as difficult? The study is a qualitative method based on interviews conducted with eight preschool teachers. The questions asked were of both structured and unstructured. The study is based on a life-world phenomenological perspective. The result shows that conversations that preschool teachers are experiencing as difficult conversations are those dealing with a child's disfavored life situation. Furthermore it appears that a conversation can generate feelings within the preschool teacher, which can cause the conversation to be of difficult character. The management of a difficult conversation is varying, but to keep the child in focus is something that is emphasized by all respondents. The study reveals a complex reality where a conversation between preschool and home involves sensitive and difficult subjects, conversations that preschool teachers are expected to handle and relate to.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för barns erfarenheter av lärande i förskola och förskoleklass. Studien fokuserar på vad barnen berättar om sina erfarenheter av lärande och med hjälp av detta skapa en djupare förståelse för vad som är viktiga faktorer och platser för barnens lärande i förskola och förskoleklass. En kvalitativ studie har genomförts genom barnintervjuer där samma barn intervjuats i både förskola och förskoleklass. Resultatet visar att lärande och kunskap upplevs som olika saker för barnen; lärande kan i huvudsak kopplas till vad barnen gör och att jobba med någonting, medan kunskap kan kopplas till att kunna svara rätt på någonting. Det framkommer också att verksamheten i förskolan och förskoleklass är styrda på olika sätt och i olika omfattning och detta upplevs av barnen som att det både kan skapa möjligheter men även reglera och begränsa barnen i deras lärande.

Syftet är att studera hur förskollärare arbetar med barns delaktighet i utformningen av förskolans miljö. Fem interjuver har genomförts på respektive förskollärares avdelning, alla förskolor befinner sig i mellersta Skåne. Resultatet visar att förskollärares barnsyn påverkar barns möjligheter till att påverka och vara delaktiga i utformningen av förskolans miljö. Att i samspel mellan den vuxne och barn synliggörs barnsynen samt om den vuxne har en tillåtande attityd eller inte till att låta barn vara delaktiga. Det är viktigt med samspel, så att den vuxne kan ta del av barns tankar och intressen, samt bearbeta olika händelser tillsammans. Förskollärarna har en viktig uppgift att stärka det enskilda barnet och utmana dem i vardagen, så att de finner det lustfyllt att vara delaktiga, känna sig höra och sedda. Begrepp som återkommer och behandlas i studien är barns perspektiv, barnperspektiv, delaktighet och samspel. Det insamlade materialet har analyserats med livsvärldsfenomenologin och ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt för att få svar på våra forskningsfrågor.

Genom en kvalitativ intervjustudie har vi undersökt några förskollärares syn på hur de tar hänsyn till barns integritet i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur några förskollärare beskriver barns rätt till integritet och hur de beskriver olika dilemman i arbetet med barns integritet.I studien har vi valt att använda oss av den kvalitativa forskningsmetoden och valt att intervjua fyra förskollärare. Livsvärldsfenomenologin är det teoretiska perspektiv som vi utgått ifrån i vår studie. Vi har använt oss av litteratur och forskning som berör integritet. Genom vårt resultat kan vi se att det finns en bred tolkning av vad integritet i förskolan innebär och att det även finns en del dilemman som berör detta. Det har blivit tydligt igenom resultatet att det är viktigt med lyhörda och närvarande pedagoger som kan ta hänsyn till barns integritet och att den kan te sig olika.

This licentiate thesis is about secondary school technology teachers’ experiences of teaching with models and modelling using digital tools. The aim of this thesis is to gain new in-depth knowledge of teaching in relation to digital models and digital modelling, and create better preconditions for technology teachers when it comes to their choices of content and methods of teaching in the area.  Two studies have been conducted and phenomenology of the lifeworld has been used as a theoretical framework. Data was collected through 12 semi-structured interviews. In the first study, the focus was on technology teachers’ experiences of teaching digital models. In the second study, the focus was on a specific part of digital modelling, teachers’ experiences of teaching with computer aided design, CAD. The results show that teaching with digital models and digital modelling can comprise a combination of theoretical and practical activities. Further, teaching varies from instruction to a more explorative teaching where pupils seek solutions to problems on their own. Digital models are used descriptively as well as for predicting technology not yet developed. The study shows that there is not one way to understand the concept digital models in steering documents or teaching practice and there is a need for more nuanced and specific discussions to address different learning outcomes. Moreover, technology teachers experience CAD as an important and central part of teaching with digital models. / Den här licentiatuppsatsen handlar om tekniklärares erfarenheter av undervisning med modeller och modellering där digitala verktyg används i högstadiets teknikämne. Syftet med studien är att skapa nya och fördjupade kunskaper om tekniklärares undervisning på grundskolans högstadium med digitala modeller och digital modellering för att skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och för att stödja lärarnas didaktiska val. Två delstudier har genomförts där livsvärldsfenomenologi har utgjort det teoretiska ramverket. Data har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. I den första delstudien var fokus på tekniklärares erfarenheter av undervisning med digitala modeller. Den andra delstudien går djupare in på ett specifikt område av digital modellering där fokus var på tekniklärares erfarenheter av undervisning med computer aided design (CAD). Resultaten visar att undervisning med digitala modeller och digital modellering kan innehålla sammanvävda teoretiska och praktiska moment. Vidare att undervisningen skiftar från att vara instruerande till att eleverna själva får undersöka och hitta olika lösningar på problem. Digitala modeller används både deskriptivt och preskriptivt i undervisningen. Begreppet digitala modeller är vagt definierat i styrdokumenten och i undervisningspraktiken och resultaten visar ett behov av att tydligare beskriva och adressera olika lärandemål i teknikundervisningen. Dessutom framkommer att CAD erfars av tekniklärare som centralt i teknikundervisningen med modeller med digitala verktyg.