Syftet med undersökningen är att kartlägga på vilket sätt digitala lärverktyg har betydelse för elevs utveckling av färdigheter inom området kommunikation och delaktighet i träningsskolan. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk ram för att undersöka elevers kommunikation och delaktighet i mötet med artefakten iPad. Undersökningen ger en översikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick på specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i träningsskolan har svängt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och förklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras. Den pedagogiska utmaningen att möta alla elever belyses, med fokus på speciallärarens roll i träningsskolan. Undersökningen är kvalitativ med inspiration av aktionsforskning och etnografisk ansats. Med hjälp av videobservationer ville jag se var svårigheter och begränsningar ligger för elever i träningsskolan vad gäller kommunikation. Jag ville också se på vilket sätt elevens delaktighet och kommunikationsförmåga ökar genom iPad. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att iPad är en artefakt som på ett lustfyllt sätt stärker elevens kommunikativa och språkliga utveckling, ökar motivation, nyfikenhet, samarbete och samspel. Ipad ger förståelse och fördjupat lärande genom visualisering och ger eleven möjlighet att genomföra elevstyrt utvecklingssamtal. Eleven visar hög delaktighet i skolan utifrån de sex aspekter som observerats. Det framkommer tydligt att pedagogens närvaro har stor betydelse för hur kommunikation och delaktighet utvecklas. Undersökningen visar att med en genomtänkt syn på lärande, en förståelse för uppdraget kan iPad öppna möjligheter för elev i träningsskolan att nå ökad måluppfyllelse, men det är pedagogen som måste utnyttja möjligheterna i sin planering av undervisningen. Inget av detta sker automatiskt genom att dela ut iPads till alla. Det handlar om vårt sätt att tänka kring vårt uppdrag och det handlar om synen på vad kvalitet i undervisningen består av. Uppsatsen kan bidra till att skapa en ökad medvetenhet kring digitala lärverktyg och dess betydelse för elevers utveckling av färdigheter inom området kommunikation och delaktighet, i träningsskolan.

I denna studie undersöks lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter. Med teoretisk utgångspunkt i kunskapsutveckling med hjälp av artefakter för mediering har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där fem matematiklärare och fem speciallärare, samtliga verksamma på mellanstadiet, intervjuats. Data som genererades från intervjuer med dessa två yrkesgrupper analyserades genom en tematisk analysmodell. I resultatet utkristalliserade sig två huvudteman (kunskaper samt elevens inflytande och ansvar) och tre underteman (förståelse, motivation och inkludering). Informanternas gemensamma uppfattning är att det är viktigt med automatiserad kunskap men att miniräknaren kan vara ett bra kompensatoriskt hjälpmedel för elever i matematiksvårigheter. Tid nämns genomgående i alla teman som en påverkansfaktor där viss oenighet råder kring hur den bäst nyttjas. Även gällande vilka elever som får använda miniräknaren som stöd i undervisningen, framförallt kring frågor om när, hur och varför den borde användas råder det viss oenighet kring. Några få informanter uttrycker att miniräknaren kan fungera som ett matematiskt verktyg eller en generell anpassning för alla elever hela tiden oavsett svårighet eller inte. Detta för att inte peka ut någon elev och för att det annars finns en risk att stödet sätts in när ett misslyckande redan skett. Andra informanter uttrycker risken att miniräknarens användning kan leda till att eleverna blir bekväma och aldrig ges chansen att automatisera. Till sist diskuterar studien kopplingar mellan användande av miniräknare och ett specialpedagogiskt perspektiv - det relationella och det kategoriska - som lärarnas syn på eleven och lärandet grundas på. Inga skillnader mellan lärares och speciallärares uppfattningar kring användandet av miniräknare för elever i matematiksvårigheter är funna.

Då behovet av specialpedagogisk kompetens ökar ute i skolorna, krävs det att speciallärarutbildningarna uppfyller en viss kvalitet angående yrkesutbildningen och dess profession. Syftet med denna studie var att undersöka hur speciallärarstudenter med inriktning utvecklingsstörning upplever utbildningens innehåll, praktiskt genomförande och villkoren för det egna lärandet i spänningsfältet mellan akademisk påbyggnadsutbildning och professionell yrkesutövning. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju speciallärarstudenter, inriktning utvecklingsstörning. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. Tre teman framkom och blev fokus för vårt resultat: “Speciallärarutbildningens teoretiska inslag”; “Speciallärarutbildningen och studenternas yrkespraktik” samt “Gapet mellan utbildningsbaserade kunskaper och skolorganisationens förändringsbenägenhet”. Genom denna studie har vi konstaterat att de intervjuade speciallärarstudenterna upplever en stor diskrepans mellan vad som lärs ut i utbildningen och deras yrkespraktik. Vidare framkom önskemål och idéer om hur utbildningen borde justeras för att möta behoven som speciallärare, inriktning utvecklingsstörning väntas hantera och tillgodose i yrkeslivet. Denna studie är en del av en forskningsansökan till Vetenskapsrådet av Höstfält, G., Falkner, K. (2018, april), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.". / As the need for special education skills increases in schools, special education courses need to meet a certain quality of academic standards and professional needs. The purpose of this study was to investigate how special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability, experience the content and carrying out of the education, as well as the conditions for the student’s own learning at the intersection between academic education and occupational practice as a special teacher in schools.  This is a qualitative study, based on interviews with seven special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability. The empirical data has been processed from the point of view of thematic analysis where three themes emerged and became the focus of our result: "Theorization of special education"; "Special Education and Student Occupational Practice" and "The gap between education-based knowledge and the lack of schools’ ability to change". Through this study, we have found that the interviewed students experience a major discrepancy between what is learned through education and their practical work experiences. Furthermore, the interviewed students presented ideas and suggestions for how the education should be adjusted to meet the needs special teachers, focusing on working with children with intellectual disability, are expected to deal with and fulfill in their profession.  The present study is a part of an application to Swedish Research Council, prepared by Höstfält, G., Falkner, K. (2018, April), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.".