I press och andra publikationer diskuteras uppfattningen att samhället, vårdgivande enheter och habiliterande/rehabiliterande verksamheter inte förmår leverera godtagbara resultat i bemötandet av individer med synnedsättning utifrån LSS-lagstiftningen, och specifikt därtill hur lagens intentioner ej överensstämmer med nuvarande praxis. Författaren till denna uppsats identifierande dessutom en relativ avsaknad av studier med ett holistiskt perspektiv av situationens konstituering, och då speciellt utifrån hur den upplevs vid syncentraler. Med detta i åtanke uppkom frågor om interrelationella samband mellan, och samkonstruktion av, professionellas och patienters upplevelser och erfarenheter, såväl som deras delade arbete men även, utifrån de professionellas uppfattning, vad det innebär att leva med en synnedsättning – frågor som denna uppsats ämnar belysa.Ett flermetodsförfarande med fenomenologiska livsvärldsstudier som initial bas följt av hermeneutisk tolkning tillsammans med tematisk innehållsanalys användes för att via en undersökning av fyra semistrukturerade intervjuer söka åskådliggöra och klargöra respondenternas livsvärld och därigenom även deras upplevelse av sin egen såväl som patienternas situation utifrån en teoretisk förståelse av varandets och förståelseprocessens inneboende relationella natur.Resultatet visade på vikten av att beakta hur en verksamhets måluppfyllelse är förbundet med alla aktörers interaktion och samkonstruktion av resultat. Vidare framkom konkreta samhälleliga förändringar såsom teknikutveckling och flyktingströmmar som påverkansfaktorer som låg utanför patienternas och de professionellas påverkanshorisont men trots det resulterade i effekter för dessa individers möte. / In public press as well as in periodicals there has been an ongoing debate that society, public health services as well as habilitative/rehabilitative institutes fail to meet the demands in providing for people living with disability in accordance with LSS, and how the in vivo interpretation of LSS in some instances might be seen to be disparate to its original intentions. Upon inspection there seemed to be a relative scarcity of scientific studies aiming at a holistic understanding of how the situation is perceived and experienced, especially as pertains to low vision clinics. Bearing aforementioned in mind this begs the question of interrelatedness in, and co-construction of, the situational perceptions of health care professionals and patients, of their shared work but also, based on the professionals’ view, the perception of what living with visual impairment entails. A question this paper aims to shed some light on.A multi-method methodology based in a life-world phenomenological approach, complemented with hermeneutic interpretation and subsequently a thematic content analysis was employed in an effort to investigate and, through four (4) semi-structured interviews, bring forth the respondents life-world and in so doing, through a theoretical understanding of the intrinsic interrelation of being and the interpretational process, illustrate their experience and/or understanding of their own as well as the patients situation.The study´s results stresses the importance of taking each individual´s agency, interaction and co-construction of results into concern when evaluating goal-attainment. Furthermore, concrete societal changes such as technological advancement and immigration, albeit outside the influence of both professionals and patients alike, was shown to impact the meeting between these two groups, and consequently the outcome of those meetings.

Att arbeta inom synhabiliteringen som kurator idag är en komplex situation. Det gäller att kunna hantera olika typer av problem och att samverka med andra enheter. Att ha svåra samtal med barn om deras synnedsättning, stötta vårdnadshavare och hantera andra myndigheter är vanliga arbetsuppgifter för kuratorn inom synhabiliteringen. Kuratorns roll är att fungera som barn och vårdnadshavares stöd när det gäller skolsituationen. Det är många bitar som ska ordnas för att skolbarn med synnedsättning ska ges en rättvis, tillgänglig och delaktig skolsituation. I denna kvalitativa studie intervjuas fem kuratorer, inom synhabiliteringen i olika delar av Sverige, om sina kunskaper, upplevelser, erfarenheter och insatser till grundskolebarn med synnedsättning och kuratorns samverkansroll kring dessa barns situation i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är huvudsakligen Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, med komplettering av Foucaults maktteori. Resultaten visar att det finns ett stort behov av samverkan med skolan och andra enheter för att skolsituationen ska bli rättvis för elever med synnedsättning. Varje skolsituation för elever med synnedsättning är unik med många komplexa faktorer utöver rent pedagogiska och sociala som spelar in när det gäller samverkanspusslet. Resultaten tyder också på viss förekomst av samverkansproblem mellan myndigheter, vårdnadshavare och skolan, som kuratorn inom synhabiliteringen får hantera. / Working as a counsellor at low vision habilitation centres is a complex situation. It is important to be able to deal with different problems and collaborate with different actors in other sectors of the society. Having conversations with children about their visual impairment, supporting guardians and dealing with other authorities is common tasks for a counsellor at low vision habilitation centres. The counsellor acts as support for the child and the guardian regarding the child´s school situation. There are many pieces to be arranged to ensure that school children with visual impairment are given a fair, accessible and participatory school situation. In this qualitative study five counsellors are interviewed about their knowledge and experiences working in the Swedish low vision habilitation centres and their interventions to primary school children with visual impairment. The study is based on Bronfenbrenner's ecology system theory of development with complementing Foucault's power theory. The results show that there is a great need for collaboration between the school and other sectors for it to be fair for students with visual impairment. The results also find that there are some collaborative problems between authorities, guardians and the school, which the counsellor have to deal with.